• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 167
  • 9
  • 2
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 179
  • 57
  • 57
  • 38
  • 30
  • 30
  • 20
  • 20
  • 17
  • 17
  • 15
  • 15
  • 13
  • 12
  • 12
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Aiming for change : intentional communities and ideology in function /

Larsson, Josefin, January 2004 (has links)
Diss. Örebro : Örebro universitet, 2004.
2

Kriterier för kollektiv dominerande ställning i artikel 102 FEUF : - Ett effektivt sätt att hantera problem på oligopolmarknader? / The criteria for collective dominance in Article 102 TFEU : An effective way of handling problems on oligopoly markets?

Askvik, Cecilia, Swärdh, Elin January 2016 (has links)
Europeiska unionens (EU) konkurrenslagstiftning syftar till att upprätthålla effektiv konkurrens på EU:s inre marknad. På en marknad där det råder effektiv konkurrens sätts priserna av utbud och efterfrågan. En oligopolmarknad kännetecknas av att oligopolföretagen är ömsesidigt beroende av varandra och att det endast finns ett fåtal verksamma aktörer. På en oligopolmarknad kan fenomenet tyst samordning uppstå som innebär att oligopolföretag samordnar sina beteenden, utan att en uttrycklig överenskommelse har skett. Konsekvensen av tyst samordning är att oligopolföretagen kan höja sina priser, vilka blir högre än priserna på en marknad där det råder effektiv konkurrens. I rättspraxis, från både koncentrationsmål och mål om artikel 102 Fördraget om Europeiska unionensfunktionssätt (FEUF), har begreppet kollektiv dominerande ställning utvecklats. Det har i praxis fastslagits att begreppet “flera företag” i artikel 102 FEUF i innebär att två eller flera företag, som är oberoende av varandra i juridiskt hänseende, tillsammans kan uppträda eller agera ekonomiskt som en kollektiv enhet på marknaden. I analysen i denna uppsats framkommer följande för att en kollektiv dominerande ställning ska föreligga: De berörda företagen ska kunna uppträda eller agera som en kollektiv enhet vilket kräver att det föreligger ekonomiska bindningar mellan dem och dessa bindningar ska medföra att företagen kan agera oberoende av konkurrenter, kunder och konsumenter på marknaden. De ekonomiska bindningarna kan utgöras av strukturella bindningar, exempelvis avtal. Vidare krävs det ett genomförande av exempelvis ett avtal som får till följd att företagen kan agera som en kollektiv enhet. De ekonomiska bindningarna kan även utgöras av ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan företagen. Två eller flera företag kan således inneha och missbruka en dominerande ställning enligt artikel 102 FEUF. Begreppet kollektiv dominerande ställning aktualiserar ofta en diskussion om artikel 101:s FEUF tillämpningsområde och förutsätter ofta en bedömning av tyst samordning. Tyst samordning är ett problem på oligopolmarknader eftersom det hämmar effektiv konkurrens, och det har sedan länge varit svårt för EU att hantera detta problem. Av analysen i denna uppsats framkommer att kriterierna för begreppet dominerande ställning är otydliga och svåra att bevisa. Vidare framkommer av analysen att dagens rättsläge inte medför att inriktningen på att förbjuda en dominerande ställning är ett effektivt sätt för att hindra konkurrensskadligt beteende på oligopolmarknader.
3

”Det är lite som att vara hemma”

Nilsson, Hanna January 2008 (has links)
<p>Mina tankar inför valet av undersökning var att det finns ett stort intresse för organisation och</p><p>kön. Äldreomsorgen blev ett självklart val av arena för utförande av undersökning då det är en</p><p>verksamhet med stor könsobalans. I takt med samhällets utveckling vad gäller</p><p>jämställdhetstänkande, är det befogat anser jag att ställa sig frågan hur det kommer sig att</p><p>äldreomsorgen utvecklas så långsamt på detta område. Därför är min fråga ”Hur skapas och</p><p>återskapas könsobalansen på äldreboendet?” Syftet med arbetet är att ge en bild av hur</p><p>kvinnor och äldreomsorgen tillsammans skapar och återskapar könsobalansen. Syftet är</p><p>nedbrutit i två frågeställningar:</p><p>1) Hur kan man förklara könsobalansen på ett äldreboende?</p><p>2) Spelar kvinnors erfarenheter roll i skapandet av könsobalansen på äldreboendet?</p><p>Samtal med undersköterskor på ett äldreboende har lyft fram erfarenheter från såväl privatliv</p><p>som arbetsliv. En intervju med enhetschefen gav mig en beskrivning av boendet och en</p><p>observation av äldreboendet visade hur det dagliga arbetet kan se ut. Mitt material har</p><p>analyserats med hjälp av två teorier. Den ena teorin förklarar könsobalansen genom en</p><p>utgångspunkt i organisationen medan den andra ser mer till individen.</p><p>De kvinnliga undersköterskornas gemensamma erfarenheter kunde beskrivas genom den</p><p>”kollektiv kulturen”(Lindgren, 1992). Resultatet från undersökningen visar bland annat att</p><p>kvinnorna menar att alla är bra på olika saker och ser på så sätt arbetsdelningen som</p><p>komplementär. Detta är en del av könsmärkningsprocessen (Acker, 1990 ref i:Westberg</p><p>1996). Fler män hade underlättat de tunga lyften och de hade tillfört rakhet till det ”tjafsiga”</p><p>arbetsklimatet.</p><p>Det finns en önskan om fler män i äldreomsorgen, men hur man verkligen arbetar konkret</p><p>med rekrytering av fler män är en fråga som uppkommit i samband med denna önskan.</p>
4

