Inom folkhälsovetenskapen och dess arbete för en välmående befolkning har empowerment och delaktighet varit viktiga begrepp under en längre tid. År 1986 hölls en hälsokonferens i Ottawa och World Health Organization (WHO) kom där fram till att just dessa två begrepp bör ingå när folkhälsoinsatser planeras, implementeras samt utvärderas. Tanken bakom empowerment och delaktighet är att människor själva ska vara delaktiga i beslut rörande sitt liv och sin hälsa. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning som delaktighet i närsamhället är associerat med hälsa och hälsorelaterade levnadsvanor bland skolungdomar i två mellanstora kommuner i Dalarna. En kvantitativ studie genomfördes med en tvärsnittsdesign. Studiens urval är en totalundersökning av 420 skolungdomar på högstadie- samt gymnasienivå i två mellanstora kommuner i Dalarna. Data från ”lokal uppföljning av ungdomspolitiken”-enkäten (LUPP) användes för att besvara studiens frågeställningar. Två dimensioner av delaktighet i närsamhället, viljan att påverka i skolan samt om de varit delaktiga var associerat med en ökad sannolikhet för alkoholkonsumtion även när kovariater justerats för. Delaktighet i närsamhället var också associerat med självuppskattad hälsa, psykosomatiska besvär samt rökning men dessa samband försvann när kovariater justerades för vilket indikerar att dessa samband är beroende av framförallt vilket kön och socioekonomisk position (SEP) ungdomarna har. Andra intressanta bifynd var att kovariaterna inklusive kön, SEP och fysisk aktivitet visade sig vara signifikant associerade med de olika hälsoutfallen (beroende variablerna). Då inga större samband mellan beroende och oberoende variabler sågs i resultatet så är en slutsats att det behövs fortsatta studier inom området för att upptäcka möjliga kausala samband mellan delaktighet och självuppskattad hälsa, psykosomatiska besvär samt hälsorelaterade levnadsvanor.

Abstract The purpose of the thesis is to investigate organisation’s ability to create civic engagement by communicating through social media and to examine the characteristics of this engagement. The thesis also aims to investigate whether a collective identity is created and in what ways it may contribute to the civic engagement. To do this, three research questions were formulated:   -       How does organisation’s communication through social media create civic engagement among the receivers? -       What does the civic engagement created by organisations communication through social media look like? -       Is a collective identity created in the reception of the communication and in what ways is it contributing to the civic engagement?   To answer these questions, a theoretical framework is used consisting of theories concerning the emergence of social movements, clicktivism and collective identity.   The method used to perform this research is qualitative interviews. The interviews were transcribed, coded and thematised before the results could be achieved.   The results of this research shows that civic-engagement appears from people’s feelings and their sense of community and belonging. Clicktivism is a common form of engagement and its capacity to influence society should be reassessed. Finally, the results shows that organisations communication through social media create an collective identity which is closely intertwined with civic engagement. This relation should be further studied in the future to deepen the understanding of it and the ability to make use of it.   Key words: civic-engagement, feelings, community, clicktivism, collective identity

Återigen har ett betänkande om en s.k. "civilkuragelag" gjorts i Sverige, och resulterat i samma slutsats som tidigare: En dylik lagstiftning skulle göra mycket liten skillnad i verkliga livet. Vad som sällan diskuteras från offentligt håll är däremot de bakomliggande faktorer som inverkar på vårt mod att stå upp för moraliska värden eller att säga ifrån vid missförhållanden trots personlig risk. I detta sammanhang är begreppet socialt kapital av särskild betydelse för att belysa påverkande faktorer. Studiens syfte var att mäta attityder kring civilkurage hos en grupp gymnasieungdomar och yrkesarbetande vuxna genom skalan personligt risktagande /mod kopplat till skalor om tillit, social ångest och samhälleligt engagemang, liksom att identifiera attityder till straffsanktionerad lagstiftning på området. Studien genomfördes med enkäter och Likert skalor. Resultaten visade att en majoritet av urvalspopulationen ställt sig negativ till en strafflagstiftning, även om unga män och vuxna kvinnliga tjänstemän var mer positivt inställda. Det fanns även en samvariation mellan personligt risktagande/mod och socialt engagemang. En diskrepans dök upp i vad som betraktas som normativt önskvärt – att försvara någon som behandlas illa eller orättvist – mot vad som ansågs uthärdligt i upprätthållandet av dessa värden.

