Viljan att hjälpa människor har genom historien existerat och uttryckts i olika former av hjälparbete. En ny form av hjälparbete har uppstått i dagens samhälle där individer med ekonomiska resurser har möjlighet att bekosta och engagera sig i direkta sociala insatser utomlands genom kommersiella volontärresebyråer. Studien avser att undersöka hur volontärresebyråer tar hänsyn till barnets bästa som en målgrupp att hjälpa genom granskning av de krav som ställs på volontären samt de uttalanden som argumenterar för att sända ut volontärer utomlands i syfte att delta i hjälparbete. Studien har antagit två teoretiska utgångspunkter vilka är ”konsumtionssamhället” samt ”emotionell kapitalism” och nyttjat tematisk analys. De slutsatser som framkommer är att volontärresebyråer förutom krav på brottsregisterutdrag i majoriteten av de granskade organisationerna, inte ställer några krav gällande individers lämplighet inför arbete med barn. Arbetet framställs med ödsliga och gömda argument som därigenom trivialiserar komplexiteten både gällande i allmänhet och barnets behov i samhället. Individens självförverkligande var det främst dominerade argumentet som genomsyrade och berättigade volontärens vistelse och arbete utomlands.

Vi har i denna uppsats undersökt hur Röda Korsets vision och den sociala gemenskapen påverkar engagemanget och motivationen hos en specifik grupp volontärer på mötesplatsen Kupan i Halmstad. Vi utgick ifrån en kvalitativansats i utformandet av uppsatsen, där vi genomförde kvalitativa intervjuer för insamlandet av vårt empiriska material. Detta analyserade vi sedan utifrån Philip Selznicks institutionalisering, Mats Alvessons organisationskultur, Randall Collins interaktionsritualer samt Thomas Scheffs sociala band. För att förstärka vår analys kopplade vi den till tidigare forskning utförda av Svedberg, von Essen och Jegermalm men även till Haski-Leventhal och Cnaans studie. Resultatet av vår studie visade att Röda Korset som organisation och dess värderingar påverkar den sociala gemenskapen, denna sociala gemenskap är ett grundläggande motiv för att volontärerna ska engagera sig inom Röda Korset.

Syftet med föreliggande studie är att belysa vilka copingstrategier volontärer vid en tjejjour i Stockholmsområdet använder sig av för att undvika emotionell smittoöverföring samt att skapa förståelse för vilka faktorer som driver volontärerna till att fortsätta sitt arbete inom tjejjouren. Studien ämnar till att besvara följande två frågeställningar: i) Vilka strategier använder volontärerna för att undvika emotionell smitta till följd av arbetet på tjejjouren? ii) Vilka faktorer anser volontärerna är motiverande för att fortsätta sitt engagemang inom tjejjouren? Metoden som använts tar sin utgångspunkt i hermeneutiken och idén om den kvalitativa forskningsansatsen som en cirkelrörelse mellan de olika delarna och den framväxande helheten. Richard S. Lazarus och Susan Folkmans (1984) teori om copingstrategier, Abraham Maslows (1943) behovshierarki samt Frederick Herzbergs (1993) tvåfaktorteori har utgjort det teoretiska ramverket för studien. Resultaten visar på att respondenterna i huvudsak använt sig av tre strategier för att undvika emotionell smittoöverföring: distans, stöd från kollegor samt organisationens riktlinjer. Vidare visar resultaten på hur respondenterna huvudsakligen finner motivation till fortsatt arbete i den gemenskap de upplevde med sina medarbetare, feedback från medarbetare och stödsökande samt möjligheten att kunna bidra till samhällsförändring. / The aim of the study is to illustrate coping strategies that volunteers at a certain young women's empowerment center in the Stockholm area use to avoid emotional contagion. Furthermore, the study emphasizes factors that drive the volunteers to continue their work at the young women’s empowerment center. The study intends to answer the following two questions: i) What strategies do the volunteers use to avoid emotional contagion due to their involvement at the young women's empowerment center? ii) What factors do the volunteers find motivating to continue their involvement at young women's empowerment center? The method used for this study is based on hermeneutics and the idea of ​​the qualitative research approach as a circular movement between the different parts and the emerging picture. Richard S. Lazarus and Susan Folkman’s (1984) coping theory, Abraham Maslow’s (1943) hierarchy of needs and Frederick Herzberg’s (1993) two factor theory has formed the theoretical framework for the study. The results indicate that the volunteers mainly use three strategies to avoid emotional contagion; distance, support from colleagues and organizational guidelines. Moreover, the results show how the volunteers generally find motivation to continue their involvement due to the sense of community they experienced within the group, feedback from fellow associates but also from the who seek support and thereto the volunteers ability to contribute to the society.