”Det är lite som att vara hemma”

Nilsson, Hanna January 2008 (has links)
Mina tankar inför valet av undersökning var att det finns ett stort intresse för organisation och kön. Äldreomsorgen blev ett självklart val av arena för utförande av undersökning då det är en verksamhet med stor könsobalans. I takt med samhällets utveckling vad gäller jämställdhetstänkande, är det befogat anser jag att ställa sig frågan hur det kommer sig att äldreomsorgen utvecklas så långsamt på detta område. Därför är min fråga ”Hur skapas och återskapas könsobalansen på äldreboendet?” Syftet med arbetet är att ge en bild av hur kvinnor och äldreomsorgen tillsammans skapar och återskapar könsobalansen. Syftet är nedbrutit i två frågeställningar: 1) Hur kan man förklara könsobalansen på ett äldreboende? 2) Spelar kvinnors erfarenheter roll i skapandet av könsobalansen på äldreboendet? Samtal med undersköterskor på ett äldreboende har lyft fram erfarenheter från såväl privatliv som arbetsliv. En intervju med enhetschefen gav mig en beskrivning av boendet och en observation av äldreboendet visade hur det dagliga arbetet kan se ut. Mitt material har analyserats med hjälp av två teorier. Den ena teorin förklarar könsobalansen genom en utgångspunkt i organisationen medan den andra ser mer till individen. De kvinnliga undersköterskornas gemensamma erfarenheter kunde beskrivas genom den ”kollektiv kulturen”(Lindgren, 1992). Resultatet från undersökningen visar bland annat att kvinnorna menar att alla är bra på olika saker och ser på så sätt arbetsdelningen som komplementär. Detta är en del av könsmärkningsprocessen (Acker, 1990 ref i:Westberg 1996). Fler män hade underlättat de tunga lyften och de hade tillfört rakhet till det ”tjafsiga” arbetsklimatet. Det finns en önskan om fler män i äldreomsorgen, men hur man verkligen arbetar konkret med rekrytering av fler män är en fråga som uppkommit i samband med denna önskan.
5

Biographische Theaterarbeit zwischen kollektiver und individueller Darstellung ein theaterpädagogisches Modell

Köhler, Norma January 2008 (has links)
Zugl.: Hildesheim, Univ., Diss., 2008
6

KOLLEKTIV MORALISK AUTONOMI : Om kollektiva moraliska egenskaper som inte motsvaras av kollektivets ingående individer

Larsson, Daniel January 2010 (has links)
<p>I denna uppsats diskuterar författaren dels om det är möjligt för kollektiv att klassificeras som autonoma entiteter, och dels huruvida det är möjligt för en kollektiv entitet att ha vissa moraliska egenskaper som kollektivets ingående individer saknar. Enligt David Copps kollektiva moraliska autonomites så är detta möjligt. I framställningen presenteras det ett antal invändningar mot Copp riktade av Seumas Miller, som författaren delvis vänder sig mot.</p>
7

Kollektiv moralisk autonomi : Om kollektiva moraliska egenskaper som inte motsvaras av kollektivets ingående individer

Larsson, Daniel January 2010 (has links)
I denna uppsats diskuterar författaren dels om det är möjligt för kollektiv att klassificeras som autonoma entiteter, och dels huruvida det är möjligt för en kollektiv entitet att ha vissa moraliska egenskaper som kollektivets ingående individer saknar. Enligt David Copps kollektiva moraliska autonomites så är detta möjligt. I framställningen presenteras det ett antal invändningar mot Copp riktade av Seumas Miller, som författaren delvis vänder sig mot.
8

Att skapa samhällsengagemang : FATTAs kommunikation över sociala medier

Sunnanängs, Elin, Vikström, Karin January 2016 (has links)
Abstract The purpose of the thesis is to investigate organisation’s ability to create civic engagement by communicating through social media and to examine the characteristics of this engagement. The thesis also aims to investigate whether a collective identity is created and in what ways it may contribute to the civic engagement. To do this, three research questions were formulated:   -       How does organisation’s communication through social media create civic engagement among the receivers? -       What does the civic engagement created by organisations communication through social media look like? -       Is a collective identity created in the reception of the communication and in what ways is it contributing to the civic engagement?   To answer these questions, a theoretical framework is used consisting of theories concerning the emergence of social movements, clicktivism and collective identity.   The method used to perform this research is qualitative interviews. The interviews were transcribed, coded and thematised before the results could be achieved.   The results of this research shows that civic-engagement appears from people’s feelings and their sense of community and belonging. Clicktivism is a common form of engagement and its capacity to influence society should be reassessed. Finally, the results shows that organisations communication through social media create an collective identity which is closely intertwined with civic engagement. This relation should be further studied in the future to deepen the understanding of it and the ability to make use of it.   Key words: civic-engagement, feelings, community, clicktivism, collective identity
9

