Bakgrund: Många svenska ideella idrottsföreningar, oavsett nivå, har idag ekonomiska svårigheter. Volontärarbete samt bidrag från kommun och stat är av stor vikt för föreningarnas överlevnad. Samtidigt har idrottsföreningars verksamhet blivit mer komplex vilket innebär större krav på den ekonomiska kunskapen inom föreningarna. Syfte: Skapa förståelse för föreningars ekonomiska situation samt att belysa vikten av ett ekonomiskt kunnande inom föreningslivet, genom att lyfta de målsättningar, strategier och ekonomiska styrmedel som används i dagsläget. Metod: Rapporten utgår från en flerfallstudie av fyra ideella idrottsföreningar. En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har använts. Vid insamling av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultat: I studien har framdagats att både reella och symboliska målsättningar används, samt både ekonomiska och icke ekonomiska. Gällande de ekonomiska målsättningarna önskar föreningarna att balansera kring ett nollresultat årligen. Både generiska och resursbaserade strategier används. Uppbyggnadsmetoden och den iterativa metoden är representerade metoder för budgetuppställande. Samtliga föreningar genomför avvikelseanalys för uppföljning och analys av det ekonomiska läget. Fast samt reviderad budget används.

Bachelor thesis in Business administration, School of Business and Economics at Linnaeus University, Controller, 2FE05E, spring semester 2013 Title: Non-profit sport associations management control- A multi case study of management tools Authors: Christoffer Ahlgren, Emelie Andersson and Emelie Nilsson Tutor: Anders Jerreling Examiner: Elin Funck Background: Non-profit sport associations activate a large number of people in Sweden and have a great impact on the social community. Because of the increasing complexity to operate sport associations some are experiencing serious financial problems. The daily financial work has a major impact on how the future unfolds for the sport associations. An adverse economy not only creates complications in the economic field, it also affects the sport itself. Purpose: Our purpose with this paper is to describe and explain how the economy is controlled in non-profit sport associations and the tool that is used to support this process. Methodology: This report is based on a multi case study of four non-profit sport associations in Kronoberg region, Sweden. By a qualitative study and semi-structure interviews we have collected the empirical materials. We have interviewed the president and the treasurer of each sport association. Results and conclusions: All of our chosen sport associations have defined goals, mostly sport related, for their organization but most of them are missing a strategy to achieve these goals. Budget is the most important management control tool and all of the sport associations are practicing some kind of follow up for their budgets. The associations are using non-financial measurement like game results but have a lack of financial measurements. Keywords: Non-profit sport association, management control systems, strategic planning, budget, performance measurement

De ideella idrottsföreningarna har en viktig position i vårt samhälle eftersom de bidrar med positiv utveckling för såväl samhälle som individ. Generellt finns en tydlig bild av hur Sveriges föreningsengagemang minskar och idrottsföreningarna har svårt att rekrytera ny ideell kraft. Det bidrar till att idrottsföreningarna går ifrån sina ideella grunder och istället börjar agera och ta till sig styrformer som liknar mindre företag för att föreningarna ska överleva. En sådan process kallas företagisering. Studiens syfte är att öka förståelsen gällande ideella idrottsföreningars upplevelser kring företagisering, att ge riktlinjer för hur föreningarna ska arbeta för att behålla de ideella insatserna samt visa på vilka faktorer som påverkar att föreningar blir företagiserade. Studien är avgränsad till de individuella racketsporterna tennis, badminton och bordtennis och studien avgränsades geografiskt till Örebro län. Studiens syfte och frågeställningar besvarades genom tre kvalitativa intervjuer som genomfördes med personer som varit verksamma i föreningslivet under flertalet år och som hade stor kännedom om sin förenings situation. Empirin analyserades med hjälp av en egenskapad undersökningsmodell.   