The interest for voluntary services in elderly care has increased in recent years and some have claimed that new types have emerged within the field. What’s new with these types of services? This licentiate dissertation focuses on the relationship between voluntary services and local authority elderly care in Sweden. In order to understand the transition from the old to the new types of voluntary services the use of an historic perspective is essential. An analysis of this relationship and the characteristics of those newer types of voluntary services that have emerged were carried out utilizing text analyses of official government reports. The study also focuses on the role of the government, how the dividing line between voluntary organizations and local authority elderly care has been negotiated and thus moved over time. The results show that services such as social support to the elderly are in the process of being transferred from some of the local authority organizations to special elderly care hybrid organizations. These are run by local authority employees whose assignment is to organize and recruit members from both voluntary organizations in the social field and from volunteers who do not belong to these voluntary organizations. Social support services to the elderly thus tend to develop their own organizational frameworks. Furthermore the results show that the government has great expectations for the healthy elderly to contribute to the care of their peers in need of support. These expectations are based on a perception that the healthy elderly should take responsibility for their ageing and a conception about them risking becoming lonely and ill if they do not contribute by helping other elderly persons. / Denna rapport handlar om sociala frivilligorganisationer och äldreomsorg. Studien bygger på statligt offentligt utredningsmaterial, i huvudsak från 1950-talet fram till och med början av 2000-talet. Syftet är att förstå relationen mellan sociala frivilligorganisationer och kommunal äldreomsorg genom att dels studera statens ambitioner och idéer, dels hur organisationerna har samverkat över tid. Särskild uppmärksamhet ägnas åt vad som kännetecknar de nya frivillighetsformer som växer fram inom dagens äldreomsorg. Mairon Johansson är fil. mag. och lärare i socialt arbete vid Växjö universitet. Detta är hennes licentiatavhandling i socialt arbete.

<p>The interest for voluntary services in elderly care has increased in</p><p>recent years and some have claimed that new types have emerged</p><p>within the field. What’s new with these types of services? This</p><p>licentiate dissertation focuses on the relationship between voluntary</p><p>services and local authority elderly care in Sweden. In order to</p><p>understand the transition from the old to the new types of voluntary</p><p>services the use of an historic perspective is essential. An analysis of this relationship and the characteristics of those newer types of voluntary services that have emerged were carried out utilizing text analyses of official government reports. The study also focuses on the role of the government, how the dividing line between voluntary organizations and local authority elderly care has been negotiated and thus moved over time.</p><p>The results show that services such as social support to the elderly</p><p>are in the process of being transferred from some of the local</p><p>authority organizations to special elderly care hybrid organizations.</p><p>These are run by local authority employees whose assignment is to</p><p>organize and recruit members from both voluntary organizations in</p><p>the social field and from volunteers who do not belong to these</p><p>voluntary organizations. Social support services to the elderly thus</p><p>tend to develop their own organizational frameworks. Furthermore</p><p>the results show that the government has great expectations for the</p><p>healthy elderly to contribute to the care of their peers in need of</p><p>support. These expectations are based on a perception that the</p><p>healthy elderly should take responsibility for their ageing and a</p><p>conception about them risking becoming lonely and ill if they do not</p><p>contribute by helping other elderly persons.</p> / <p>Denna rapport handlar om sociala frivilligorganisationer och äldreomsorg. Studien bygger på statligt offentligt utredningsmaterial, i huvudsak från 1950-talet fram till och med början av 2000-talet.</p><p>Syftet är att förstå relationen mellan sociala frivilligorganisationer och kommunal äldreomsorg genom att dels studera statens ambitioner och idéer, dels hur organisationerna har samverkat över tid. Särskild uppmärksamhet ägnas åt vad som kännetecknar de nya frivillighetsformer som växer fram inom dagens äldreomsorg.</p><p>Mairon Johansson är fil. mag. och lärare i socialt arbete vid Växjö universitet. Detta är hennes licentiatavhandling i socialt arbete.</p>

Amningshjälpen is a Swedish non-profit association where women, called helpmothers, provide breastfeeding peer-support. Purpose: The aim of this bachelor thesis is to examine how and where helpmothers experience information needs and seek information on breastfeeding, and what obstacles they face doing this. Method: The method used is qualitative email-interview where four helpmothers answered a number of questions via email comparable to questions in a semi-structured interview. Theoretical framework: This thesis rests upon the serious leisure perspective and the theory of cognitive authority, particularly institutional authority and the theory that cognitive authority is created in communication between people. Earlier research: Earlier research shows that seeking leisure-related information is an ongoing process. Participants use a variety of sources and the most common are other people and the internet. Result and discussion: The results show that the helpmothers information behaviour is similar to that of earlier studies in serious leisure. Their information seeking is an ongoing process that cannot easily be separated from information seeking in daily life. This could be an explanation to why they don’t experience many information needs. They use a variety of sources, including databases, books and homepages. The most common sources are other people: laypersons, health care professionals and other helpmothers. When seeking information helpmothers want the information to be unbiased and based on science, they also encourage each other to look for such information. This way they are both part of and affected by the process of making science as an institution a cognitive authority in society.