The purpose of the current case-study is to bring further knowledge to the field of political science of political participation amoung the group assyrians and syriacs in Sweden. Furthermore, the fundamental research question investigate which ways assyrians and syriacs engage in the political field. This thesis utilizes qualitative phase use eight informants collected by social media and snowball sampling technique. The methods of data collection are semi-structured interviews and are collected and analyzed by qualitative content analysis. The result in the study shows that the assyrians and syriacs in Sweden utilize their right as Swedish citizens and their voices to engage with both Swedish politics and assyrians/syriacs causes. They are generally motivated by both the Swedish political issues and by the assyrian/syriac cause.

Trots att samhällskunskap som undervisningsämne karakteriseras som tvärvetenskapligt, av samhällsvetenskapsforskare, anses politikundervisning vara en central del av ämnet. För att samhällskunskapsundervisningen ska kunna påverka eleverna att bli samhällsengagerade och villiga att delta politiskt bör politikundervisningen innehålla politikbegreppens tre dimensioner: polity, policy och politics. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med tre erfarna lärare med stort samhällsengagemang. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på och beskriva vad lärarna väljer för undervisningsinnehåll och undervisningsstrategier med mål att ge eleverna förutsättningar för att bli samhällsengagerade och villiga att delta politiskt. Undersökningens utgångspunkt är teoriutvecklande av politikbegreppen polity, policy och politics. Vid undersökningens inledningsskede var hypotesen att undervisande lärare lägger en övervägande betoning på en eller två av dimensionerna vid val av undervisningsinnehåll. Undersökningens resultat visar att det inte går att tydligt se om lärarna lägger en övervägande betoning på någon eller några av dimensionerna. Semistrukturerad intervju har uppfyllt undersökningens syfte genom att lärarna har fått berätta vad de själva anser relevant och viktigt i förhållande till intervjufrågor.  Det som tydligt framträder i undersökningen är respondenternas samhällsengagemang. Undersökningen visar att medvetenhet om lärarnas samhällsengagemang även gör det möjligt att se hur deras val av undervisningsinnehåll och undervisningsstrategi har präglats av samhällsengagemang. / Although social science as a subject of education is characterized as interdisciplinary by social science researchers, policy education is considered as a central part of the subject. In order for social science education to influence students to become socially committed and willing to participate politically, policy education should contain the three dimensions of policy concepts: polity, policy and politics. The survey has been conducted through semi structured interviews with three experienced teachers with great community involvement. The purpose of the survey has been to find out and describe what the teachers choose as teaching content and teaching strategies with the aim of giving students the prerequisites for becoming socially involved and participating politically. The starting point of the study is the theory development of the concept of polity, policy and politics. At the start of the survey, the hypothesis was that teachers put a major emphasis on one or two of the dimensions when they choose what to include as teaching content. The result of the study shows that it is not possible to clearly see if the teachers emphasize one or two of the three dimensions. Semi structured interview has served the purpose of the survey by meaning that interviewed teachers have been able to tell and describe what they consider as relevant and important in relation to interview questions. What clearly appears in the survey is the interviewed teacher’s community involvement. The survey shows that awareness of teacher’s community engagement also makes it possible to see how their choice of teaching content and teaching strategy has been characterized by community engagement.

