I det här självständiga arbetet är mitt syfte att försöka förstå vad som driver hjälparbetare till att ge av sitt liv för att hjälpa andra människor. Jag har använt mig av en kvalitativ forskningsmetod med en hermeneutisk ansats och semistrukturerade intervjuer.En gemensam nämnare för respondenterna är att de alla förhåller sig till hjälparbete med ett altruistisktperspektiv. Motiven för varför respondenterna gav en tämligen långperiod av sitt liv, sex till tolvmånader, för att hjälpa andra människor skiljer sig dock åt. Respondenterna har en gemensam bakgrund i sin kristna tro, vilket möjligtvis och speglar resultatet. Mercenaries, missionaries och misfits är tre förklaringsmodeller som R.L. Stirrat har identifierat i sin forskning1. Utifrån de altruistiska motiven menar jag att samtliga respondenter i min studie kan tolkas tillhöra gruppen missionaries, men även gruppen misfits. Det senare resultatet kommer jag fram till utifrån att respondenterna upplevt en problematik kring kulturkrockar de mött både på fältet och efter hemkomsten. Lika samstämmiga två av respondenterna var i sina föreställningar om att de skulle möta smutsiga och fattiga länder i extrem misär. Lika villiga var de att medge att deras föreställning inte sammanföll med verkligenheten de mötte. ”Afrika är inte smutsigt, det är vackert.” Samtliga respondenter menar även att det är en självklarhet att Sverige ska bidra till hjälparbetet, att det finns ett stort behov och att det gör en skillnad i människors liv. Det framkommer att respondenterna menar att ett lyckat hjälparbete är ett arbete i vilken mottagarlandet äger processen. Givarlandet och mottagarlandet måste se varandra som sin like och partner. Resonemanget kan tydligt härledas till hur också den svenska regeringen vill bedriva humanitärt bistånd.

<p>Bakgrund: Humanitär hjälp innebär att hjälpa människor att överleva under kritiska förhållanden, så som konsekvenser av krig, naturkatastrofer och epidemier. Att åka utomlands för att arbeta som sjuksköterska i krisdrabbade områden kan vara påfrestande men ses ändå som positivt. De möter många olika kulturer och synsätt och får anpassa sitt bemötande därefter.</p><p>Syftet: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att bemöta patienter i ett krisdrabbat område.</p><p>Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex sjuksköterskor som arbetat i krisdrabbade områden intervjuats.</p><p>Resultat: Mötet med andra kulturer och andra synsätt är något som sjuksköterskorna måste hantera dagligen i sitt arbete som hjälparbetare. Att sjuksköterskorna ska bli accepterade av patienterna är en viktig del i bemötandet. Sjuksköterskorna måste acceptera patienternas synsätt, lyssna aktivt och vara närvarande för att kunna hjälpa dem.</p><p>Slutsatser: Sjuksköterskornas vilja att göra gott och hjälpa andra människor var en av de viktigaste orsakerna till att de åkte på uppdrag. Även om de kände frustration över att de inte kunde hjälpa alla på ett bra sätt så motiverades de ändå av att se framstegen i sitt arbete. Bemötandet gick oftast bra om sjuksköterskan kunde acceptera lokalbefolkningens synsätt.</p>

Bakgrund: Humanitär hjälp innebär att hjälpa människor att överleva under kritiska förhållanden, så som konsekvenser av krig, naturkatastrofer och epidemier. Att åka utomlands för att arbeta som sjuksköterska i krisdrabbade områden kan vara påfrestande men ses ändå som positivt. De möter många olika kulturer och synsätt och får anpassa sitt bemötande därefter. Syftet: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att bemöta patienter i ett krisdrabbat område. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie där sex sjuksköterskor som arbetat i krisdrabbade områden intervjuats. Resultat: Mötet med andra kulturer och andra synsätt är något som sjuksköterskorna måste hantera dagligen i sitt arbete som hjälparbetare. Att sjuksköterskorna ska bli accepterade av patienterna är en viktig del i bemötandet. Sjuksköterskorna måste acceptera patienternas synsätt, lyssna aktivt och vara närvarande för att kunna hjälpa dem. Slutsatser: Sjuksköterskornas vilja att göra gott och hjälpa andra människor var en av de viktigaste orsakerna till att de åkte på uppdrag. Även om de kände frustration över att de inte kunde hjälpa alla på ett bra sätt så motiverades de ändå av att se framstegen i sitt arbete. Bemötandet gick oftast bra om sjuksköterskan kunde acceptera lokalbefolkningens synsätt.