Slutsatsen av studien är att de undersökta föreningarna upplever att ideella idrottsföreningar närmar sig företagisering främst i och med att de har ett större fokus på ekonomin och att de har fler anställda. Hur stor företagisering som upplevs beror på hur väl utvecklad föreningen är och hur pass stor föreningen är. Företagisering kommer troligen leda till att de ideella insatserna i föreningarna kommer att minska eftersom det upplevs att ingen vill arbeta utan ekonomisk ersättning i en företagiserad verksamhet. De viktigaste faktorerna att arbeta med för att behålla de ideella insatserna är enligt studien att satsa på att skapa gemenskap, sprida engagemang, anordna kringaktiviteter för medlemmarna, aktivt förmedla föreningens värderingar samt utveckla styrelsearbetet. Faktorer som enligt studien påverkar om ideella föreningar närmar sig företagisering är om de har anställda, har timavlönade tränare, upplever att de har minskade bidrag samt att de har utvecklingsambitioner. Andra faktorer som inverkar är om föreningen har tillgång till egen idrottsanläggning, tydlig individualisering, har ett starkt varumärke samt en aktiv och kompetent styrelse. / The voluntary sports clubs have an important position in our society as they contribute to the development of sports talent, individuals and group dynamics. In Sweden there is a general trend that the voluntary involvement decreasing causing that sports clubs and organizations find it difficult to recruit new volunteers. This causes that the voluntary sport clubs have to change from their voluntary run organization and instead start to use the same kind of organization to run and control the activities as small business companies. The purpose of this study is to increase the understanding of how voluntary sports clubs are experiencing that they are approaching business-like forms. It is also to provide guidelines on how voluntary run sports clubs will work to the voluntary contributions also in the future, and to locate which factors that most contribute to the approaching business- like forms. This study is limited to the individual sports tennis, badminton and table tennis and to the area of Örebro County, Sweden. Three qualitative interviews were conducted with persons who have been active and who have good knowledge of their respective club activities. The empirical data were analyzed using a self-created analysis model. The conclusion of the study is clubs included in this study experience that they are approaching more business-like forms primarily due to that they have an increased focus on financial, and that hey have increased the number of employees. Their experiences depend largely on number of members, economical turnover and the present organization. This principal change in running the sports club will most likely lead to that the volume voluntary efforts in the studied sports clubs will be reduced because they experience that less are willing to work without remuneration in business-like organizations. The most important factors to work with to maintain the voluntary efforts are according to the finding in this study is to focus on creating a unity, sharing commitments, common activities for the members, active discussions about ethical values with the organization and the sport itself, and to develop the work in the board. The most important factors affecting the sports clubs when approaching more business-like philosophy and forms or not depends on whether they have employees, remunerated coaches and on the their future plans of expanding the activities and financial turnover. Additional factors are whether the club has access to their own sport facility or not, if the members prefer individualization, and if the club has a strong brand and an active board.