Frågeställningar Varför sponsrar företag damlag? Vilka kopplingar finns mellan företagens sponsringsstrategier och deras CSR- arbete? Syfte Studien ska undersöka varför företagen sponsrar damlag och om det finns någon koppling mellan företagens sponsringsstrategier och deras CSR-arbete. Metod Denna studie har en kvalitativ utgångspunkt, där vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer, vilket innebär att man ställer frågor till respondenter, men det handlar minst lika mycket om att omsorgsfullt lyssna på svaren som respondenten ger. Slutsats Den viktigaste slutsatsen som kan dras av vår studie är den att företagens motiv att sponsra damidrott inte grundas i exponering för ökad lönsamhet utan även för det kan påvisa företagens CSR-mål. Föreningarna märker av företagens ökade intresse för CSR och skapar sponsringsprodukter som gynnar dem och företagen. Dessa samarbetsprodukter baseras oftast på att damerna är ute och engagerar barn och ungdomar i en aktiv fritid. Vilket visar på att företag idag åtsidosätter sponsringens främsta mål att öka företagens lönsamhet med att istället visa företagets hållbarhetsmåls arbeten. Det finns risker för företagen när de väljer att sponsra utifrån känslor och värderingar istället för bästa ekonomiska kalkyl. Detta för damlag har färre åskådare och mindre medialt intresse vid sina matcher. / Issues Why do companies sponsor women's sport teams? What links are there between corporate sponsorship strategies and their CSR work? Purpose The study will investigate why companies sponsor womens sportteams and whether there is any link between corporate sponsorship strategies and their CSR work. Method The study has a qualitative method where we have used semi-structured interviews. Which means asking questions to respondents, but also carefully listen to the answers given by the respondent. Conclusion The main conclusion that can be drawn from our study is that corporate motivation to sponsor women's sports is not only based on exposure to increased profitability, but also because it can demonstrate corporate CSR goals. The ladies associations notice the companies' increased interest in CSR and create sponsorship products that benefit them and businesses. These co-operation products are usually based on the fact that the ladies are out and engage children and young people in active leisure. Which shows that companies today endorse the sponsorship's primary goal to increase companies' profitability by instead viewing the company's sustainability goals. There are risks to companies when they choose to sponsor based on feelings and values instead of the best financial calculations, since the ladies team has fewer spectators and less medial interest at their matches.

Vi alla har ett ansvar gentemot samhället vi lever i och det inkluderar samtliga företag men också idrottsföreningarna. Ett begrepp som har vuxit sig starkt och idag är känt som företagets samhällsansvar är Corporate Social Responsibility, CSR. Även om det inte är något krav för organisationer att arbeta med CSR så finns det en förväntning från samhället att organisationer behöver ta ett samhällsansvar. Studiens syfte är att analysera hur svenska dam och herr elitfotbollsföreningar ser på CSR och hur de arbetar med det. Vidare är syftet att undersöka hur elitfotbollsföreningar utvärderar sina CSR-arbeten och hur de mäter nyttan av det i form av en eventuell lönsamhet/värdeskapande. Under studiens gång genomfördes det semistrukturerade intervjuer med FC Rosengård, Kopparbergs/Göteborg FC samt LB07 från OBOS Damallsvenskan och Malmö FF, Falkenbergs FF samt Kalmar FF från Allsvenskan. De respondenterna som intervjuades var personer som är CSR-ansvarig för respektive förening. Studiens resultat visar att samtliga föreningar har ett mål med sitt CSR-arbete men att det finns svårigheter i att mäta nyttan av det. Utöver det visar det sig att fem av sex föreningar anser att deras CSR-arbete är lönsamt för föreningen och samtliga menar att i ett långsiktigt perspektiv kan CSR leda till en ekonomisk lönsamhet. Den första slutsatsen är att CSR är svårdefinierat men att föreningarna vet vad CSR går ut på, de vet hur det ska arbeta med CSR och när begreppet ska användas. Den andra slutsatsen är att samtliga elitfotbollsföreningarna som intervjuades arbetar med strategiskt CSR, vilket betyder att deras samhällsengagemang har en nära koppling till föreningarnas kärnverksamhet. Den tredje slutsatsen är att föreningarna ser en lönsamhet samt andra positiva effekter i CSR, antingen direkt eller indirekt, men att det är svårt att ta fram konkreta nyckeltal som gör det möjligt att mäta lönsamheten i deras CSR-arbeten. / We all have a responsibility to the society we live in. That applies to companies and sports associations as well as private persons. One concept that has grown strongly and today is well known is Corporate Social Responsibility, CSR. Although there is no requirement for organizations to work with CSR, there is an expectation from the society that organizations need to take a social responsibility. The aim of this study was to find out how Swedish women’s and men’s elite football associations work with CSR. Also, how elite football associations evaluate their CSR work and if they measure the benefits of it in the form of possible profitability. During the study, semi-structured interviews were conducted with FC Rosengård, Kopparbergs/Göteborg FC and LB07 from OBOS Damallsvenskan and Malmö FF, Falkenbergs FF and Kalmar FF from Allsvenskan. The respondents were persons who are responsible for CSR in each association. The results of this study show all of the elite football associations that were interviewed work with strategic CSR, i.e. the work with CSR has a close connection to the associations’ core business. They all have goals with their CSR work and that the see it as profitable, either directly or indirectly, in a long-term perspective. However, only five out of the six associations regard the work as profitable in the moment. Another conclusion that can be drawn of this study is that it is difficult to find measurements of the profitability of their CSR work.

