I denna uppsats har pensionärsorganisationen studerats som en av flera sociala institutioner som både skapar och speglar föreställningar om åldrande och tillvaron som pensionär och äldre. Syftet har varit att identifiera, belysa och förstå de sätt på vilka man i pensionärsorganisationerna PRO:s och SPF:s medlemstidskrifter framställer åldrandet och den äldres tillvaro samt hur befintliga diskurser uppfattas av några äldre. Då styrningsmentalitet i uppsatsen antas vara samhällets övergripande diskurs har ett centralt fokus legat på att försöka studera de tekniker och strategier tidskrifterna använder sig av i styrningen av sättet att tänka om åldrande och pensionärens/den äldres tillvaro. Resultaten tyder på att pensionärsorganisationen genom sina tidskrifter styr läsaren utifrån en övergripande diskurs om åldrandet och tillvaron som ett individualiseringsprojekt; tidskrifternas framställning producerar subjekt försedda med en förmåga att disciplinera sig själva till ett så positivt, hälsosamt och möjliggörande åldrande som möjligt. Betoningen på åldrandets projekt som en individuell angelägenhet riskerar dock att leda till att den fysiskt och/eller psykiskt nedgångna och beroende äldre "får skylla sig själv". Pensionärsorganisationens beskrivningar av åldrande och äldres tillvaro riskerar att befästa föreställningar om de sjuka och beroende äldre som en samhällelig börda och som en nationalekonomisk belastning i ett åldrande samhälle.

Bakgrund: Vilken mat individer väljer är komplext och påverkas av många faktorer. Det har under senare decennier setts ett ökat urval av mat från andra kulturer i Sverige. Globalisering, turism, invandring samt tillgängligheten till media och internet kan tänkas bidra till ökad exponering för internationellt inspirerad mat. Risken för nutritionsrelaterade problem ökar vid stigande ålder och för att underlätta upprätthållandet av god nutritionsstatus är det av vikt att ta hänsyn till personers preferenser. Hypotesen är att allt eftersom den yngre populationen blir äldre kan efterfrågan på internationell mat tänkas öka i den äldre befolkningen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka i vilken utsträckning pensionärers matpreferenser är influerade av internationella matkulturer.Metod: Kvantitativ metod i form av en webbaserad enkät. Deltagarna (n=157) rekryterades genom Facebook och målgruppen var hemmaboende pensionärer i ordinärt boende. Statistisk analys av data utfördes i SPSS Statistics 27. Resultat: Maten som deltagarna tyckte bäst om var “svensk eller skandinavisk mat” (n=95) (61,3%) följt av “medelhavsmat” (n=43) (27,7%). I Svealand valdes “medelhavsmat” (41,5%) nästan lika frekvent som “svensk eller skandinavisk mat” (47,2%). “Japansk mat” valdes mer i Svealand än i Götaland och Norrland (p=0,003). Den yngre gruppen (≤ 70 år) fann i större utsträckning (32,5%) inspiration till matlagning genom internet än den äldre (≥ 71 år) (16,9%) (p=0,029). Den yngre gruppen önskade även bli serverad internationellt inspirerad mat på äldreboende i större utsträckning än de äldre (p=0,028).Slutsats: Den regionala skillnaden tyder på att det finns tendenser att internationell mat är mer anammat kring större städer. Skillnader mellan åldersgrupperna (≤ 70 år och ≥ 71 år) indikerar på att den yngre gruppen har mer internationellt inspirerade matpreferenser. En liknande undersökning hade därför varit av värde, med en större urvalsgrupp, jämnare könsfördelning och där människor med flera olika etniciteter är representerade. / Background: What food individuals choose is a complex matter and is influenced by several factors. During the last decades, there has been an increase showing in the selection of foods from different cultures in Sweden. Globalization, tourism, immigration and the accessibility of media and the internet may contribute to increased exposure to internationally inspired food. The risk of nutrition related problems increases with increasing age and to facilitate the maintenance of a good nutritional status, the persons’ food preferences are of importance. The hypothesis is that while the younger population becomes older, the request for internationally inspired food will increase in the older population.Objective: The aim of the study was to investigate to what extent pensioners' food preferences were influenced by international food cultures.Method: Quantitative method was used in the form of a web-based survey. The participants (n = 157) were recruited through Facebook. The target group was pensioners living at home.  Statistical analysis of data was performed in SPSS Statistics 27. Results: The food that the participants stated they liked best was “Swedish or Scandinavian food” (n = 95) (61.3%) followed by “Mediterranean food” (n = 43) (27.7%). In Svealand, “Mediterranean food” (41.5%) was chosen almost as frequently as “Swedish or Scandinavian food” (47.2%).) (p = 0.014). “Japanese food” was chosen more in Svealand than in Götaland and Norrland (p = 0.003). The younger group ( ≤ 70 years) found inspiration to cook from the internet to a greater extent (32,5%) than the older group (≥ 71 years) (16,9%) (p=0,029). The younger group ( ≤ 70 years) wished to be served internationally inspired food in the nursing homes more often than the older group (≥ 71 years) (p=0,028).Conclusion: The regional difference implies that international food tends to be more accepted around larger cities. The difference between the age groups (≤ 70 years and ≥ 71 years) indicates that the younger group has more internationally inspired food preferences. A similar study would therefore be of value, with more participants, more even gender distribution and representatives from different ethnical backgrounds.