Inledning - Idrottens ideella föreningar är en av de viktigaste samhällsnyttorna i Sverige. Dessa är beroende av ideell arbetskraft, kraft som har en nedåtgående trend. Tidigare forskningar påvisar att ett välarbetat internt varumärkesbyggande har en positiv effekt på tillfredsställelsen hos arbetstagare i den privata- och offentliga sektorn. Denna studie ämnar undersöka hur ideella idrottsföreningar arbetar med faktorer inom internt varumärkesbyggande idag och hur de skulle kunna arbeta för att tillfredsställa sin ideella arbetskraft och således motverka den nedåtgående trenden. Syfte - Syftet med studien är att skapa förståelse om hur ideella idrottsföreningar arbetar med faktorer inom internt varumärkesbyggande för att tillfredsställa ideella krafter. Inom den privata- och offentliga sektorn är internt varumärkesbyggande ett viktigt verktyg och vi vill studera hur detta kan anpassas i ideella idrottsföreningar. Teoretisk referensram - Den teoretiska referensramen hanterar tre viktiga faktorer som förebygger ett starkt internt varumärkesbyggande inom den privata och offentliga sektorn. Den vetenskapliga litteraturen visade att dessa tre är kommunikation, motivation och värderingar. Ytterligare beskrivs vad ett lyckat internt varumärkesbyggande kan generera och vad ett svagt sådant orsakar. Metod - Studien byggdes på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att insamla primärdata. Från dessa fann vi fördelar att genomföra en deduktiv ansats med en tematisk analys. Studiens empiri samlades in av totalt fem respondenter från olika ideella idrottsföreningar med ett övergripande ansvar i föreningens ideella verksamhet. För att samla in sekundär data, genomfördes en litteraturgenomgång av totalt 154 vetenskapliga artiklar, där vi slutligen använde 23 för den teoretiska referensramen. Resultat - I studien kom vi fram till att ideella idrottsföreningar kan utgå ifrån och tillämpa samma faktorer för det interna varumärkesbyggandet som den privata och offentliga sektorn. Genom analys av studiens empiri och teori kom vi fram till en ny konceptuelicerad modell som ideella idrottsföreningar kan utgå ifrån för att förstärka arbetet kring internt varumärkesbyggande och därmed öka sannolikheten för den ideella kraften att stanna kvar i föreningen. Modellen beskriver fyra faktorer som skapar ett starkt internt varumärkesbyggande; kommunikation, motivation, belöningar och värderingar, samt fyra faktorer som man bör bearbeta för att tillfredsställa den ideella kraften; tvåvägskommunikation, autonom motivation, strategi och lojalitet. Bidrag - Studien bidrar till en teoretisk redogörelse för hur ideella idrottsföreningar bör arbeta med internt varumärkesbyggande, samt skapat en praktisk rekommendation om hur man kan utnyttja studiens konceptualicerade modell för att behålla kvar de ideella krafterna i ideella idrottsföreningarna. / Introduction - The non-profit sport clubs are one of the most important societal benefits in Sweden. These sports clubs are depending on volunteer workers, which is a phenomenon with a downward trend. Previous research show that well developed internal branding has a positive effect on the satisfaction of workers in the private and the public sectors. This study intends to examine how non-profit sport clubs work with factors within internal brand building strategies today, how they could work to satisfy their volunteer workers and thus counteract the declining trend. Purpose - The purpose of the study is to create an understanding on how nonprofit sport clubs work with factors in internal brand building to satisfy their volunteer workers. Internal brand building is an important tool in private and public sectors, and we aim to study how this can be applied in non-profit sportclubs. Theoretical frame of references - The theoretical frame of references manages three important factors that prevent a strong internal brand building in private and public sectors. The scientific literature proves that communication, motivation and values are those three above-mentioned factors. It is further described what a successful internal brand building can generate and what a weak one causes. Methodology - The study is based on a qualitative method with semi-structured interviews to collect the primary data. From the data, we found advantages to implement a deductive approach with a thematic analysis. The study’s empirical data was collected by a total of five respondents from various non-profit sportclubs with an overall responsibility in the organizational non-profit activities. To collect the study’s secondary data, we made a literature review on a total of 154 scientific articles, from where we finally used 23 for the theoretical frame. Results - In this study, we concluded that non-profit sport clubs can be based on and applied to the same factors for internal brand building as in the private and public sectors. Through an analysis of the study's empirical data and theory, we found a new conceptualized model that non-profit sport clubs can use to strengthen the work around internal brand building and there by increase the probability of the non-profit worker to remain in the organization. The model describes four factors that creates a strong internal brand building; communication, motivation, rewards and values, as well as four factors that should be worked on to satisfy the non-profit force; two-way communication, autonomous motivation, strategy and loyalty. Contribution - The study contributes to a theoretical account of how non-profit sport clubs should work with internal brand building and create a practical recommendation on how to use the study's conceptualized model to retain the non-profit workers in the non-profit sport clubs.