Ett av de grundläggande fundamenten för att ett demokratiskt samhälle ska fungera är att människor känner tillit till varandra. Syftet med den här studien är att få en vidare förståelse för hur den mellanmänskliga tilliten skapas och upprätthålls i det svenska samhället idag. Studien tar avstamp i Robert D. Putnams teori om att samhällsengagemang gynnar den mellanmänskliga tilliten genom en rad mekanismer och undersöker huruvida social klass påverkar sambandet eller ej. Förutom Putnam ingår även Bo Rothsteins teorier om mellanmänsklig tillit i det teoretiska ramverket. Pierre Bourdieus teori om det sociala rummet har legat till grund för att definiera social klass och dess betydelse för människors livsvillkor. Studien har hämtat datamaterial från den nationella SOM-undersökningen år 2021, formulär 6. Materialet omfattade ett nettourval på 3400 personer i åldrarna 16 år och uppåt. Antal svarande på enkäten var 1622 personer och efter att det interna bortfallet uteslöts kvarstod 1060 personer i urvalet. För att studera hur samhälleligt engagemang påverkar mellanmänsklig tillit användes bivariata analyser samt multipel linjär regression som analysmetod. Samhällsengagemang mättes genom att skapa två olika index, ett som mätte antal föreningsmedlemskap och ett som mätte antal aktiviteter (såsom att gå i demonstration eller att kontakta en politiker). Social klass mättes med hjälp av yrkeskategorier som delats in i enligt European Socio-economic Classification (ESeC). Övriga kontrollvariabler var kön, ålder och partisympati. Resultatet av studien visade ett positivit samband mellan samhällsengagemang och tillit då det gällde antal föreningsmedlemskap men inte rörande antal aktiviteter. Social klass visade sig ha en påverkan på sambandet mellan medlemskap och tillit då sambandet blev svagare vid konstanthållning för social klass, och slutsatsen blir att sambandet är starkare för överklassen och medelklassen än för arbetarklassen. Partisympati var ytterligare en kontrollvariabel som hade en relativt stor förklaringsförmåga för sambandet, särskilt för individer tillhörande kategorin överklass.

In february 2017 the maternity ward in Sollefteå was shut down. The citizens of the surrounding area, Ådalen, thus have more than two hours - with private transportation on narrow roads without phone connection - to the nearest maternity ward. The shutdown is a result of various developments in society, connected to larger structures of power that present these changes as natural and inevitable. This qualitative study explores the relationship between individual and structure by examining the area of Ådalen and its inhabitants’ access to maternity care. The emphasis lay on power dynamics within - and between - different structures and how these come to influence people’s everyday life. With ethnographic material collected through in depth-interviews and observations, the impact of these power structures are exemplified and discussed from the perspectives of a few individuals. The relevant structures are examined through three norms; a male norm, a neoliberal norm and an urban norm. The analysis problematize how the norms, through the conceptions of women, rurality and human values they reproduce, influence access to maternity care and limit the agency of the study’s participants. The analysis is based on power theories of both Foucault and Bourdieu. Foucault’s theories of subject and resistance are used to examine structural exercise of power and the informants’ collective actions and experiences. While Bourdieu’s theories of habitus, capital and field are used to analyze the informants’ individual perceptions of power. The power structures discussed are tied together by an intersectional framework, which enables a broader analysis of how these structures cooperate and strengthen each other. The study shows the complexity of power where the local movements challenge prevailing structures through mobilization and resistance. / I februari 2017 stängdes Sollefteå BB. Invånarna i det omgivande området, Ådalen, har därmed över två timmars bilfärd - med privat transport på smala vägar utan telefontäckning - till närmaste förlossningsvård. Nedstängningen av Sollefteå BB kan förstås som en konsekvens av olika samhälleliga förändringar, vilka är kopplade till större maktstrukturer som får denna utveckling att framstå som naturlig och oundviklig. Denna kvalitativa studie utforskar relationen mellan individ och struktur genom att undersöka Ådalen och dess invånares tillgång till förlossningsvård. Fokus ligger på makt-dynamiken inom, liksom mellan, olika strukturer och hur dessa påverkar människors villkor. Maktstrukturerna exemplifieras och diskuteras utifrån ett antal individers perspektiv, med etnografiskt material insamlat genom djupintervjuer och observationer. De för studien relevanta strukturerna undersöks genom tre normer; en manlig norm, en neoliberal norm och en urban norm. Utifrån dessa normer diskuteras hur informanterna relaterar till makt i kontexten av nedstängningen av Sollefteå BB. Analysen problematiserar hur de olika normerna genom den uppfattning om kvinnor, landsbygd och mänskliga värden som reproduceras påverkar tillgången till förlossningsvård, liksom handlingsutrymmet för studiens deltagare. Analysen utgår från teorier om makt av både Foucault och Bourdieu. Foucaults teorier om bl. a. subjekt och motmakt används för att analysera strukturellt maktutövande och informanternas kollektiva handlingar och upplevelser. Medan Bourdieus teorier om habitus, kapital och fält används för att förstå informanternas individuella erfarenheter av och uppfattningar om makt. De maktstrukturer som diskuteras knyts samman genom ett övergripande intersektionellt ramverk, vilket möjliggör en bredare analys av hur dessa strukturer samarbetar och stärker varandra. Studien visar en komplex bild av makt och maktutövning där de lokala rörelserna i Ådalen utmanar rådande maktstrukturer genom mobilisering och motstånd.

