I denna uppsats har pensionärsorganisationen studerats som en av flera sociala institutioner som både skapar och speglar föreställningar om åldrande och tillvaron som pensionär och äldre. Syftet har varit att identifiera, belysa och förstå de sätt på vilka man i pensionärsorganisationerna PRO:s och SPF:s medlemstidskrifter framställer åldrandet och den äldres tillvaro samt hur befintliga diskurser uppfattas av några äldre. Då styrningsmentalitet i uppsatsen antas vara samhällets övergripande diskurs har ett centralt fokus legat på att försöka studera de tekniker och strategier tidskrifterna använder sig av i styrningen av sättet att tänka om åldrande och pensionärens/den äldres tillvaro. Resultaten tyder på att pensionärsorganisationen genom sina tidskrifter styr läsaren utifrån en övergripande diskurs om åldrandet och tillvaron som ett individualiseringsprojekt; tidskrifternas framställning producerar subjekt försedda med en förmåga att disciplinera sig själva till ett så positivt, hälsosamt och möjliggörande åldrande som möjligt. Betoningen på åldrandets projekt som en individuell angelägenhet riskerar dock att leda till att den fysiskt och/eller psykiskt nedgångna och beroende äldre "får skylla sig själv". Pensionärsorganisationens beskrivningar av åldrande och äldres tillvaro riskerar att befästa föreställningar om de sjuka och beroende äldre som en samhällelig börda och som en nationalekonomisk belastning i ett åldrande samhälle.

This essay discusses how Karlstad's sobriety committee saw youth drunkenness as a socialproblem between the years 1941–1950. The aim is to analyze which behaviors the committeeconsidered to be problematic and the reasons for these, as well as how the board worked tochange and solve these problems. As a method, the research has used a discourse analysiswhere all the sobriety board's statements, from their annual reports between the years 1941–1950, have been carefully analyzed with a focus on problems, causes and measures taken. Theresults are analyzed in connection with previous research on the subject and a theoreticalstarting point in governmentality. The theory states that the state wants to control people butnot through a top-down perspective but instead through positive means and internalization.The result shows that the sobriety committee found the youth's behavior and alcohol habitsvery worrying and problematic and that the reasons behind this behavior were many butabove all were the popular and alcohol-filled entertainment venues and a lack of interest in asober lifestyle the most prominent causes. From a governmentality perspective, you can seehow the committee came up with several attempts at solutions to change the mentality ofyoung people around alcohol, but they repeatedly saw unsatisfactory results.

I vår samtid befinner sig frågor om sysselsättning i en politisk och samhällelig miljö där ord som "arbetslinje" och "sjukförsäkringsreform" förekommer och där TV sänder program med inriktning på att hitta sysselsättning åt olika individer. Det finns ett stort politiskt och samhälleligt intresse i att medborgare ska arbeta och det finns också föreställningar om vilken typ av sysselsättning som är lämplig för dem som inte gör det. Fokus i denna uppsats är det sociala företagandet som arena för styrning och dess diskurser, vilka socialt konstruerade uppfattningar och för givet-taganden som omger fenomenet och hur styrningsmentaliteten tar sig uttryck inom socialt företagande.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Tillitsdelegationen konstruerar tillitsbaserad styrning och hur denna styrning förväntas att uppnås och upprätthållas. Tillitsbaserad styrning syftar till att förbättra arbetsmiljö, öka effektivitet, flexibilitet och fokus bland medarbetare i offentlig sektor. Foucaults maktteori och diskursteori har använts för att uppnå studiens syfte. Dokument från Tillitsdelegationens arbete har varit det primära materialet för studien. De dokument som ingår i studien bearbetas genom analysschema. Analysschemat har bestått av analysfrågor baserad på Foucaults maktteori och diskursteori. Resultatet visar att konstruktion av tillitsbaserad styrning är baserad på diskurser av överdriven detaljkontroll, som konsekvens av New public management, och tillit, som baseras på självledarskap och kunskapsspridning. Förverkligande av tillitsbaserad styrning och dess upprätthållning sker genom informell och formell utbildning, vilket kan skapa nya maktrelationer mellan mer och mindre erfarna medarbetare. / The purpose of this study has been to explore how Trust Delegation constructed the so-called Trust based governance and how this type of governance is supposed to be realized and maintained. Trust-based governance seeks to improve the work environment, increase efficiency, flexibility and focus among employees in the public sphere. Foucaults theory of power and discourse has been used to attain the purpose of this study. Documents (official reports) from Trust Delegation have been the main material for the study. The chosen documents have been processed through a chart of analysis, which consists of a set of guidelines for analyses, grounded in Foucault’s theory on power and discourse. The findings show that the construction of trust-based governance is based on discourses of excessive control, as an effect of New Public Management, and trust based on self-leadership and the spreading of knowledge. The realization and maintenance of trust-based governance is carried out by informal and formal education, which can create new conditions between the more and less experienced employees, and thereby contribute to new power relations in workspaces. / <p>2022-06-08</p>

