The expression “It’s not what you know, it’s who you know” is a core summary of the established knowledge about social capital (Woolcock & Narayan, 2000, s.225).   Since social capital has been shown to provide benefits for both the individual and community, this study aims to examine how young people in Sweden relate to friendships and civic engagement. The study is carried out through quantitative analyses of a survey from 2014, that was published in the book "Unga och religion: Troende, ointresserade eller neutrala" (Klingenberg & Lövheim, 2019, s.203-213). Groups of young people are divided first based on how they describe their upbringing conditions from a social perspective, second based on the young people's approach to religion and religiosity. Furthermore, the study examines possible connections between the respondents’ social background, friendship, social commitment, and non-profit involvement. The theoretical concepts of social capital and religious capital will be described, and then used in order to shed light on the connections that are discovered. The aim of the study is to nuance the knowledge about young people's community involvement and the connections that can be defined with the help of the concepts of social capital and religious capital.   In the results of this study, social capital is revealed in the relationships between young people’s friendships and their descriptions of upbringing conditions from a social perspective. Religious capital is revealed in the relationships between personal approach to religion and non-profit work, as well as between religious commitment and non-profit work. At the same time, there were no statistical connections either between social capital and non-profit work, or between religious capital and developed friendships, which was unexpected based on previous research and is a possible subject for further studies.

Det aktiva deltagandet inom traditionella former för politik såsom politiska partier har de senaste decennierna minskat drastiskt. Särskilt unga är en grupp som allt mer använder sig av andra vägar in i politiken för att påverka denna, såsom sociala medier. Detta skulle kunna påverka ett demokratiskt system som är byggt på representation genom partier negativt. Syftet är att öka förståelsen för ungdomars upplevda hinder för att gå med i ett politiskt parti för att de ska kunna inkluderas mer. Vår fråga är därför, vilka upplevda hinder bidrar till att ungdomar inte engagerar sig i politiska partier? Vi besvarar den med hjälp av 3 fokusgruppsintervjuer innehållande elever i årskurs 3 på två teoretiska program på ett medelstort gymnasium med över 10 nationella program i Mellansverige. Studien fokuserar på 4 teorier om demokrati, passivitet, individualiserat engagemang och sociala mediers påverkan på engagemang. Brist på tid, intresse och kunskap var 3 tydliga hinder som upplevdes av majoriteten av ungdomarna. Ungdomarna är en blandning av standby- och oengagerade medborgare. Engagemanget har individualiserats, då ungdomarna upplever det svårt att veta vad partier står för och även ofta uttrycker en motvilja att behöva ställa sig bakom hela det paket av åsikter ett parti har. Sociala mediers användande har till synes normaliserats och inte mobiliserat fler ungdomar till att bli partipolitiskt aktiva. Vi ser tecken på att Dahls demokratikriterier kan påverkas negativt av demokratins utveckling. Exempelvis kan den låga nivån av kunskap bland ungdomar ses som ett hinder för dem att nå upplyst förståelse. Även effektivt deltagande påverkas negativt av låg kunskap och rädsla för konflikter. Ungdomarna tar inte kontroll över dagordningen genom partier eller alternativa sätt och upplever sig inte ha kontroll över den heller. Det finns väsentliga hinder som upplevs av ungdomar och dessa är problematiska för en representativ demokrati. Den här studien bidrar till att öka förståelsen, men det behövs ytterligare forskning på området.