Svensk fotboll är den största folkrörelsen i Sverige och engagerar miljontals människor varje år. Elitklubbarna lägger stora resurser på hållbarhetsarbete i olika former för att ge tillbaka till samhället, och stärka den egna klubben. Hållbarhetsredovisning har blivit allt viktigare under de senaste åren, bland annat genom en ny lag från 2017 som lagstadgar en hållbarhetsredovisning för stora bolag. Svenska elitfotbollsklubbar omfattas inte av denna lag, men med alla de insatser klubbarna gör, menar teoretiker att klubbarna bör redovisa sina gärningar. Studiens syfte är således att förstå hur elitfotbollsklubbar i Sverige förklarar och förhåller sig till hållbarhetsredovisning i relation till värde och legitimitet. Studien drivs även av frågeställningen om hur klubbar kan utveckla sin hållbarhetsredovisning. Med hjälp av legitimitetsteori, intressentteori samt kontinuerlig intressentdialog förklarar studien vilka områden som behöver utvecklas, men också de värden som riskerar att gå förlorade till följd av en bristfällig hållbarhetsredovisning. Studiens empiri är hämtad från fem intervjuer som genomförts med fem olika klubbar. Resultatet visar att kommunikationen av hållbarhetsarbetet är bristfällig. Viss kommunikation sker genom klubbarnas hemsidor och sociala medier, men i årsredovisningarna är informationen närmast obefintlig. Tre av klubbarna pratar om resursbrist vilket gör hållbarhetsredovisning till en prioriteringsfråga. Slutsatsen blir att klubbarna bedriver ett väldigt stort hållbarhetsarbete, vilket de upplever stärker varumärket, helt i enlighet med tidigare forskning. Arbetet uppnår emellertid inte maximal effekt eftersom kommunikationen brister, vilket märks genom avsaknaden av hållbarhetsredovisning. Klubbarna skulle möjligen tjäna på att reducera antalet aktiviteter och istället fokusera på bättre rapportering. Då kan den egna klubben stärkas ytterligare. / Swedish football is the largest people movement in Sweden and engages millions of people. The elite clubs invests large resources in sustainability in different forms to give back to society, and strengthen their own club. Sustainability reporting has become increasingly important in recent years for all types of organizations. The purpose of the study is to understand how elite football clubs in Sweden explain and relate to sustainability reporting in relation to value and legitimacy. The study is also driven by the question of how clubs can develop their sustainability report. With the help of legitimacy theory, stakeholder theory and continuous stakeholder dialogue, the study explains which areas need to be developed, but also the values that are likely to be lost as a result of poor sustainability reporting. The empirical study is derived from interviews with five different clubs. The results show that communication of sustainability is inadequate. Some communication takes place through the clubs' websites, but in the annual reports the information is almost non-existent. Three of the clubs talk about resource shortages, which makes sustainability reporting a priority issue. The conclusion is that the clubs perform a very high level of sustainability, which they believe strengthens the brand, in line with previous research. However, the work does not achieve maximum effect because the communication fails, as evidenced by the lack of sustainability reporting. The clubs could possibly serve to reduce the number of activities and instead focus on better reporting. Then the clubs can be further strengthened.