I det här självständiga arbetet är mitt syfte att försöka förstå vad som driver hjälparbetare till att ge av sitt liv för att hjälpa andra människor. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod med en hermeneutisk ansats och semistrukturerade intervjuer.En gemensam nämnare för respondenterna är att de alla förhåller sig till hjälparbete med ett altruistisktperspektiv. Motiven för varför respondenterna gav en tämligen långperiod av sitt liv, sex till tolvmånader, för att hjälpa andra människor skiljer sig dock åt. Respondenterna har en gemensam bakgrund i sin kristna tro, vilket möjligtvis och speglar resultatet. Mercenaries, missionaries och misfits är tre förklaringsmodeller som R.L. Stirrat har identifierat i sin forskning1. Utifrån de altruistiska motiven menar jag att samtliga respondenter i min studie kan tolkas tillhöra gruppen missionaries, men även gruppen misfits. Det senare resultatet kommer jag fram till utifrån att respondenterna upplevt en problematik kring kulturkrockar de mött både på fältet och efter hemkomsten. Lika samstämmiga två av respondenterna var i sina föreställningar om att de skulle möta smutsiga och fattiga länder i extrem misär. Lika villiga var de att medge att deras föreställning inte sammanföll med verkligenheten de mötte. ”Afrika är inte smutsigt, det är vackert.” Samtliga respondenter menar även att det är en självklarhet att Sverige ska bidra till hjälparbetet, att det finns ett stort behov och att det gör en skillnad i människors liv. Det framkommer att respondenterna menar att ett lyckat hjälparbete är ett arbete i vilken mottagarlandet äger processen. Givarlandet och mottagarlandet måste se varandra som sin like och partner. Resonemanget kan tydligt härledas till hur också den svenska regeringen vill bedriva humanitärt bistånd.

Syftet med denna undersökning var att studera den förståelse som svenska unga människor, som varit iväg som volontärer till länder i syd, har av den svenska volontärverksamhetens funktion. För att kunna besvara syftet intervjuades sex unga kvinnor som varit iväg på en volontärresa med organisationen Internationellt Kulturutbyte (IKU) någon gång sedan år 2000. Intervjuerna kretsade kring fyra teman som syftade till att ringa in synen på verksamhetens funktion: motiv, förväntningar, påverkan och allmän förståelse av verksamhetens funktion. Resultatet visade att alla informanterna la stor vikt vid själva resan och den ”unika” upplevelse den givit dem. Tack vare volontärverksamheten fick de möjligheten att uppfylla sina drömmar och göra det där ”annorlunda” som många unga människor drömmer om. Det framkom också att det fanns en ganska stark vilja att hjälpa till och göra någon nytta, men eftersom organisationerna inte vill tala om bistånd blir detta en tyst funktion. Resultatet visade också på den utvecklings- och förändringspotential som denna verksamhet har eftersom informanterna sprider information, erfarenheter och kunskaper när de kommer hem till Sverige. Dessutom så var alla informanterna engagerade i något som anknyter till det globala. Att informanterna vill engagera sig, och att de vill berätta om sina erfarenheter, får konsekvenser för Sveriges bistånd, men som studien också visade behövs en större uppföljning av de hemkomna volontärerna ifall verksamhetens funktion ska vara att skapa handlings- och förändringskraft. Slutligen visade studien att informanterna inte åkte med motivet att de ville uppnå personlig utveckling, något som var fallet för många ungdomar i en liknande studie i Australien.

<p>Många människor i utvecklingsländer lever dagligen med tandvärk och har aldrig besökt en tandläkare. Tandläkare och tandhygienister som arbetar som volontärer åker iväg för att hjälpa till, skänka glädje och hopp till dessa människor. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns tandläkar- och tandhygieniststudenter som ville arbeta ideellt som volontär inom tandvården i utvecklingsländer efter avslutade studier. Studien genomfördes som en enkätundersökning där enkäterna sändes ut till alla (n= 367) som studerar sitt sista år på tandläkar- och tandhygienistprogrammet i Sverige. Resultatet visade att lite mer än hälften, 106 av 204 respondenter önskade arbeta ideellt som volontär i utvecklingsländer efter avslutade studier. Endast ett fåtal hade någon erfarenhet av ideellt arbete sedan tidigare och den största anledningen till att studenterna ville arbeta som volontärer i utvecklingsländer var viljan att hjälpa till. Det fanns ingen skillnad i svaren beroende på könsfördelning och yrkesgruppering. Slutsatsen med studien är att cirka hälften av de tillfrågade tandläkar - och tandhygieniststudenterna önskade att arbeta ideellt som volontär i utvecklingsländer.</p>

Många människor i utvecklingsländer lever dagligen med tandvärk och har aldrig besökt en tandläkare. Tandläkare och tandhygienister som arbetar som volontärer åker iväg för att hjälpa till, skänka glädje och hopp till dessa människor. Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns tandläkar- och tandhygieniststudenter som ville arbeta ideellt som volontär inom tandvården i utvecklingsländer efter avslutade studier. Studien genomfördes som en enkätundersökning där enkäterna sändes ut till alla (n= 367) som studerar sitt sista år på tandläkar- och tandhygienistprogrammet i Sverige. Resultatet visade att lite mer än hälften, 106 av 204 respondenter önskade arbeta ideellt som volontär i utvecklingsländer efter avslutade studier. Endast ett fåtal hade någon erfarenhet av ideellt arbete sedan tidigare och den största anledningen till att studenterna ville arbeta som volontärer i utvecklingsländer var viljan att hjälpa till. Det fanns ingen skillnad i svaren beroende på könsfördelning och yrkesgruppering. Slutsatsen med studien är att cirka hälften av de tillfrågade tandläkar - och tandhygieniststudenterna önskade att arbeta ideellt som volontär i utvecklingsländer.