Denna c-uppsats syftar att genom kvalitativ metod undersöka vilka föreställningar som universitetsstudenter som läser samhällsorienterade program har kring ålderspensionärers roll i samhället. Till grund för denna uppsats genomfördes fyra fokusgruppsintervjuer som analyserats med hjälp av kvalitativ konventionell innehållsanalys och teorierna politisk ekonomi, ålderism och rollteori. Studiens material bygger på de diskussioner som fördes i fokusgrupperna. Urvalet utgörs av 16 personer som studerar på samhällsorienterade program. Resultatet visar att bilden av pensionärer skiljer sig beroende på om man ser till grupp- eller individnivå, där diskussionen kring grupp tar mer negativa uttryck och diskussionen kring individer är mer positiv. Sett till vad tidigare forskning kommit fram till, så stämmer vårt resultat till viss del, men indikerar på att vidare forskning behövs.

Ur ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv är människan en social varelse som lever i ett samhälle som är under ständigt skapande. I det samhälle där individen genom interaktion både formas och skapas är samhälle och individ tätt förenade vilket är den utgångspunkt vi genomgående valt att förhålla oss till i denna antologi. Antologin belyser omställningar i livet genom fyra olika bidrag. Agnesa Abrashis bidrag heter ”Ett nytt skede i livet – en studie om identitet och moderskap” och behandlar hur mammor ser på sitt identitetsskapande. Annika Sternlund tar upp adopterades syn på sitt identitetsskapande och sina livsvillkor i bidraget ”Rötterna är där hjärtat rotar sig”. Amanda Sundberg belyser i sitt bidrag ”Som barn var man ju förväntansfull – en studie om individer som immigrerat vid unga år” fem immigranters brott i livet i och med flytten till ett nytt land. Helenas Valentinsons bidrag "Man känner ju i benen och det att man inte är 17 år längre" handlar om de förändringar som sker när en individ blir pensionär. Gemensamt för antologin är även att vi relaterar identitetsskapandet i förhållande till tillhörighet och utanförskap. Slutsatsen för denna studie är att individens livsvillkor påverkas av faser i livet vilket inverkar på identitetsskapandet. På så sätt ses identiteten som något föränderligt.

Allt fler personer väljer att arbeta högre upp i åldrarna genom att kombinera pensionen med lönearbete. Med ett individ- och karriärutvecklingsperspektiv som utgångspunkt kan lönearbete under pensionen anses vara en viktig komponent i livet och karriären. Det saknas emellertid studier och forskning inom en svensk kontext som undersöker yrkesverksamma pensionärers erfarenheter med hjälp av karriärutvecklingsteorier. Med detta som bakgrund syftar föreliggande uppsats till att undersöka pensionärers beslutsprocess att återgå till lönearbete. Det är också av intresse att undersöka hur deras beslut kan relateras till begreppet karriärutveckling. Uppsatsen utgår från kvalitativ metod, i form av halvstrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma ålderspensionärer. Empirin har analyserats med utvalda begrepp från tre teorier: Careership, KASAM och Life-span, Life-space. Resultatet visar att informanternas beslut att arbeta under pensionen utgörs av en process där flera olika brytpunkter, rutiner, roller och kapitalformer har interagerat och påverkat varandra. Beroende på vilka brytpunkter och rutiner informanterna upplevt i övergången till pensionen har deras motiv till att återgå till arbete sett olika ut. Det går emellertid att utläsa att informanternas starkaste anledningar att arbeta under pensionen handlar om ekonomiska och sociala aspekter. Att ta sig an rollen som yrkesverksam pensionär, med tillhörande arbetsuppgifter, har bidragit till att informanterna upplever en ökad känsla av sammanhang, struktur och meningsfullhet i livet.

<p>The essay is about pensioners who are working out at a gym. My starting point is the research program "Culture of ageing” and the theory that pensioners in the post- and late modern society conquer new potential areas. I am studying the meeting between pensioners and the gym. How the pensioners conquer the gym, relate to their training and what makesthem stay after the first introduction. The essay also touches on how the gym profiles themselves in their marketing and adapt at the equipment and training environment to meet pensioners' needs.</p><p>The essay also touches on how previous research, social norms and pensioner organizations, have influence on decisions and choices about the gym work out of pensioners. Individual discretion against creation of norms and perceptions of a good old age.</p><p>Aging actively is a standard but this standard is in an ongoing negotiation of an ever faster-accelerating process.</p>

Uppgiften om år på uppsatsens försättsblad är fel. Ska vara 2009.

Uppsatsen handlar om den lokala föreningen i Västerås av SPRF, Sveriges Pensionärers Riksförbund. En utblick görs till det socialpolitiska förvärvet från tidigmodern tid. Under femtiotalet fanns en social och ekonomisk gemenskap. Den har genom Socialförsäkringsbalken 2010 förbytts i individualism när pensionen direkt och entydigt tillhandahålls av staten. / How Sweden's elderly fared after the war. Focus is on public officials in Västerås, a provincial capital one hour's drive west of Stockholm. Arriving from the collective spirit of the fifties, the individual can no longer elicit any economic incentive from any entity positioned between him and the state.

No description available.

The essay is about pensioners who are working out at a gym. My starting point is the research program "Culture of ageing” and the theory that pensioners in the post- and late modern society conquer new potential areas. I am studying the meeting between pensioners and the gym. How the pensioners conquer the gym, relate to their training and what makes them stay after the first introduction. The essay also touches on how the gym profiles themselves in their marketing and adapt at the equipment and training environment to meet pensioners' needs. The essay also touches on how previous research, social norms and pensioner organizations, have influence on decisions and choices about the gym work out of pensioners. Individual discretion against creation of norms and perceptions of a good old age. Aging actively is a standard but this standard is in an ongoing negotiation of an ever faster-accelerating process.