I den här uppsatsen kommer jag att utgå från min överlevnadsstrategi, mitt motstånd mot den vita kubens och den västerländska konstens hierarkier och normer. För att göra detta kommer jag att använda mig av min kandidatutställning som utgångspunkt. Soloutställningen som jag valde att förvandla till en kollektiv utställning. Med den som exempel kommer jag att försöka svara på frågor som dykt upp under min tid på Konstfack. Vad är det som gör att vissa kroppar med en viss erfarenhet lämnas utanför den etablerade konstens rum? Vad är det för mekanismer som fungerar som “gatekeepers”? En hypotes är att föreställningen om “kvalitet” bär ett stort ansvar. Vad finns det för strategier för att utmana dessa normer som stänger dörrar isåfall? Och hur mottas det när vi väl intar dessa rum?

Denna uppsats behandlar Willy Kyrklunds roman Solange (1951) utifrån några av de verktyg som utvecklats av Gilles Deleuze och Félix Guattari för att närma sig litteraturen. Som teoretisk utgångspunkt kommer jag huvudsakligen att använda mig av Deleuzes och Guattaris studie över Franz Kafka med titeln Kafka: För en mindre litteratur (1975), tillsammans med ett antal andra relevanta skrifter och verk. I Kafkastudien utvecklas begreppet om den mindre litteraturen, vilket i korthet kan beskrivas som ett särskilt förhållningssätt till en större, etablerad litteratur. Jag kommer även undersöka Solange utifrån begreppet om djur-blivandet, så som det presenteras i Deleuzes och Guattaris Tusen platåer (1980). Utifrån dessa verktyg kommer jag i första hand att undersöka den säregna användningen av aspekter som form, genre och berättande i Solange, med avsikten att visa hur romanen på olika plan omförhandlar litterära normer och konventioner till förmån för vad som kan sägas vara ett kollektivt utsägande.

Syftet med denna studie är att undersöka drivkraften bakom volontärarbete på punkfestival. Frågeställningarna innefattar vad punken som subkultur har för betydelse och hur gemenskap bildas inom volontärarbete. Studiens empiri består av fyra kvalitativa intervjuer med individer som har erfarenhet av volontärarbete på punkfestivaler. Dessa intervjuer har sedan kodats med hjälp av tematisk analys. Analysen tar avstamp i teorier kring ritual, symboler, och kollektivt medvetande. Resultatet visar på att punkens grundläggande värderingar bygger på autencitet, kollektivitet och autonomi. Vidare är dessa värderingar sammanvävda med informanternas upplevelser av volontärarbete på punkfestival. Den icke-kommersiella aspekten av festivalerna är viktig för autenciteten och autonomin inom arbetet. Via musiken förkroppsligas dessa värderingar vilket formar meningsskapandet inom volontärarbetet.