A new form of foreign travel called “voluntourism” has emerged in Sweden. In advertisements that invite to “make a difference”, travel agencies promote short- term aid opportunities at for example orphanages or schools in Africa, Asia, and Latin America. International volunteer work is nothing new. Rather, the volunteer agencies have entered an old and established organizational field. Using theories of new institutionalism and the analytical phrase “the story about”, this thesis investigates the way international aid work originated and evolved, and how commercial volunteer agencies entered the field. The thesis is partly based on historical data from organizational reports, biographies of aid work icons, and interviews with volunteers active during the 1960s and 1970s. Additionally, it makes use of contemporary data from interviews with representatives from volunteer travel agencies and volunteers. It also includes an analysis of how the travel agencies present their business operations on their websites. The thesis concludes that travel agencies apply the common perception of international aid work’s characteristics when marketing volunteer travels. This common perception can be traced through the evolution of international aid work. Travel agencies attract volunteers by offering access to this exclusive field. The volunteers are well-educated young women from middle class families. They are looking for experiences from international aid work, perspective on their own lives, and first-hand knowledge of local and traditional societies in poor countries. Nevertheless, due to the esteem in which the organizational field is viewed, a brief period spent as an aid worker is considered a desirable qualification for a job applicant. I interpret volunteer travel as a “grand tour”.

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka om <em>Dagens Nyheter</em> och <em>Svenska Dagbladet</em>, som är de två största svenska morgontidningarna, har varit styrda av postkoloniala tankesätt i sin rapportering från det jordbävningsdrabbade Haiti. Jordbävningen ägde rum den 12 januari 2010, och vår undersökningsperiod sträcker sig från den 13 januari till den 26 januari 2010.  </p><p>Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys och totalt läst 190 artiklar, varav 38 av dem är citerade i undersökningen. Som utgångspunkt för vår undersökning har vi huvudsakligen använt oss av Maria Eriksson Baaz avhandling <em>The White Who/Man’s Burden in the Age of Partnership</em>.<em> </em><em>A Postcolonial Reading of Identity in Development Aid</em> (Göteborgs universitet 2002). Centralt i den postkoloniala teorin är att västerlänningar – <em>Vi</em> – ses som rationella, medan <em>De Andra</em> – är styrda av sin kultur. Vår ambition är att studera hur de båda tidningarna skildrar begreppen <em>Vi</em> och <em>De Andra</em>. I vår undersökning står västerlänningarna för <em>Vi:</em>et medan den haitiska befolkningen är <em>De Andra</em>. En stor del av teorin är även begreppet ”den vite mannens börda” som innebär att Väst har en skyldighet att hjälpa dem som inte har nått lika långt på utvecklingsstegen.</p><p>Våra frågeställningar är: </p><ul><li>Hur skildras den västerländska hjälpen på plats i Haiti? Vilka är de västerländska männens respektive kvinnornas uppdrag?</li><li>Hur skildras den västerländska indirekta hjälpen till Haiti i artiklarna? Hur omnämns exempelvis det västerländska biståndet och gåvorna?</li><li>På vilket sätt framställs de drabbade haitierna i artiklarna? Ses de som hjälplösa offer eller är de aktiva aktörer?</li></ul><p>Undersökningen visar att både <em>Dagens Nyheter</em> och <em>Svenska Dagbladet</em> framställer haitierna som beroende av omvärldens stöd, både på plats och i form av bistånd. USA och EU ses som huvudaktörerna i hjälparbetet. Haitierna beskrivs huvudsakligen som passiva offer, oförmögna att reda ut situationen. Mer positiva skildringar av befolkningen förekommer, men inte i samma utsträckning.