<p>Mina tankar inför valet av undersökning var att det finns ett stort intresse för organisation och</p><p>kön. Äldreomsorgen blev ett självklart val av arena för utförande av undersökning då det är en</p><p>verksamhet med stor könsobalans. I takt med samhällets utveckling vad gäller</p><p>jämställdhetstänkande, är det befogat anser jag att ställa sig frågan hur det kommer sig att</p><p>äldreomsorgen utvecklas så långsamt på detta område. Därför är min fråga ”Hur skapas och</p><p>återskapas könsobalansen på äldreboendet?” Syftet med arbetet är att ge en bild av hur</p><p>kvinnor och äldreomsorgen tillsammans skapar och återskapar könsobalansen. Syftet är</p><p>nedbrutit i två frågeställningar:</p><p>1) Hur kan man förklara könsobalansen på ett äldreboende?</p><p>2) Spelar kvinnors erfarenheter roll i skapandet av könsobalansen på äldreboendet?</p><p>Samtal med undersköterskor på ett äldreboende har lyft fram erfarenheter från såväl privatliv</p><p>som arbetsliv. En intervju med enhetschefen gav mig en beskrivning av boendet och en</p><p>observation av äldreboendet visade hur det dagliga arbetet kan se ut. Mitt material har</p><p>analyserats med hjälp av två teorier. Den ena teorin förklarar könsobalansen genom en</p><p>utgångspunkt i organisationen medan den andra ser mer till individen.</p><p>De kvinnliga undersköterskornas gemensamma erfarenheter kunde beskrivas genom den</p><p>”kollektiv kulturen”(Lindgren, 1992). Resultatet från undersökningen visar bland annat att</p><p>kvinnorna menar att alla är bra på olika saker och ser på så sätt arbetsdelningen som</p><p>komplementär. Detta är en del av könsmärkningsprocessen (Acker, 1990 ref i:Westberg</p><p>1996). Fler män hade underlättat de tunga lyften och de hade tillfört rakhet till det ”tjafsiga”</p><p>arbetsklimatet.</p><p>Det finns en önskan om fler män i äldreomsorgen, men hur man verkligen arbetar konkret</p><p>med rekrytering av fler män är en fråga som uppkommit i samband med denna önskan.</p>

Mina tankar inför valet av undersökning var att det finns ett stort intresse för organisation och kön. Äldreomsorgen blev ett självklart val av arena för utförande av undersökning då det är en verksamhet med stor könsobalans. I takt med samhällets utveckling vad gäller jämställdhetstänkande, är det befogat anser jag att ställa sig frågan hur det kommer sig att äldreomsorgen utvecklas så långsamt på detta område. Därför är min fråga ”Hur skapas och återskapas könsobalansen på äldreboendet?” Syftet med arbetet är att ge en bild av hur kvinnor och äldreomsorgen tillsammans skapar och återskapar könsobalansen. Syftet är nedbrutit i två frågeställningar: 1) Hur kan man förklara könsobalansen på ett äldreboende? 2) Spelar kvinnors erfarenheter roll i skapandet av könsobalansen på äldreboendet? Samtal med undersköterskor på ett äldreboende har lyft fram erfarenheter från såväl privatliv som arbetsliv. En intervju med enhetschefen gav mig en beskrivning av boendet och en observation av äldreboendet visade hur det dagliga arbetet kan se ut. Mitt material har analyserats med hjälp av två teorier. Den ena teorin förklarar könsobalansen genom en utgångspunkt i organisationen medan den andra ser mer till individen. De kvinnliga undersköterskornas gemensamma erfarenheter kunde beskrivas genom den ”kollektiv kulturen”(Lindgren, 1992). Resultatet från undersökningen visar bland annat att kvinnorna menar att alla är bra på olika saker och ser på så sätt arbetsdelningen som komplementär. Detta är en del av könsmärkningsprocessen (Acker, 1990 ref i:Westberg 1996). Fler män hade underlättat de tunga lyften och de hade tillfört rakhet till det ”tjafsiga” arbetsklimatet. Det finns en önskan om fler män i äldreomsorgen, men hur man verkligen arbetar konkret med rekrytering av fler män är en fråga som uppkommit i samband med denna önskan.

Sammanfattning Att ta hand om äldre och sjuka i samhället har traditionellt sett varit kvinnors ansvar vilket har medfört att arbetet inom vården länge varit ett kvinnodominerat yrke men att det görs fler insatser för att mängden män ska öka inom vården. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka attityder och förväntningar som den manlige undersköterskan respektive vårdbiträdet möter i sin yrkesroll. För att ta reda på detta genomförde jag sex kvalitativa intervjuer med manliga vårdbiträden respektive undersköterskor. Studien bygger på litterära teorier och forskning om bland annat genus och andra könsrelaterade teorier av stor mening för ämnet. Frågeområden som har behandlats i studien omfattar bland annat om hur det eventuellt kan kännas av att bemötas annorlunda samt om det finns möjliga nackdelar eller fördelar med att vara i minoritet på respektive arbetsplats. I studien har det framkommit att informanterna mött båda positiva och negativa synpunkter och bemötande från sin omgivning, brukarna och kollegor. Något annat som framkom i studien är att männen får en helt annan synlighet riktad mot sig då de befinner sig i minoritet. Synligheten upplevs som både positiv och negativ hos respondenterna men att de i största möjliga mån försöker göra det till deras fördel. Något annat som denna studie visar är bland annat att det finns vissa fördomar hos människor idag om vad som anses vara ett lämpligt yrke för en man respektive en kvinna.