Att motivera människor att volontärarbeta är en växande utmaning för många ideella organisationer. För att på längre sikt kunna behålla volontärer i en organisation är det fundamentalt att förstå vad som motiverar dem. I denna kvantitativa studie var syftet att undersöka vad som motiverar individer att arbeta som volontärer i en secondhand-verksamhet. Ett strategiskt urval resulterade i sju butiker där 181 enkätsvar samlades in, en svarsfrekvens på 91 procent. Resultatet visade bland annat att volontärerna motiverades av både altruistiska och egoistiska orsaker. De positiva sociala aspekterna i volontärarbetet nämndes frekvent som viktigaste motivation. Vidare återfanns flera samband mellan att känna sig respekterad som volontär och att känna stolthet över att vara en del av organisationen. Dessa båda fungerade som motiverande anledningar. En av slutsatserna var att volontärarbete bidrar till förbättrade sociala förhållanden och en känsla av meningsfullhet för volontärerna själva. / Motivating people for volunteer work is a growing challenge for many nonprofit organizations. In order to be able to retain volunteers in an organization in the longer term, it is fundamental to understand what motivates them. In this quantitative study, the purpose was to investigate what motivates individuals to work as volunteers in a second-hand business. A strategic selection resulted in seven stores in which 181 questionnaires were collected, a response rate of 91 percent. The results showed, among other things, that volunteers were motivated by both altruistic and selfish reasons. The positive social aspects of volunteering were frequently mentioned as the main motivation. Furthermore, there were several connections between feeling respected as a volunteer and feeling proud of being part of the organization. These both served as motivating reasons. One of the conclusions was that volunteering contributes to improved social conditions and a sense of meaningfulness for the volunteers themselves.

Syftet med denna studie är att undersöka drivkraften bakom volontärarbete på punkfestival. Frågeställningarna innefattar vad punken som subkultur har för betydelse och hur gemenskap bildas inom volontärarbete. Studiens empiri består av fyra kvalitativa intervjuer med individer som har erfarenhet av volontärarbete på punkfestivaler. Dessa intervjuer har sedan kodats med hjälp av tematisk analys. Analysen tar avstamp i teorier kring ritual, symboler, och kollektivt medvetande. Resultatet visar på att punkens grundläggande värderingar bygger på autencitet, kollektivitet och autonomi. Vidare är dessa värderingar sammanvävda med informanternas upplevelser av volontärarbete på punkfestival. Den icke-kommersiella aspekten av festivalerna är viktig för autenciteten och autonomin inom arbetet. Via musiken förkroppsligas dessa värderingar vilket formar meningsskapandet inom volontärarbetet.

This study explores the construction of the orphanage child and the helper in the context of voluntourism, orphanage tourism, support and establishment of orphanages. Since residential care is rarely put forward as a “good solution” for children without parental care in Sweden or other Western countries, the purpose of this study is to understand how orphanages for children from the South are legitimised as a solution in narratives about the helpers and the orphans. Through Critical Discourse Analysis (CDA) I have studied the widespread narrative about the helper and the orphan and its relation to larger global development strands, such as neo-liberal discourses, post-colonial discourses and globalization discourses. The study found that the narratives about the helper and the orphanage child are constructed in a way that reinforces stereotypes about the active, caring helper from the global North and the passive and needy yet happy orphanage child from the South. The underlying assumption in the testimonials and stories about the helper is that there are no other options and that the orphanage placement is in the best interest of the child