</p><p>Slutsatsen är att båda tidningarna är genomsyrade av postkoloniala tankesätt i sin rapportering från Haiti under vår undersökningsperiod.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka om Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, som är de två största svenska morgontidningarna, har varit styrda av postkoloniala tankesätt i sin rapportering från det jordbävningsdrabbade Haiti. Jordbävningen ägde rum den 12 januari 2010, och vår undersökningsperiod sträcker sig från den 13 januari till den 26 januari 2010.   Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys och totalt läst 190 artiklar, varav 38 av dem är citerade i undersökningen. Som utgångspunkt för vår undersökning har vi huvudsakligen använt oss av Maria Eriksson Baaz avhandling The White Who/Man’s Burden in the Age of Partnership. A Postcolonial Reading of Identity in Development Aid (Göteborgs universitet 2002). Centralt i den postkoloniala teorin är att västerlänningar – Vi – ses som rationella, medan De Andra – är styrda av sin kultur. Vår ambition är att studera hur de båda tidningarna skildrar begreppen Vi och De Andra. I vår undersökning står västerlänningarna för Vi:et medan den haitiska befolkningen är De Andra. En stor del av teorin är även begreppet ”den vite mannens börda” som innebär att Väst har en skyldighet att hjälpa dem som inte har nått lika långt på utvecklingsstegen. Våra frågeställningar är:  Hur skildras den västerländska hjälpen på plats i Haiti? Vilka är de västerländska männens respektive kvinnornas uppdrag? Hur skildras den västerländska indirekta hjälpen till Haiti i artiklarna? Hur omnämns exempelvis det västerländska biståndet och gåvorna? På vilket sätt framställs de drabbade haitierna i artiklarna? Ses de som hjälplösa offer eller är de aktiva aktörer? Undersökningen visar att både Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet framställer haitierna som beroende av omvärldens stöd, både på plats och i form av bistånd. USA och EU ses som huvudaktörerna i hjälparbetet. Haitierna beskrivs huvudsakligen som passiva offer, oförmögna att reda ut situationen. Mer positiva skildringar av befolkningen förekommer, men inte i samma utsträckning. Slutsatsen är att båda tidningarna är genomsyrade av postkoloniala tankesätt i sin rapportering från Haiti under vår undersökningsperiod.

Abstract  Peter Gröning: Det svenska Slum- och räddningsverket: En kunskapshistorisk undersökning av Frälsningsarméns sociala hjälparbete 1890–1914. Uppsala universitet: Inst. för idé- och lärdomshistoria, C-uppsats, vårtermin, 2023.  Undersökningen belyser den svenska Frälsningsarméns tidiga historia ur ett idé- och kunskapshistoriskt perspektiv. Med huvudfokus på det sociala hjälparbete som organisationen under senare delen av 1800-talet, enligt brittisk manér, initierar och bedriver under namnet Slum- och räddningsverket, granskar studien hur idéer och praktiker för hjälparbete från den brittiska Frälsningsarmén överförs till en svensk kontext.  Stor tonvikt läggs på de praktiska delarna av verksamheten och hur dessa utvecklas över tid. Likaså syftar studien till att utröna vilka motiv som ligger till grund för verksamheten, i synnerhet de religiösa inslagens relativa betydelse — balansen mellan religiositet och filantropi — och hur dessa inslag påverkar och formar verksamheten.  Studien genomförs med en närläsning av primära och sekundära källor, som självbiografier och Frälsningsarméns egna organ Stridsropet och Ljus i mörker, och bidrar därmed till en fördjupad förståelse för utvecklingen av Slum- och räddningsverket inom den svenska Frälsningsarmén, liksom för överföringen och anpassningen av hjälparbetets idéer och praktiker den svenska kontexten.

