Master of Arts / Department of Communications Studies / Sarah E. Riforgiate / A commonly held belief in higher education is that a student’s educational program paves the way towards a specific career choice, forcing students to intentionally choose courses in preparation for a particular line of work (Lair & Wieland, 2012). Recognizing the influential role of education (Jablin, 2001) and the increasing numbers of nonprofit education programs (Mirabella & McDonald, 2012), it is important to understand the educational expectations created by university programs and how these expectations are enacted as students become nonprofit employees. To better understand communication practices that shape the expectations, experiences, and worker identities, this study applies organizational assimilation theory to nonprofit education and work through interviews of nonprofit employees’ experiences after completing a nonprofit education program. Qualitative analysis of the interview transcripts indicates that nonprofit-focused educational programs socialize students to work for a cause that they find personally meaningful. However, not all students are able to meet this expectation, creating two paths, a straight path and a winding path in search of meaningful work. Those on the straight path who found personally meaningful work attributed their experience to an internal locus of control based on an intentional job search and workplace opportunities. Participants who did not find the personally meaningful work they expected used external control attributions by blaming the job market, the way their generation approaches work, and how their educational program created unrealistic expectations. Findings deepen understandings of organizational assimilation theory in terms of education, while bridging educational practices and organizational assimilation theory to contribute practical implications. Practical implications include encouraging education programs to facilitate volunteering and networking opportunities for their students, prospective nonprofit workers to seek out volunteer and job shadowing opportunities, and nonprofit organizations to focus on the assimilation process of new employees.

Att motivera människor att volontärarbeta är en växande utmaning för många ideella organisationer. För att på längre sikt kunna behålla volontärer i en organisation är det fundamentalt att förstå vad som motiverar dem. I denna kvantitativa studie var syftet att undersöka vad som motiverar individer att arbeta som volontärer i en secondhand-verksamhet. Ett strategiskt urval resulterade i sju butiker där 181 enkätsvar samlades in, en svarsfrekvens på 91 procent. Resultatet visade bland annat att volontärerna motiverades av både altruistiska och egoistiska orsaker. De positiva sociala aspekterna i volontärarbetet nämndes frekvent som viktigaste motivation. Vidare återfanns flera samband mellan att känna sig respekterad som volontär och att känna stolthet över att vara en del av organisationen. Dessa båda fungerade som motiverande anledningar. En av slutsatserna var att volontärarbete bidrar till förbättrade sociala förhållanden och en känsla av meningsfullhet för volontärerna själva. / Motivating people for volunteer work is a growing challenge for many nonprofit organizations. In order to be able to retain volunteers in an organization in the longer term, it is fundamental to understand what motivates them. In this quantitative study, the purpose was to investigate what motivates individuals to work as volunteers in a second-hand business. A strategic selection resulted in seven stores in which 181 questionnaires were collected, a response rate of 91 percent. The results showed, among other things, that volunteers were motivated by both altruistic and selfish reasons. The positive social aspects of volunteering were frequently mentioned as the main motivation. Furthermore, there were several connections between feeling respected as a volunteer and feeling proud of being part of the organization. These both served as motivating reasons. One of the conclusions was that volunteering contributes to improved social conditions and a sense of meaningfulness for the volunteers themselves.