Syftet med studien var att öka förståelsen om upplevelsen av rollen som volontär inom det sociala arbetet med ungdomar och unga vuxna, genom att beskriva rollen som volontär utifrån upplevelsen av att agera som en ”icke-professionell” hjälpare gentemot sin målgrupp, och att tolka resultaten i relation till tidigare forskning på området. Sex semi-strukturerade intervjuer har genomförts med volontärer från fyra ideella föreningar. Intervjusvaren har analyserats med tematisk analys. Resultat och analys har presenterats i form av sex centrala teman som kommer redogöras för nedan.  Temat drivkrafterna beskriver varför man blivit volontär. En central drivkraft är att ge till andra men volontärer beskriver också hur den offentliga sektorn inte kan ge tillräckligt eller rätt typ av stöd för att stötta de unga. I temat hur engagerad ska man vara? illustreras skillnader i hur volontärerna ser på föreningsengagemanget, där vissa volontärer lägger stort engagemang i den ideella förening de tillhör medan andra fokuserar på grunduppdraget som volontär. Detta kan leda till frustration och slutsatsen dras att det finns svårigheter att identifiera en gemensam identitet kring hur engagerad man ska vara som volontär. I temat stå för ställningstaganden beskrivs hur volontärerna anser att det ingår i deras roll att stå för vissa värderingar och ställningstaganden. Volontärer delar spontant de flesta av föreningens värderingar men det ges också uttryck för ambivalens. Temat frihet på gott och ont skildrar hur frihet och kravlöshet är återkommande teman när volontärerna beskriver sin roll. Det handlar om friare arbetsförhållanden, mindre byråkrati, men också en känsla av frihet i mötet med den unge, jämfört med yrkeslivet. I temat känslan av otillräcklighet framställes en av baksidorna med friheten: en önskan att hjälpa mer än vad man kan göra i rollen som volontär. Detta område kopplas ihop med temat friheten på gott och ont, där ett resonemang förs om att bristen på mandat i rollen som volontär bidrar till känslan av otillräcklighet. I temat stöd från olika håll beskrivs hur volontärerna får stöd att hantera svårigheter. Stödet kommer från andra volontärer, föreningen, anhöriga och volontärerna har också personliga strategier. Vissa volontärer vill inte använda föreningens begränsade resurser för sina egna behov av stöd i rollen, vilket anses ha en koppling till volontäridentiteten. / The purpose of the study was to increase understanding of the experience of the role as a volunteer in social work with young people and young adults, by describing the role as a volunteer based on the experience of being a “non-professional” helper towards the target group, and interpret the results in relation to previous research in the field. Six semi-structured interviews were conducted with volunteers from four non-profit organizations. The interviews have been analyzed with thematic analysis. Results and analyses have been presented in the form of six themes which are described below.  The theme driving forces describe the reasons why the respondents are active as volunteers. A central motivation is to give to others but there also an experience that the public sector cannot provide enough, or the right kind, of support to the youth. The theme how committed should one be? describes differences in the volunteers’ view on how active and involved a volunteer should be in the non-profit organization that they work for. Some volunteers place great commitment on the organization while others focus only on the volunteering task. This can lead to frustration and it is concluded that there are difficulties in identifying a common identity about how committed one should be as a volunteer. Support the statements illustrates how the volunteers see it as a part of their role to stand for certain values ​​and statements of the organization. Volunteers share most of the organization’s values, but ambivalence is expressed in some areas. Freedom for better or worse portrays freedom and lack of demands as recurring descriptions when the volunteers talk about their role. Volunteers describe freer working conditions, less bureaucracy but also a feeling of freedom in the meeting with the young person, compared to working life. Feelings of inadequacy illustrates one of the downsides of freedom: a desire to help more than one can do in the role as a volunteer. This theme is linked to the theme of freedom for better or worse. A suggested explanation is that the volunteers lack the authority and tools necessary to create change in a young person’s situation and that the inability to create change contributes to feelings of inadequacy. Different kinds of support describe how the volunteers receive support in dealing with difficulties. The support comes from other volunteers, the non-profit organization, relatives and the volunteers also have personal strategies. Some volunteers feel that they should not use the organization’s limited resources for their own need of support in the role, which has a correlation to volunteer identity.