Water, and particularly clean water is essential for humans with a profound effect on health and has the capacity to reduce illnesses. Paradoxical, water is a medium where disease causing agents could be transmitted into the human body. Water can cause illness both from distribution of pathogenic organisms into the human system and also if not consumed in a required amount, leading to dehydration and other complications. Today catastrophes and disasters hit different areas in various forms. When such an event occurs, infrastructure is often disturbed or destroyed, and the supply of fresh water may be threatened. The Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) is a government agency in Sweden, with a task to developing the community’ssocietal ability to prevent and handle emergencies, accidents and crises. The agency support various actors when a crisis or an accident occurs, both abroad and at a national level. The personnelal supporting at a crisis zone is sometimes working under extreme conditions where basic needs, such as access to food and fresh water can be a deficiency. To ensure that the personnel working at these sites can continue to solve problems without risking their own health caused by dehydration or other waterborne diseases, different methods can be used to treat water for personal use. Five different products intended for personal water treatment are chlorine dioxide pills, chlorine dioxide liquid, the Katadyn filter bottle, the Lifesaver filter bottle and the UV-lamp SteriPEN. These products use different water treatment techniques to purify water and secure the access to fresh water during exposed conditions. The aim with this study is to create an information basis in order for MSB to choose water treatment product for their future international missions. This is done by examine four parameters of these different products; purification capacity, manageability, environmental impact and economic aspects. The study showed that there is no product that pervading is best according to all parameters, they all have their pros and cons. The product that was best on average throughout the whole study is the SteriPEN but only if used during 10 or more missions. If a product should be used for only five or fewer missions, the chlorine dioxide liquid is recommended to use. At sites where the raw water is heavily contaminated a combination of two products could be an option, as a result of this thesis it is recommended to combine the chlorine dioxide liquid and the SteriPEN. This study is done qualitative and the result is based on literature, laboratorial reports and own measurements and calculations. Actual field tests are needed to further evaluate the products. The importance is that the product functions practically during MSBs working conditions, so relief workers really applicate the product to purify water and not refrain because it is not compatible with the working situations. If the product isn’t used because of these reasons it shouldn’t be used because it puts the relief workers at health risks. / Vatten, och i synnerhet rent vatten är livsavgörande för människor och har en grundlig hälsoeffekt med en förmåga att reducera hälsoåkommor. Paradoxalt nog är vatten samtidigt ett transportmedium för ämnen som orsakar sjukdomar. Vatten kan orsaka sjukdom och illamående både från distributionen av patogena ämnen in i människokroppen men också om intaget av vatten inte är tillräckligt för kroppen, vilket kan leda till uttorkning med stora komplikationer. Idag drabbas vissa områden av katastrofer och olyckor i varierande form. När sådana kriser och katastrofer sker, blir ofta infrastruktur skadad eller förstörd vilket kan medföra att tillgången till rent vatten hotas. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) är en myndighet i Sverige, med uppgift att utveckla social kapacitet för att motverka och hantera nödsituationer, olyckor och kriser. Myndigheten stödjer olika aktörer när en kris eller olycka uppstår, både utomlands och på nationell nivå. Personalen som stödjer på plats i en kriszon arbetar ibland under extrema förhållanden där basala nödvändigheter, som t.ex. tillgången till mat och rent vatten kan vara en bristvara. För att säkerhetsställa att personalen som arbetar på dessa platser kan fortsätta att lösa sin uppgift utan att riskera sitt eget välbefinnande på grund av vattenbrist eller andra vattenrelaterade sjukdomar, kan olika metoder för vattenrening på personlig nivå användas. I den här studien valdes fem olika produkter avsedda för personlig vattenrening ut; klordioxid i tablettform, klordioxid i vätskeform, Katadynflaskan, Lifesaverflaskan och UV-lampan SteriPEN. Dessa produkter utnyttjar olika tekniker för att rena vatten och säkerhetsställa tillgången av rent vatten under utsatta situationer. Målet med den här studien är att skapa en informationsbas som underlag för MSB att använda sig av när de väljer vattenreningsmetod för kommande internationella insatser. Fem produkter utvärderats därför utifrån fyra parametrar; reningskapacitet, handhavande, miljöpåverkan och ekonomisk aspekt. Studien visade att det inte var någon enskild produkt som genomgående var bäst utifrån alla parametrar, de hade alla sina för och nackdelar. Produkten som överlag fick bäst resultat genom studien var SteriPEN men det utifrån att produkten används under tio insatser eller mer. Om en produkt endast ska användas under ett fåtal insatser är klordioxid i vätskeform att föredra. På platser där råvattnet är skarpt kontaminerat kan en kombination av två olika produkter vara aktuell, rekommenderat är att kombinera klordioxid i vätskeform med SteriPEN, draget som slutsats av resultatet av denna studie. Det här är en kvalitativ studie och resultatet grundar sig på litteratur, analysresultat från laboratorietester samt egna mätningar och beräkningar. Faktiska tester i fält är nödvändiga för att vidare utvärdera produkterna. Det viktiga är att produkten faktiskt fungerar praktiskt baserat på förhållandena MSB arbetar under så att hjälparbetare verkligen använder produkten för att rena kontaminerat vatten och inte avstår att använda produkten på grund av att den inte är kompatibel med arbetsförhållandena. Om produkten inte används på grund av den anledningen ska den inte användas i fält då den utsätter hjälparbetarnas hälsa för risk. / <p>2016-12-01</p>