Ideella organisationer verkar utan kommersiella vinstintressen och är icke-offentliga. De spelar en viktig roll i vårt samhälle och får allt mer utrymme och uppmärksamhet. Som alla andra arbetsplatser utgör de ideella organisationerna en arena för arbetsplatslärande. Syftet med min studie är att analysera och beskriva samt få djupare förståelse för arbetsplatslärande i en ideell organisation. Studien bygger på en empirisk undersökning med kvalitativa intervjuer av volontärer i en secondhandbutik. Den teoretiska ramen består av teorier som betonar kontextens betydelse för lärande. Det empiriska materialet tolkar jag i ljuset av informellt lärande och ett vuxenpedagogiskt perspektiv. Jag valde fenomenografin som vetenskaplig metod för studien eftersom man med hjälp av den kan undersöka hur människor uppfattar ett fenomen. Jag fokuserar på volontärernas uppfattningar av lärande. Resultatet bekräftar till stora delar den forskning som finns om vuxnas arbetsplatslärande. Av volontärernas uppfattningar kunde jag uttyda att gemenskapen och den sociala kontexten har stor betydelse. Jag kunde också konstatera att organisationens specifika karaktär påverkar volontärernas lärande. Resultatet visar att det finns kvalitativa skillnader i volontärernas uppfattningar av sitt lärande när det gäller hur och vad de lär.

Fokus ligger på att studera erfarenheter hos volontärer som arbetar inom polisen i Stockholm. I och med deras erfarenheter syftar uppsatsen till att öka förståelsen för vad som gör att en söker sig till en verksamhet där det föreligger risk för den egna säkerheten. De teoretiska utgångspunkterna är socialkonstruktivism samt kollektiva resurser. Socialkonstruktivism utifrån förståelsen för volontärernas erfarenheter och hur verkligheten skapas i det sociala sammanhanget de befinner sig inom. Kollektiva resurser kan vara en del av anledningar till att befinna sig inom en verksamhet. Den tidigare forskningen behandlar staten som volontärverksamhet, anledningar att befinna sig där samt arbetssituation. Studien bygger på fem tematiskt öppna intervjuer, med polisvolontärer aktiva inom Stockholmsområdet. Resultatet bygger på fyra teman, varför vara där, sinande intresse, risk inom uppdrag och trygghet. Informanterna hade en positiv inställning till polisen och beskriver hur verksamheten är ett viktigt verktyg för att uppnå olika mål. Det visade sig dock att det fanns en motstridighet kring att befinna sig inom verksamheten, eftersom de ibland undvek vissa uppdrag utifrån olika faktorer. Det visade sig att det fanns risker inom polisens verksamhet men att det inte uppfattades som att de var riktat mot informanterna personligen, utan främst mot polisen. Informanterna menade på att trygghet kan uppnås utifrån volontärgruppen, att polisen står bakom dem men att dessa förutsätter ett egenansvar.

No description available.

No description available.

Studien undersöker volontärer och deras egna upplevelse av sitt språkcafé som drivs i Röda Korsets regi i en kyrkas lokal i en svensk mellanstor stad, där volontärer och deltagare träffas en kväll i veckan för att träna svenska. Mitt angreppssätt för studien är kvalitativt och mitt empiriska material baseras på mina fältanteckningar från sju deltagande observationer som jag gjort under november och december månad 2018 samt fyra enskilda intervjuer jag utfört med volontärer på språkcafét under samma tid. Studiens resultat visar språkcaféts betydelse för volontärerna och ger en bild av hur miljön inverkar på språkcafét samt hur lärandet sker.

Det här arbetet syftar till att ta reda på hur svenska idrottsevenemang går tillväga när de rekryterar sina volontärer. Volontärers betydelse på det svenska samhället är otroligt stor då de skapar oerhört viktiga ekonomiska förutsättningar för flera svenska idrottsföreningar. Att rekrytera volontärer är inte enkelt då volontärerna idag förväntar sig någon sorts belöning av sin insats. Spelar storleken hos ett evenemang någon roll gällande hur man rekryterar? För att komma fram till ett resultat i studien så har det använts kvalitativa metoder i form utav intervjuer med volontärsansvariga hos varje idrottsevenemang, för att djupare kunna förstå deras tankesätt och den rekryteringsprocess de använt sig utav. Det har använts en teori framställd av Bourdieu (1991) som handlar om hur volontärer reagerar gentemot sina roller i olika evenemang och vad de förväntar sig i utbyte mot sin arbetskraft. Resultatet på vår studie visade att det finns en skillnad gällande hur stora och små evenemang rekryterar. Generellt rekryterar de stora evenemangen volontärer ifrån idrottsföreningar medan de mindre evenemangen inte har samma förutsättningar så de behöver nå ut till olika volontärssegment i form utav pensionärer, studenter etc. Hur evenemangen rekryterar genom att motivera olika sorters människor är en viktig del av resultatet.