I Sverige finns idag ungefär 20 000 idrottsföreningar och inom tidigare forskning har fokus legat på stora idrottsföreningar där en blandning av betalt och ideellt arbete förekommer, trots att många föreningar är mindre än så. Inom mindre idrottsföreningar arbetar medlemmarna helt utan ekonomisk kompensation, vilket har lett till forskningsfrågan för denna kandidatuppsats, ”Vad motiverar personer med förtroendeuppdrag inom små idrottsföreningar att arbeta ideellt för föreningen?”. Genom koppling till tidigare forskning och teorier har intervjuer utförts med personer med förtroendeuppdrag i föreningar som är aktiva inom idrotten styrkelyft med som mest 150 medlemmar. Volontärernas olika drivkrafter har analyserats och olika typindelningar av volontärer baserat på tidigare forskning har undersökts. Ekonomisk kompensation är ett återkommande begrepp i uppsatsen och volontärernas åsikter gällande ekonomisk kompensation har studerats. Denna studie resulterar i att den största drivkraften för personer med förtroendeuppdrag inom små idrottsföreningar är hotet om föreningarnas existens. Resultatet gällande ekonomisk kompensation varierar mellan de olika personerna. Förslag på framtida studier är att på ett mer djupgående sätt studera hur yttre belöning påverkar motivationen och hur små idrottsföreningar kan applicera yttre belöning trots bristande ekonomiska förutsättningar.

Vi har i denna uppsats undersökt och diskuterat olika teorier kring volontärledarskap och hurledare når framgång med volontärer inom festivalbranschen. Genom detta har vi samlat endjupare förståelse kring hur ledare inom festivalbranschen i fråga om att motivera volontärer.Syftet med studien var att undersöka samt få en djupare förståelse kring ledarskap inomfestivalbranschen, hur de gör i fråga om att motivera volontärerna. Vi ville även få fram vilketslags ledarskap som tillämpas. För att nå vårt syfte, granskade vi dessa problem kvalitativtgenom semistrukturerade intervjuer. Det genomfördes sammanlagt fjorton intervjuer, varavåtta med volontärer och sex med volontärsledare, där alla respondenter som intervjuades varinom kultur- och musikfestivaler.I den teoretiska referensramen använde vi teorier om ledarskap: transaktionell, transformativ,karismatisk och McGregors teorier om X och Y. Vi använde även motivationsteoriernaMcClellands behovsteori samt Maslows behovshierarki. Dessa teorier tillsammans medinsamlingen av empirin utgjorde grunden för tolkning av slutsatsen.Studien resulterade i att vi funnit faktorer som motiverar festivalvolontärer: känna socialainteraktioner, personlig utveckling, att fylla sitt CV eller arbetslivserfarenhet samt att skapaett kontaktnät. En idealisk ledare bör vara engagerad, lyhörd, ha en stor tillit för volontärernaoch ge möjlighet till dem att utforma och framställa sina arbetsuppgifter men samtidigt ha enbestämd karaktär för att undvika en alltför slapp arbetsmiljö. / We have in this thesis investigated and discussed various theories of volunteer leadership andhow leaders succeed with volunteers in the festival industry. Through this, we have gathered adeeper understanding of how leaders in the festival industry are motivating volunteers. Thepurpose of the study was to investigate and gain a deeper understanding of leadership in thefestival industry and how volunteers are being motivated. We also wanted to research the kindof leadership that is applied and how effective it is. To achieve our ambition, we examinedthese problems in a qualitative method through semi-structured interviews. An amount of totalsixteen interviews, eight of the volunteers and six of volunteer leaders, were carried out,where all respondents interviewed were within cultural and music festivals.In the theoretical framework, we used theories of leadership: transactional, transformative,charismatic and McGregor's theories of X and Y. We also used the motivation theories ofMcClelland's theory of needs and Maslow's hierarchy of needs. These theories along with thecollection of empirical data were the basis for the interpretation of the conclusion.The conclusion of the study resulted in the finding of factors that motivate festival volunteers:to feel social interactions, personal development, to fill their resume or work experience andalso to create a network of contacts. An ideal leader should be committed, responsive, havegreat trust to the volunteers and allow them to shape and produce their job assignments but atthe same time have a determined character to avoid an overly casual work environment.

