<p>Mina tankar inför valet av undersökning var att det finns ett stort intresse för organisation och</p><p>kön. Äldreomsorgen blev ett självklart val av arena för utförande av undersökning då det är en</p><p>verksamhet med stor könsobalans. I takt med samhällets utveckling vad gäller</p><p>jämställdhetstänkande, är det befogat anser jag att ställa sig frågan hur det kommer sig att</p><p>äldreomsorgen utvecklas så långsamt på detta område. Därför är min fråga ”Hur skapas och</p><p>återskapas könsobalansen på äldreboendet?” Syftet med arbetet är att ge en bild av hur</p><p>kvinnor och äldreomsorgen tillsammans skapar och återskapar könsobalansen. Syftet är</p><p>nedbrutit i två frågeställningar:</p><p>1) Hur kan man förklara könsobalansen på ett äldreboende?</p><p>2) Spelar kvinnors erfarenheter roll i skapandet av könsobalansen på äldreboendet?</p><p>Samtal med undersköterskor på ett äldreboende har lyft fram erfarenheter från såväl privatliv</p><p>som arbetsliv. En intervju med enhetschefen gav mig en beskrivning av boendet och en</p><p>observation av äldreboendet visade hur det dagliga arbetet kan se ut. Mitt material har</p><p>analyserats med hjälp av två teorier. Den ena teorin förklarar könsobalansen genom en</p><p>utgångspunkt i organisationen medan den andra ser mer till individen.</p><p>De kvinnliga undersköterskornas gemensamma erfarenheter kunde beskrivas genom den</p><p>”kollektiv kulturen”(Lindgren, 1992). Resultatet från undersökningen visar bland annat att</p><p>kvinnorna menar att alla är bra på olika saker och ser på så sätt arbetsdelningen som</p><p>komplementär. Detta är en del av könsmärkningsprocessen (Acker, 1990 ref i:Westberg</p><p>1996). Fler män hade underlättat de tunga lyften och de hade tillfört rakhet till det ”tjafsiga”</p><p>arbetsklimatet.</p><p>Det finns en önskan om fler män i äldreomsorgen, men hur man verkligen arbetar konkret</p><p>med rekrytering av fler män är en fråga som uppkommit i samband med denna önskan.</p>

Mina tankar inför valet av undersökning var att det finns ett stort intresse för organisation och kön. Äldreomsorgen blev ett självklart val av arena för utförande av undersökning då det är en verksamhet med stor könsobalans. I takt med samhällets utveckling vad gäller jämställdhetstänkande, är det befogat anser jag att ställa sig frågan hur det kommer sig att äldreomsorgen utvecklas så långsamt på detta område. Därför är min fråga ”Hur skapas och återskapas könsobalansen på äldreboendet?” Syftet med arbetet är att ge en bild av hur kvinnor och äldreomsorgen tillsammans skapar och återskapar könsobalansen. Syftet är nedbrutit i två frågeställningar: 1) Hur kan man förklara könsobalansen på ett äldreboende? 2) Spelar kvinnors erfarenheter roll i skapandet av könsobalansen på äldreboendet? Samtal med undersköterskor på ett äldreboende har lyft fram erfarenheter från såväl privatliv som arbetsliv. En intervju med enhetschefen gav mig en beskrivning av boendet och en observation av äldreboendet visade hur det dagliga arbetet kan se ut. Mitt material har analyserats med hjälp av två teorier. Den ena teorin förklarar könsobalansen genom en utgångspunkt i organisationen medan den andra ser mer till individen. De kvinnliga undersköterskornas gemensamma erfarenheter kunde beskrivas genom den ”kollektiv kulturen”(Lindgren, 1992). Resultatet från undersökningen visar bland annat att kvinnorna menar att alla är bra på olika saker och ser på så sätt arbetsdelningen som komplementär. Detta är en del av könsmärkningsprocessen (Acker, 1990 ref i:Westberg 1996). Fler män hade underlättat de tunga lyften och de hade tillfört rakhet till det ”tjafsiga” arbetsklimatet. Det finns en önskan om fler män i äldreomsorgen, men hur man verkligen arbetar konkret med rekrytering av fler män är en fråga som uppkommit i samband med denna önskan.

Inledningsvis ämnade studien att undersöka betydelsen av sammanhållning samt dess processer i fotbollslag. Tidigt i studien upptäcktes det att endast bra sammanhållning var otillräckligt i de flesta nivåer av fotboll, utan det söktes något mer. Detta ledde till en kollektivistisk kultur som främjar utveckling och prestation. Denna kultur är resultatet av intervjuer gjorda med spelare och tränare, en observation av semi-professionellt lag samt en dokumentanalys av Sir Alex Fergusons biografi. Valet av samtliga källor har varit att få information av så hög kvalité som möjligt. Samtliga intervjukällor har antingen spelat på professionell nivå eller tränat lag på den nivån. Målsättningen har varit att kunna framställa ett resultat som speglar fenomenet i helhet men också inom kategorier. Detta är för att en förståelse ska skapas om varje dels utbredd och sedan kunna koppla tillbaka det till den kollektivistiska kulturen. Allt hänger ihop och varje kategori behövs för att det ska kunna bli en helhet. Detta fenomen är ’som förklarat’ inte något som utgåtts ifrån eller ens varit del av förkunskaperna. Genom att använda grundad teori (GT) som är en induktiv metod har jag enligt syftet låtit en teori växa fram stegvis under studiens gång. Resultatet är en samling av data som uttrycker en vilja att utvecklas och prestera så bra som möjligt och genom det föds kollektivistisk kultur. De kategorier som visat sig vara utgörande av fenomenet är: Identitet,respekt för laget, få alla dra åt samma håll och förståelse. Dessa kategorier är resultatet som gås igenom, först var för sig och sedan hur de alla ihop skapar en helhet. Efter det diskuteras resultatet, först i relation till den tidigare forskningen och sedan genom perspektivet av två olika teorier. De teorier som tillämpas i studien är Michel Foucaults teori om disciplin och Richard Jenkins teori om individuell och kollektiv identitet. Studien bekräftar den tidigare forskningen samt påvisar behovet av vidare utveckling, då området är relativt nytt och det, i ljuset av denna studie, finns det ytor som är dåligt klarlagda.

The purpose of this thesis is to be able to contribute a small insight into how first-generationSomali women experience higher education and what they experience as opportunities andobstacles. The data has been collected through a semi-structured qualitative telephoneinterview. The result is based on five interviews with first-generation Somali femalestudents who have lived in Sweden for less than ten years and who are currently pursuingbachelors or master's level of education. The results showed that higher education plays animportant role in the lives of all the students, it also shows that the students socio-culturalupbringing is the driving force behind their pursuing of higher education. Education is alsoseen as crucial for gaining social cultural and economic capital. The results also shows thatthe female students face challenges such as prejudices, socio-cultural barriers and evendifficulties in finding work after their education.