Inledning - Idrottens ideella föreningar är en av de viktigaste samhällsnyttorna i Sverige. Dessa är beroende av ideell arbetskraft, kraft som har en nedåtgående trend. Tidigare forskningar påvisar att ett välarbetat internt varumärkesbyggande har en positiv effekt på tillfredsställelsen hos arbetstagare i den privata- och offentliga sektorn. Denna studie ämnar undersöka hur ideella idrottsföreningar arbetar med faktorer inom internt varumärkesbyggande idag och hur de skulle kunna arbeta för att tillfredsställa sin ideella arbetskraft och således motverka den nedåtgående trenden. Syfte - Syftet med studien är att skapa förståelse om hur ideella idrottsföreningar arbetar med faktorer inom internt varumärkesbyggande för att tillfredsställa ideella krafter. Inom den privata- och offentliga sektorn är internt varumärkesbyggande ett viktigt verktyg och vi vill studera hur detta kan anpassas i ideella idrottsföreningar. Teoretisk referensram - Den teoretiska referensramen hanterar tre viktiga faktorer som förebygger ett starkt internt varumärkesbyggande inom den privata och offentliga sektorn. Den vetenskapliga litteraturen visade att dessa tre är kommunikation, motivation och värderingar. Ytterligare beskrivs vad ett lyckat internt varumärkesbyggande kan generera och vad ett svagt sådant orsakar. Metod - Studien byggdes på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att insamla primärdata. Från dessa fann vi fördelar att genomföra en deduktiv ansats med en tematisk analys. Studiens empiri samlades in av totalt fem respondenter från olika ideella idrottsföreningar med ett övergripande ansvar i föreningens ideella verksamhet. För att samla in sekundär data, genomfördes en litteraturgenomgång av totalt 154 vetenskapliga artiklar, där vi slutligen använde 23 för den teoretiska referensramen. Resultat - I studien kom vi fram till att ideella idrottsföreningar kan utgå ifrån och tillämpa samma faktorer för det interna varumärkesbyggandet som den privata och offentliga sektorn. Genom analys av studiens empiri och teori kom vi fram till en ny konceptuelicerad modell som ideella idrottsföreningar kan utgå ifrån för att förstärka arbetet kring internt varumärkesbyggande och därmed öka sannolikheten för den ideella kraften att stanna kvar i föreningen. Modellen beskriver fyra faktorer som skapar ett starkt internt varumärkesbyggande; kommunikation, motivation, belöningar och värderingar, samt fyra faktorer som man bör bearbeta för att tillfredsställa den ideella kraften; tvåvägskommunikation, autonom motivation, strategi och lojalitet. Bidrag - Studien bidrar till en teoretisk redogörelse för hur ideella idrottsföreningar bör arbeta med internt varumärkesbyggande, samt skapat en praktisk rekommendation om hur man kan utnyttja studiens konceptualicerade modell för att behålla kvar de ideella krafterna i ideella idrottsföreningarna. / Introduction - The non-profit sport clubs are one of the most important societal benefits in Sweden. These sports clubs are depending on volunteer workers, which is a phenomenon with a downward trend. Previous research show that well developed internal branding has a positive effect on the satisfaction of workers in the private and the public sectors. This study intends to examine how non-profit sport clubs work with factors within internal brand building strategies today, how they could work to satisfy their volunteer workers and thus counteract the declining trend. Purpose - The purpose of the study is to create an understanding on how nonprofit sport clubs work with factors in internal brand building to satisfy their volunteer workers. Internal brand building is an important tool in private and public sectors, and we aim to study how this can be applied in non-profit sportclubs. Theoretical frame of references - The theoretical frame of references manages three important factors that prevent a strong internal brand building in private and public sectors. The scientific literature proves that communication, motivation and values are those three above-mentioned factors. It is further described what a successful internal brand building can generate and what a weak one causes. Methodology - The study is based on a qualitative method with semi-structured interviews to collect the primary data. From the data, we found advantages to implement a deductive approach with a thematic analysis. The study’s empirical data was collected by a total of five respondents from various non-profit sportclubs with an overall responsibility in the organizational non-profit activities. To collect the study’s secondary data, we made a literature review on a total of 154 scientific articles, from where we finally used 23 for the theoretical frame. Results - In this study, we concluded that non-profit sport clubs can be based on and applied to the same factors for internal brand building as in the private and public sectors. Through an analysis of the study's empirical data and theory, we found a new conceptualized model that non-profit sport clubs can use to strengthen the work around internal brand building and there by increase the probability of the non-profit worker to remain in the organization. The model describes four factors that creates a strong internal brand building; communication, motivation, rewards and values, as well as four factors that should be worked on to satisfy the non-profit force; two-way communication, autonomous motivation, strategy and loyalty. Contribution - The study contributes to a theoretical account of how non-profit sport clubs should work with internal brand building and create a practical recommendation on how to use the study's conceptualized model to retain the non-profit workers in the non-profit sport clubs.