Faktorer som bidrar till arbetstillfredsställelse hos volontärer på Röda                                         Korsets telefonjour                                      Malin MattssonVolontärers arbetstillfredsställelse har visat sig vara ett begränsat område in-om forskningen. Syftet med studien var att undersöka volontärers arbetstill-fredsställelse på Röda Korsets telefonjour och se ifall faktorerna kön, ålder, utbildning, sysselsättning, civilstånd, plats, antal dagar, antal år, Röda Korsets utbildningar, volontärernas belöning, feedback från frivilligledaren, respons från uppringarna, kontakten med medjourare och volontärers trauman var relaterade till arbetstillfredsställelse. En enkätundersökning genomfördes där 102 volontärer deltog varav 15 var män. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor, specifikt konstruerade frågor om Röda Korset samt 26 påståenden från mätinstrumentet volunteer satisfaction index. Resultatet från studien visade att variablerna, feedback från frivilligledaren, Röda Korsets utbildningar och volontärers trauman relaterade starkast till arbetstillfredsställelse. Undersökningen indikerade att Röda Korsets utbild-ningar, feedback från frivilligledaren och volontärers trauman inverkade positivt på volontärernas arbetstillfredsställelse på Röda Korsets telefonjour. Undersökningens slutsats visade sig vara att faktorerna i volontärernas omgivning på Röda Korset hade en inverkan på volontärerna och deras arbetstillfredsställelse.Keywords: volunteer satisfaction, job satisfaction, volunteer work, red cross, volunteer satisfaction index

Denna studie har volontärarbete på barnhem som utgångspunkt och syftar till att undersöka och analysera tanken med volontärverksamhet. Vidare är syftet att undersöka vilka konsekvenser denna verksamhet kan ha för barnen som skapar en kontakt med volontärer som ständigt byts ut. Detta är en kvalitativ studie där semistrukturerade intervjuer genomfördes med tidigare volontärer, organisationer som förmedlar volontärer och personal på barnhem där volontärer arbetar. Resultatet i studien visar att många valde att volontärarbeta för att de vill bidra med något samtidigt som de ville resa och uppleva ett annat land. Under deras tid som volontär fick de otroligt mycket kärlek, utvecklades mycket personligen och lärde sig uppskatta det de har mer. Många av volontärerna upplevde dock att syftet med deras arbete på plats var otydligt och kände sig inte så behövda som de förväntade sig. Organisationerna som intervjuas menade att volontärer är en viktig del i arbetet på barnhem där volontärerna bidrar med mycket uppmärksamhet och bekräftelse för barnen. Slutsatserna i studien är att en volontärresa är en kombination av att göra något för andra, och även för sig själv för att uppleva och utvecklas. Innan resan var det att göra något osjälviskt som drev dessa personer, efteråt var det dock de själv som fick mest ut av resan.

Viljan att hjälpa människor har genom historien existerat och uttryckts i olika former av hjälparbete. En ny form av hjälparbete har uppstått i dagens samhälle där individer med ekonomiska resurser har möjlighet att bekosta och engagera sig i direkta sociala insatser utomlands genom kommersiella volontärresebyråer. Studien avser att undersöka hur volontärresebyråer tar hänsyn till barnets bästa som en målgrupp att hjälpa genom granskning av de krav som ställs på volontären samt de uttalanden som argumenterar för att sända ut volontärer utomlands i syfte att delta i hjälparbete. Studien har antagit två teoretiska utgångspunkter vilka är ”konsumtionssamhället” samt ”emotionell kapitalism” och nyttjat tematisk analys. De slutsatser som framkommer är att volontärresebyråer förutom krav på brottsregisterutdrag i majoriteten av de granskade organisationerna, inte ställer några krav gällande individers lämplighet inför arbete med barn. Arbetet framställs med ödsliga och gömda argument som därigenom trivialiserar komplexiteten både gällande i allmänhet och barnets behov i samhället. Individens självförverkligande var det främst dominerade argumentet som genomsyrade och berättigade volontärens vistelse och arbete utomlands.