Brottsutredare och förövare En kvalitativ studie om polisens uppfattningar av sitt arbete med förövare till hedersrelaterat våld

Flemström, Miriam, Talani, Alexandra January 2016 (has links)
Sammanfattning Studien syftar till att, utifrån polisers arbete och förhör med misstänkta förövare av hedersrelaterat våld och förtryck, bidra till kunskap om förövarnas motivering och inställning kring brottet för att på så vis få en fördjupad förståelse för problematiken. Deltagande sex respondenter, varav hälften män och hälften kvinnor, har genom semistrukturerade intervjuer intervjuats avseende deras kunskap och bemötande av misstänkta förövare av hedersrelaterade brott. I resultatet av intervjuerna med poliserna om deras arbete framkom det att anmälningar kring hedersrelaterat våld och förtryck har ökat, men att anmälningsfrekvensen fortfarande är låg. Respondenterna beskriver en svårighet med bevissäkring för att få dessa brott till åtal, och majoriteten av respondenterna önskar mer utbildning inom hedersrelaterat våld och förtryck för att kunna få fler misstänkta förövare dömda. Vidare visar resultatet att förövarna sällan erkänner brottet, att de aldrig anger att brottet har skett i hederns namn och att de inte visar någon ånger eller skam för deras handlingar. De som erkänner brottet hänvisar till att handlandet är rättfärdigat då offret bestraffas på grund av dennes felaktiga handlingar. Studiens resultat medför en fördjupad förståelse för såväl hederskultur, förövare som polisens arbete, vilket kan vara användbart i arbetet med förövare och offer för hedersrelaterat våld och förtryck.
10

EU-identitet i mångfaldens tecken - en litteraturstudie om skapande och vidmakthållande av en EU-identitet / “Unity in Diversity – Diversity in Identity” A Literature Review of an Identity within the European Union

Blomstedt, Maria, Onjukka, Christel January 2005 (has links)
<p>Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur EU kan skapa eller vidmakthålla en gemensam identitet för hela unionen. Detta gjordes utifrån antagandet att en sådan EU-identitet är en form av kollektiv identitet och formas i ett föränderligt samhälle. Undersökningen gjordes i form av en litteraturstudie kring de tre begreppen kollektiv identitet, nationell identitet samt organisationsidentitet. Det kollektiva identitetsskapandet studerades mot bakgrunden av ett föränderligt samhälle, där kollektiv identitet ses som en förutsättning för gruppers och samhällens fortlevnad och skapas i sociala sammanhang.</p><p>I bearbetningen av materialet försökte vi dra paralleller mellan EU:s åtgärder för att skapa eller vidmakthålla EU-identiteten samt de åtgärder som traditionellt används på nationell- respektive organisationsnivå. Nationella identiteter skapas via uppifrån styrda projekt med statsmakten som initiativtagare. Vi fann att det går att dra flera paralleller mellan den nationella och den så kallade EU-identiteten, bland annat skapas båda genom upprättandet av en gemensam kultur och historia och användandet av symboler. Ett av huvudmålen med båda identiteterna är att bevara freden. Organisationsidentitet skapas genom att betona medlemmarnas likheter snarare än olikheterna. Väldefinierade mål som förankras i organisationen utgör en grund för identitetsskapandet. Två nyckelbegrepp som både organisationer och EU använder för skapande och vidmakthållande av identitet är information och kommunikation. Genom förbättrad kommunikation och effektivisering av informationsvägar försöker EU minska klyftan mellan medborgare och union.</p><p>Vi kom fram till att vi tror att det är möjligt att både skapa och vidmakthålla en gemensam identitet inom EU trots samhällets snabba utveckling och identitetsprocessens nya förutsättningar. Vi menar att EU:s största svårighet i att skapa en gemensam grund för ökad tillhörighet ligger i de många olikheterna inom unionen. De åtgärder som görs i identitetsskapande syfte hotas av medborgarnas olika önskningar och värderingar. Vi tror dock att EU genom att tydligt kommunicera unionens motto, ”Förenade i mångfalden”, och skapa tillfällen för ökad integration även utanför den politiska strukturen kan vända svårigheten till en styrka. För att lyckas förankra unionens mål hos medborgarna tror vi att EU måste bli ännu bättre på att föra fram grundtanken med unionen. Slutligen anser vi att EU i första hand bör ta fasta på organisationers åtgärder för identitetsskapande, eftersom organisationer har lättare att anpassa sig till förändringar i omgivningen. Organisationsidentiteten är dessutom inte knuten till härkomst eller kulturell bakgrund, utan till målet med verksamheten, vilket vi tror ökar tillhörigheten i gruppen.</p>

Page generated in 0.0571 seconds