This thesis aims to investigate how ‘social rights’ is filled with meaning by the European Commission within the European Pillar of Social Rights (EPSR). It also aims to study how the effects of this construction of ‘social rights’ can be understood through Isabell Loreys theory of precarisation as a form of governmentality. In order to do so, Carol Bacchis methodology for critical policy analysis ‘What’s the problem represented to be?’ (WPR) is used to study the problem representations within the European Commission’s proposal for a social pillar and its instruments to fulfil principles of the EPSR. This study shows that ‘social rights’ is filled with meaning by the European Commission as a matter of in different ways make it possible for the European citizens to provide for themselves, which reproducers an idea that citizens first and foremost should be responsible for their security. The way the European Commission fill ‘social rights’ with meaning also put the citizens living the most precarious lives in a subordinated stigmatized position in comparison to the citizens that can provide for themselves. The truth and knowledge that the European Commission produce and reproduce with its construction of ‘social rights’ may also have serious impact on the citizens living under precarious conditions.

Sammandrag / AbstractSyftet med studien är att studera hur måltiden formas i förskolan och vem som påverkarmåltidens plats, funktion och innehåll. Studien kommer att titta på frågeställningarna som ärföljande: Hur ser utformningen av ämnet mat ut i förskolan och vem beslutar om detta? Vilkamöjligheter har förskolepersonal att påverka hur ämnet mat behandlas i förskolan?För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att göra en empirisk studie där jag kommeratt använda mig av intervjuer med pedagoger, kockar och chefer som finns i förskolans värld.I teoridelen kommer jag att presentera det centrala begreppet space:utrymme i de Certeausteori om strategier och taktiker samt Foucaults styrningsmentalitet.Resultatet i min studie visar att de kommunala politikernas riktlinjer för mat i förskolanpåverkar förutsättningarna cheferna har, inom den kommunala respektive den privataförskolan, att arbeta fram en budget som berör förskolans mat. Resultatet i min studie visarockså på att förutsättningarna att arbeta fram en budget skiljer sig åt för cheferna.Resultatet i min studie visar på att de kommunala politikernas uppsatta riktlinjer för mat iförskolan, genom chefernas utarbetade budgetar, har påverkan på de dagliga möjligheterna förhur kockar och pedagoger arbetar med mat i förskolan.Resultat i min studie visar på att pedagogerna disciplinerar barnen vad gäller att smaka påmaten vid måltiderna. Pedagogerna styr barnen genom att bestämma fasta platser åt dem vidmåltiderna. I min studie framgår det att kommunikationen mellan pedagoger och kök inteprioriteras, varken på den privata eller den kommunala förskolan, men av olika orsaker.Olika former av rädslor kring maten hos pedagogerna framkommer i resultatet. Rädslor i formav att halvfabrikat och processad mat innehåller ingredienser som inte är bra för människansamt att näringsämnen försvinner från mat som är fryst, körts ut och sedan värms upp påförskolan.Nyckelord: Mat, Måltider, Förutsättningar, Ekonomi, Strategier och taktiker,Styrningsmentalitet.