Flertalet studier har gjorts på vad som motiverar volontärer. Inom det postkoloniala fältet har volontärarbetet ofta kritiserats för att vara en del i att reproducera generaliseringar om lokalbefolkningen. Inom organisationsteorin finns det färre antal studier på volontärarbete i allmänhet och på hur västerländska värderingar och normer påverkar volontärernas arbete i synnerhet. Syftet med denna studie är att belysa hur styrning av volontärernas arbete skapas i den organisationskultur, som volontärerna befinner sig i och hur västerländska normer och värderingar är en del av denna organisationskultur samt hur dessa normer och värderingar formar volontärernas förväntningar och upplevelse av styrningen från organisationen. Fokus ligger på hur volontärarbetarnas upplevelse av styrning från organisationen ser ut och vad volontärerna själva upplever styr dem i deras arbete. För att förstå volontärernas upplevelse av styrningen i deras arbete används här teorier om Kulturstyrning. För att lyfta in västerländska värderingar och normer används teorier om Orientalism, för att se hur volontärernas delade världsbild speglas i den kulturella kontext som volontärerna befinner sig i. Resultatet och analysen är begränsad till de intervjupersoner som deltar i denna studie, inga generaliseringar görs. Kvalitativa tematiskt öppna intervjuer med fyra svenska volontärarbetare i Sydafrika och en observation av deras volontärarbete ligger till grund för det empiriska materialet. Resultatet visar att volontärerna inte upplever någon styrning från organisationen. Snarare är det en kulturstyrning som får volontärerna att utföra sitt arbete som de bör, där västerländska värderingar och normer att hjälpa andra människor är centrala. Analysen indikerar att volontärerna styrs av kulturstyrning där västerländska normer och värderingar är en del av volontärernas gemensamma världsbild. Volontärerna är hela tiden fria att lämna sitt volontärarbete, men gör det inte då det skulle leda till skam och skuld och ett dåligt samvete skapat av västerländska normer och värderingar.

New Zealand is a country that has been isolated from the large continents for over 80 million years. This has resulted in a biodiversity completely different from the rest of the world with flightless birds and a huge number of endemic species. The country has earlier failed in keeping the species and ecosystems in their natural state. The Maori people and the Europeans with their companion animals caused dramatic ecosystem loss and fragmentation and a serious decline in biodiversity. Today the need for conservation is vast but on the positive hand; many individuals and organizations care for the environment and are doing a great work to preserve what is left of New Zealand. This report looks into how conservation organizations deal with the environmental issues and how conservation work is done. Volunteers take a big part in the conservation work and this report also aims to evaluate positive and negative sides of using volunteers. As a base for the study a field trip to New Zealand was made with Conservation volunteers NZ. This was an opportunity for the project member to experience conservation work in New Zealand for real.

Abstract of “A meaningful work” The aim of this paper is to make a cultural analysis of Swedish voluntary workers’ experiences of their engagement with refugees during the fall and winter of 2015/2016. I have interviewed eight people between the age of 19 and 61 with experiences from working as volunteers with refugees. In addition to the interviews, I have conducted a participant observation on a refugee accommodation.      I have highlighted interesting themes brought up by the informants during the interviews.  These themes have been further analyzed from the theoretical concepts of self-identity, class and gender.       As the results show, my informants have had different motives and driving forces for engaging as volunteers, depending on their habitus and self-identities. For many the volunteer work fulfilled an important social aspect in their life. As volunteers they also got first hand information about the refugee situation, which they could pass on to their environment.       One of my informants had more negative experiences than the others. She experienced a lot of critique for her engagement, which partly was because of her norm-breaking leader position as a black, young woman.       Through my participant observation I got to experience the gloomy facilities of a refugee accommodation located in a distant, secluded environment. But I also experienced the informants’ joy when playing with the kids, and how their engagement created a more cheerful atmosphere.

The focus of this study is to dig deeper into what motivates volunteer travelers. The commercial side of volunteer travelling has increased in the past years, and young Swedes pay large amounts of money to travel to other countries and work as volunteers. The purpose of this study is to get a glimpse into what motivates these young people, and how this correlates to the rapid increase of commercial travelling bureaus that focus on volunteer travelling. Five people under the age of 30, who had been volunteering through a commercial travelling agency, where interviewed for this study. The results show that the main motivation for paying to go work abroad is actually the experience, meeting new people and seeing new things. The motivational factor of helping people turned out to be secondary.

Young people's mental illness continues to increase around the world, which places higher demands on welfare organizations. Unfortunately, volunteers from one non-profit organization have noticed uncertainty or dissatisfaction from support seekers regarding getting involved with welfare organizations. Therefore, it seems relevant and important to investigate further the volunteers' experiences and what difference non-profit organizations make for young people.  This paper aims to examine support seekers' attitudes toward welfare organizations, and which function the non-profit organizations have in society. To achieve the purpose of this paper a qualitative study based on two focus groups with eight volunteers from a non-profit organization was selected. The result is divided into two sections, support seekers' attitudes, and the function of non-profit organizations. The results showed that the volunteers believe that the support seekers' attitudes toward the Swedish welfare organizations are mainly based on fear of losing control, bad experiences, and that the welfare organizations have a bad reputation. The results also showed that the volunteers believe that the non-profit organizations have a function in society based on their ability to listen and support, that they have no obligations, and that the support seekers are anonymous.