Syftet med studien var att undersöka volontärers erfarenheter av att arbeta på självmordslinjen. För att göra detta genomfördes semistrukturerade intervjuer med volontärerna på Självmordslinjen i Umeå. Sex volontärer i åldrarna 30 – 71 intervjuades, hälften män och hälften kvinnor. Intervjuerna spelades in, transkriberades, och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Huvudtemat som identifierades var “Samhörighet och meningsfullhet i ett svårt men hanterbart volontärsarbete”. Även fem underteman identifierades; “Man hanterar det akuta på väldigt olika sätt”, “Egna erfarenheter och utbildning är viktigt för arbetet”, “Telefon och chatt är så olika format”, “Ibland är det väldigt jobbigt, men det blir bättre med tiden” och “Det viktigaste är meningsfullheten och samarbetet”. Resultatet pekar på att samarbetet med volontärskollegorna är avgörande för trivseln i uppdraget. Det framkommer även att man hanterar situationer och samtal olika beroende på vad man har för tidigare erfarenheter och utbildning av att arbeta med personer som befinner sig i kris. Förslag på hur dessa resultat kan implementeras i praktiken diskuteras, samt förslag till vidare forskning inom området. / The purpose of this study was to examine the experiences of working as a volunteer at a suicide hotline in Sweden. This was done by conducting semi-structured interviews with the volunteers at Självmordslinjen in Umeå. Six volunteers ranging in age from 30to 71 years were interviewed, half of them men and the other half women. The interviews were recorded and then transcribed and analyzed using qualitative content analysis. The main theme identified was “Solidarity and meaningfulness in a hard but manageable volunteer work”. Five sub-themes were also identified; “The acute situations are managed in very different ways”, “Experiences and education is important when working here”, “The telephone and the chat are two very different formats”, “Sometimes it’s very hard, but it gets better over time”, and “The most important aspects are the meaningfulness and the cooperation”. The results of the study show that the cooperation between volunteers are crucial for the well-being of volunteers. It was also apparent that situations and conversations are handled differently, depending on earlier experiences and education of working with people in a situation of crisis. Suggestions on how to apply these findings in practice are discussed, as well as suggestions on furtherresearch in this field.

Projects as a work model are becoming more and more popular and also within non-profit organizations. The non-profit organization however, cannot offer monetary rewards as compensation for the time people put in when working within non-profit organizations. They need to find other ways to motivate people to join the non-profit projects but also to remain within these projects. The purpose of this study was to investigate which motivation factors were considered important within two student unions when joining a non-profit project. The purpose was also to investigate how project leaders should act in order to keep their project group motivated within these non-profit projects. To fulfill these purposes we investigated these problems qualitatively, through interviews and quantitatively, through a survey. 16 interviews were performed, seven with project leaders and nine with project workers and the survey resulted in 64 respondents. In the theoretical part, the following motivation theories were used; Maslow’s hierarchy of needs, Herzberg’s two-factor theory, Vroom’s expectancy theory, Hackman and Oldham’s theory of motivation and McClelland’s need theory. In addition to these theories, theories about non-profit motivation, leadership, and leadership within non-profit organizations were presented along with McGregor’s theory X &amp; Y. These theories formed the basis on which the empirical results were collected along with the interpretations of the results, which showed that some of the theories were more applicable than others. The conclusions of the study showed that the most motivating factors were personal development, new experiences, social belonging as well as gaining merits to put on the résumé. A project leader who was motivating was also someone who was respondent, engaged, positive and who gave feedback, which were all very important for the volunteers’ motivation. / Projekt som arbetsmodell blir alltmer populär även inom den ideella verksamheten. Ideella organisationer har dock inte möjlighet att erbjuda lön som kompensation till människor som engagerar sin tid i den ideella organisationen utan behöver finna andra sätt att motivera människor att dels ansluta sig till de ideella projekten och dels att stanna inom dessa projekt. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som ideellt engagerade inom två studentkårer ansåg vara viktiga för att gå med i ett ideellt projekt. Syftet var också att undersöka hur projektledare kan gå tillväga för att hålla sin projektgrupp motiverad inom dessa ideella projekt. För att uppnå syftet undersökte vi dessa problem kvalitativt, genom intervjuer samt kvantitativt, genom enkäter. Det genomfördes 16 intervjuer, sju med projektledare och nio med projektarbetare och enkäten resulterade i 64 svar. I teoridelen användes motivationsteorierna Maslows behovshierarki, Herzbergs tvåfaktorteori, Vrooms förväntansteori, Hackman och Oldhams motivationsteori samt McClellands behovsteori. Utöver det presenterades även teorier om ideell motivation, teorier om ledarskap, McGregors teori X &amp; Y samt teorier om ledarskap inom ideell verksamhet. Dessa teorier utgjorde grunden för insamlingen av empirin samt för tolkningen av resultatet, som visade att vissa av teorierna var mer applicerbara än andra. Resultatet av studien visade att de faktorer som var mest motiverande var personlig utveckling, nya erfarenheter, social tillhörighet samt meriter att sätta på sitt CV. En projektledare som var motiverande var även någon som var lyhörd, engagerad, positiv och som gav feedback vilket var viktigt för volontärernas motivation.