Background: The military conflict in Ukraine that started in 2014 was accompanied with many changes in the political, economic and social spheres. It brought informal volunteering activities (i.e. one form of social capital) to emerge, function and later to be formalized, in order to support soldiers and their families. This situation is unique given the transitional setting of Ukraine, which has led to comparably low levels of social capital and negative indicators of health and well-being. This thesis aims to explore social capital during military conflict in contemporary Ukraine and to analyze the associations between social capital and well-being, as well as the distribution of social capital among Ukrainian women and men. Methods: The study combines a qualitative and quantitative research design. A case study was conducted using qualitative methodology. Eighteen in-depth interviews were collected with providers and utilizers of volunteering services. Grounded Theory and social action ideal types methodology of Weber were used for the analysis. The quantitative research utilized two secondary datasets. The World Health Survey was utilized to analyze the association between social capital and physical and mental well-being for women (n=1723) and men (n=910) by means of multivariate logistic regression. The European Social Survey (wave 6) was used in order to investigate access to social capital and the determinants of gender inequalities in the access with a sample of 1377 women and 797 men. Multivariate logistic regression and postregression Fairlie’s decomposition analysis were used to analyze the determinants of the inequalities. Results: The key findings of this thesis show that social capital transforms during military conflict and takes particular forms in transitional settings. There are positive and negative effects on well-being connected to crisisrelated volunteering. The associations between social capital and well-being vary for women and men in favour of women. Social capital is unequally distributed between different social groups. Some forms of social capital may have stronger buffering effect on women than men in Ukraine. Access to social capital can be viewed as an indicator for social well-being, and thus social capital can be used both as a determinant and an outcome in social capital and health research. Conclusion: Informal social participation, i.e. volunteering might play an important role in societal crises and needs to be considered in social capital measurements and interventions. Social capital measurements utilized in stable societies do not evidently capture these forms, i.e. it is not taken into account. The associations between social capital and well-being depend on the measurements that are used. Since social capital has both positive and negative effects on well-being, this should be considered in research, policies and practices in order to prevent negative and promote positive outcomes. In Ukraine, as well as in other settings, social capital is an unequal resource for different societal groups. Reducing gender and income inequalities would probably influence the distribution of social capital within the society. / Bakgrund: Den militära konflikten i Ukraina som startade 2014 fick många politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser. Konfliktsituationen triggade bland annat framväxten av omfattande informella volontärverksamheter (en form av social kapital) som senare formaliserades, för att stödja soldater och deras familjer. Denna situation är relativt unik, med tanke på Ukrainas postsovjetiska historia med jämförelsevis låga nivåer av socialt kapital och negativa indikatorer för hälsa och välbefinnande. Denna avhandling syftar att undersöka betydelsen av socialt kapital under pågående militär konflikt i Ukraina, samt att analysera sambandet mellan social kapital och välbefinnande, såväl som fördelningen av social kapitalt mellan kvinnor och män i Ukraina. Metoder: Studien kombinerar en kvalitativ och kvantitativ forskningsdesign. En fallstudie genomfördes med hjälp av kvalitativa metoder. Arton djupintervjuer med volontärer samt mottagare av volontärstöd genomfördes. Analysen genomfördes med hjälp av Grundad Teori och Webers sociala idealtyper. Den kvantitativa forskningen är baserad på två sekundära datamaterial. Världshälsoorganisationens (WHOs) World Health Survey användes för att analysera sambandet mellan socialt kapital och fysiskt och mentalt välbefinnande för kvinnor (n = 1723) och män (n = 910) med hjälp av multivariabel logistisk regression. European Social Survey (våg 6) användes för att undersöka tillgången till socialt kapital och bestämningsfaktorer för ojämlikhet i tillgången till socialt kapital mellan kvinnor (n = 1377) och män ( n = 797). Analysen genomfördes med hjälp av multivariabel logistisk regression och post-regression Fairlie decomposition analys. Resultat: Resultaten i denna avhandling visar att social kapital transformeras under pågående militär konflikt och antar särskilda former i övergångssamhällen som Ukraina. Det finns både positiva och negativa effekter på välbefinnande relaterat till volontärarbete under pågående samhällskris. Sambanden mellan social kapital och välbefinnande varierar för kvinnor och män till förmån för kvinnor. Vissa former av socialt kapital kan ha en starkare skyddande effekt för kvinnor än män i Ukraina. Resultaten visar också att socialt kapital fördelas ojämnt mellan män och kvinnor. Tillgången till socialt kapital kan betraktas som en indikator för socialt välbefinnande och socialt kapital kan därmed användas både som determinant och ett utfall i studier om socialt kapital, hälsa och välbefinnande. Slutsats: Informellt socialt deltagande, dvs volontärarbete, kan spela en viktig roll i samhällskriser och behöver beaktas i såväl mätningar som interventioner av socialt kapital. Mätningar av socialt kapital i ”stabila” samhällen fångar nödvändigtvis inte dessa former av socialt kapital. Sambandet mellan social kapital och välbefinnande beror till stor det på vilka mått för socialt kapital som används. Eftersom socialt kapital har både positiva och negativa effekter på välbefinnande bör det tas i beaktande i forskning, policy och praxis för att kunna förhindra negativa effekter och främja de positiva effekterna. I Ukraina, liksom i andra samhällen, är socialt kapital en ojämn resurs för olika samhällsgrupper. Att minska klyftor mellan könen och inkomstgrupper skulle troligen påverka fördelningen av socialt kapital i samhället.