Volontärarbete är ett fenomen som uppkommer inom flertalet olika branscher och arbetssammanhang, bland annat inom undervisning samt idrottsevenemang. Volontärarbete handlar om att människor ställer upp med sin tid till att arbeta utan ekonomisk avlöning. I denna uppsats söker vi svar på vad som motiverar människor till att frivilligt ge sin tid till evenemang genom att ställa upp som volontärer. För att större evenemang ska kunna genomföras krävs ofta en stor del arbetskraft som ställer upp som volontärarbetare, vi belyser därmed också vikten av volontärarbete inom idrottsevenemang. I denna uppsats har vi utgått från evenemanget Skidskyttevärldscupen i Östersund 2023. Där vi har gjort en kvantitativ forskningsstudie utifrån en enkätundersökning. Enkäten har skickats ut till de människor som under Skidskyttevärldscupen i Östersund 2023 ställt upp som volontärarbetare. Enkäten är utformad med frågor som ska ge indikationer på vilka faktorer som är betydande för människors välvilja att ställa upp som volontärer. Vidare tar denna uppsats upp individers ställningstagande till ett eventuellt Vinter – OS i Sverige 2030. Detta genom att undersöka huruvida det finns något samband mellan olika motivationsfaktorer till att ställa upp som volontärarbetare vid Skidskyttevärldscupen och hur de ställer sig till att ett Vinter – OS ska arrangeras i Sverige 2030. / <p>2023-06-16</p>

De globala hållbarhetsmålen, antagna år 2015, ska verka för en global satsning för ökad social, ekonomisk, och miljömässig hållbarhet. I styrdokument publicerade 2018 från FN uppmanas berörda parter på olika nivåer att inkorporera mer ideellt engagemang i form av volontärarbete. Detta för att kunna etablera en lokal förankring som ska underlätta genomdrivandet av de 17 målen, med tillhörande 169 delmål. En typ av volontärarbete som vuxit fram de senaste 20 åren är så kallade volontärresor, där ofta unga västerlänningar åker för att hjälpa till i projekt i utvecklingsländer, i kombination med nöjesresor. I denna studie undersöks hur projekt som erbjuds av svenska volontärresebyråer kan relateras till de globala hållbarhetsmålen, samt hur olika publikationer från FN om volontärarbete och hållbar turism kan förstås utifrån kommersiell volontärturism. Här har fyra svenska volontärresebyråers projektbeskrivningar synats och jämförts med delmålen för Agenda 2030. Metoden som använts är en kvalitativ innehållsanalys av projektbeskrivningar från volontärresebyråernas hemsidor. Rättighetsperspektivet (Human Rights Based Approach) har använts vid analysen för att se på vilket sätt projektbeskrivningarna kan ses vara rättighetsbaserade. Resultaten visar på att volontärturism främst berör hållbarhetsmål för utbildning och biologisk mångfald, genom engelskundervisning och vård av djur och natur. I de projekt som finns kan kvalitén på de insatser som görs ofta inte garanteras, och en medvetenhet kring hållbarhetsmålen tycks heller inte finnas. Engagemanget kan därför ses adressera effekterna av strukturella problem, men inte verka för en lösning av de grundläggande orsakerna till problemen. En förbättring som föreslås för att volontärturism ska kunna bidra till en väg till utveckling är att öka kopplingen i projekten till Agenda 2030 genom kunskapsspridning. / The sustainable development goals, published in 2015, were created as a global effort to increase sustainable social, economic and environmental development. In documents published in 2018 from the UN, relevant actors are encouraged to incorporate more voluntary work on different levels of society, in order to establish a local anchoring for the 17 goals with its’ 169 sub-targets. One kind of non-profit work that has gained popularity in the last 20 years are the so-called volunteer travels, where tourists, often young Westerners, travel in order to help out in developing countries, in combination with leisure activities. In this study, descriptions of projects that are offered by Swedish volunteer- travel agencies have been examined as to how they relate to the Sustainable Development Goals, along with how different publications from the UN on how volunteerism and sustainable tourism can be understood in regard to commercial volunteer tourism. Here, four Swedish volunteer tourist agencies have been examined and compared to the sub-targets for the Sustainable Development Goals, also known as Agenda 2030. The method used is a qualitative content analysis of the project descriptions found on the web pages of the volunteer tourist agencies. The Human Rights Based Approach has been used to analyse the data in order to investigate in what way the project descriptions can be seen as rights based. The result shows that volunteer tourism primarily is related to development goals concerning education and biological diversity, through English classes and care of animals and nature. The established projects that are available often cannot guarantee the quality of the efforts being made and do not seem to incorporate an awareness of the Sustainable Development Goals. The activity can therefore be seen as addressing the effects of structural problems, rather than a solution of the underlying causes of the problems. A possible improvement that is suggested for volunteer tourism to contribute more to a road to development, is to more emphasize the connection between projects in volunteer tourism and the Sustainable Development Goals, mainly through knowledge sharing.