Abstrakta ord som lycka, kvalitet och rikedom används dagligen i vardagsspråket, och vi förstår allt som oftast hur dessa ska tolkas beroende på kontexten. Svårighet uppstår dock när man försöker avgränsa dessa otydliga begrepp och definiera vad som ingår och inte ingår i dem. När tolkningsbara begrepp ligger till grund för beslutsfattande inom myndigheter kan det således tendera att bli upp till den enskilde tjänstepersonen att tolka dem. Syftet med den här studien är att försöka förstå hur bruket av icke definierade begrepp inom myndighetsutövning skapar praktiker hos enskilda tjänstemän, samt huruvida dessa är kopplade till strategisk styrning. Med studien vill jag diskutera hur strategisk vaghet används som ett sätt att styra subjekt i deras tjänstemannautövning. Studiens kanske främsta bidrag till kunskapsbyggandet är dess kvalitativa ansats och intervjubaserade metod som används för att förstå individens subjektiva upplevelse av en diskurs som praktiserar vaga begrepp. Det teoretiska ramverk som studien vilar på utgörs främst av Jürgen Habermas teori om det kommunikativa handlandet och universalpragmatiken samt Michel Foucaults teorier om styrningsmentalitet och diskursiva praktiker. Studien visar att intervjupersonerna upplever krav på effektivitet och rationalitet uppifrån samtidigt som de upplever ett ständigt flöde av nya, vaga begrepp samt att de upplever en strävan efter att komma överens snarare än att fokusera på vad man kommer överens om. Resultaten i studien pekar på att icke definierade begrepp kan vara ett resultat av en politisk styrning som är tätt sammankopplad med de spänningar som uppstår när kvantifierbara mål tillåts regera över kvalitativa resurser. Min förhoppning med studien är att påvisa hur krav på kontroll och rationalitet inom offentlig förvaltning paradoxalt nog kan leda till att en diskursiv vaghet reproduceras på individnivå för att uppnå effektiva beslutsprocesser.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om anhörigstöd genom att kritisk granska hur anhöriga till närstående med beroendeproblem konstrueras i lagstiftning och styrdokument för anhörigstöd och hur detta påverkar rätten till, och utformningen av, anhörigstöd. Studien har genomförts med en deduktiv governmentalityansats, ett perspektiv som kännetecknas av ett intresse för hur statens styrningsmentalitet, rationalitet och tekniker för styrning medieras via olika former av lagstiftning, policydokument och operativa riktlinjer. Studien har genomförts med en komparativ ambition som syftat till att jämföra föreställningar om medberoende som en problemkategori med statliga förväntningar på anhöriga som resurs i omsorgen av närstående. Frågeställningarna har behandlat hur och när en anhörig är att förstå som ett problem och resurs, hur råd, stöd och rekommendationer, samt professionella förhållningssätt, skiljer sig mellan anhöriga som vårdar och de som kategoriseras som medberoende och huruvida detta kan förstås i relation till styrningstekniker. Studiens frågeställningar har operationaliserats kring ett teoretiskt grundat analysschema, som väglett textanalys och tolkning av empiri. Analysschemat systematiserades i komponenter för att kritiskt granska empirins diskursiva formationer. Resultaten är presenterade i tre kapitel: Karaktär och förklaringar, Orsaker, aktörer och strategier och Subjektiviteter, auktoriteter och tekniker förstyrning samt i en illustrerande resultatfigur. Resultaten har visat att lagstiftning och policy kategoriserar anhöriga genom att systematiskt tillskriva dem olika egenskaper samt problem och behov, därtill varierande normativa föreställningar om anhörig-närståenderelationen i förhållande till omsorg och utsatthet. Empirin medierar en styrningsmentalitet som isärhåller anhörigkategorier som skilda fenomen, mottagliga för olika former av anhörigstöd, styrningstekniker och professionella förhållningssätt. Missbrukets medikalisering placerar anhörigstödet inom beroendevårdens ansvar. Anhöriga till närstående med beroendeproblem ska därför erbjudas stöd som antingen involverar dem i behandlingsfrämjande beroendevård eller behandlar egna medberoendebeteenden. Råd, stöd och rekommendationer riktade till anhöriga som vårdar kontrasterar ett tydligare omsorgsperspektiv. Anhöriga som vårdar närstående ska erbjudas stöd som underlättar den frivilliga omsorgen genom olika praktiska och administrativa avlastningspaket. Governmentalityanalysen har lett till slutsatsen att idealsubjektet är en autonom och ansvarstagande anhörig som aktivt förhåller sig till anhörigskapets risker genom att efterfråga anhörigstöd i enlighet med den medierade problem- och behovsbilden som tillskrivits tillhörande anhörigkategori. Studien har relevans för det sociala arbetet eftersom lag och policy ger upphov till olika program, åtgärder och insatser på den praktiknära nivån.

<p>Ordet demokrati betyder, som de flesta förmodligen vet, folkstyre. Men vad innebär demokrati om vi bortser från den rent semantiska betydelsen? Hur får demokratin sin innebörd i dag? Och vad får det för konsekvenser?</p><p>Mitt syfte med denna uppsats har varit att med hjälp av ett diskursanalytiskt angreppssätt granska hur begreppet <i>demokrati</i> framställs i Demokratiutredningens slutbetänkande <i>En uthållig demokrati!</i> (SOU 2000:1). Mitt intresse inriktades även på hur den demokratiska medborgaren beskrevs i texten. Vad avser man med ordet demokrati? Hur konstrueras demokratin och den <i>demokratiska medborgaren</i> i texten?</p><p>Demokratin och dess historia beskrivs vanligen linjärt där demokratin betraktas som en i det närmaste fysisk realitet. Detta synsätt har jag valt att problematisera genom att betrakta demokratin som en kontingent diskursiv konstruktion. Denna konstruktion är i sig ett resultat av politiska processer. </p><p>En rad egenskaper och värden sammankopplas, exempelvis genom olika texter, diskursivt med demokratin, så även i Demokratiutredningens slutbetänkande. På detta sätt konstrueras en bild av demokratin som har kommit att dominera vår föreställningsvärld. Min ambition har därför varit att se bortom det vi tar för självklart vad gäller demokratin och det demokratiska subjektet.</p>