Activism and Civic engagement on social media have been taking place since they became a part of communication takes place in people’s everyday lives (Mihailidis 2015). This thesis aims to study the new opportunities for civic engagement and activism that have arisen through the growth of digital media. This work aims to study this by specifically studying how activism surrounding disability and disabled people (disability activism) takes place on the social media platform Twitter. Since the needs of disabled people are often not a priority in the development of technology (World Health Organization 2011, s.184). In this study a mediated community of disability activists and their activity on Twitter are studied using nethnography. The observations of which are analyzed through theoretical foundations in infrastructuring (Mosconi et al. 2017), design in relation to civic engagement (Korn & Voida 2015), and the role of mediated communities in activism (Fromm 2015). The primary result of the nethnography is the observation of how the disability activists appropriated Twitter as an infrastructure for their activism, as well as three analytical categories of the activity that was observed during the field work. Based on this categorization and analysis of the activists’ user behavior the main contribution of this thesis is formulated: A description of how disability activists engage in infrastructuring of Twitter to create a platform where their mediated community can engage in online activism and civic engagement. / Aktivism och samhällsengagemang i sociala medier har skett sedan de blev en del av hur kommunikation sker i människors vardagsliv (Mihailidis 2015). Denna uppsats ämnar undersöka de nya möjligheterna för samhällsengagemang och aktivism som uppstått genom utvecklingen av digitala medier. Detta verk ämnar undersöka detta genom att specifikt undersöka hur aktivism kring funktionsvariation och funktionsvarierade personer (funktionsaktivism) sker på den sociala mediaplattformen Twitter. Då funktionsvarierade personers behov ofta inte prioriteras i teknologisk utveckling (World Health Organization 2011, s.184). Genom en netnografi undersöks i denna studie en medierad gemenskap av aktivister och deras aktivitet på Twitter. Observationerna analyseras och diskuteras utefter teoretiska grunder i infrastrukturering (Mosconi et al. 2017) och design i förhållande till samhällsengagemang (Korn & Voida 2015), samt medierade gemenskapers roll i aktivism (Fromm 2015). De primära resultaten av netnografin är observationen av hur funktionsaktivister approprierade Twitter som infrastruktur för sin aktivism, samt tre analytiska kategorier av aktiviteten som observerades under fältarbetet. Utifrån denna kategorisering och analysen av aktivisternas användarbeteende formuleras uppsatsens huvudsakliga bidrag: En beskrivning av hur funktionsaktivister bedriver infrastrukturering av Twitter för att skapa en plattform där deras medierade gemenskap kan bedriva aktivism och samhällsengagemang.

Fatta - vilken kampanj! Den digitala samhällsutvecklingen de senaste decenniet har förändrat kommunikationslandskapet och bidragit till att engagemang för samhällsfrågor antagit nya former. Detta har skapat nya sätt för individer att ta ställning i samhällspolitiska frågor och nya möjligheter för organisationer att mobilisera och engagera. Men engagemanget i sociala medier har ifrågasatts. De senaste årens forskning kring engagemang i sociala medier visar upp en dubbelsidig och tvetydig bild av vilken betydelse engagemanget i sociala medier kan ha för en aktör. Genom att genomföra en processtudie av hur aktören Fatta lyckats skapa stort engagemang i sociala medier och växt från framgångsrik kampanj till inflytelserik organisation, ämnar denna studie bidra till en djupare förståelse för vilken betydelse engagemang i sociala medier har för aktörer som eftersträvar samhällsförändring. Det empiriska materialet utgörs av en processbeskrivning som består av datainsamling från en mängd typer av data, observationer i digitala kanaler och intervjuer med människor som har koppling till Fatta. Studien visar att Fattas förflyttning möjliggjordes av att det fanns en social rörelse som Fatta med hjälp av sociala medier lyckades kroka i, nämligen den feministiska rörelsen. Den möjliggjordes också av den identitet de lyckades skapa kring Fatta samt av den uppmärksamhet de gavs utanför sociala medier som delvis kan härledas till det starka stöd och engagemang som fanns för Fatta sociala medier. Förutom att bekräfta tidigare forskning kring att sociala medier förenklar och möjliggör mobilisering och ger möjligheter till att snabbt agera, kan sociala medier ge aktörer som verkar för samhällsförändring symbolisk makt. Genom de människor som visade sitt stöd för Fatta beviljade de så väl fysiska resurser som tillträde till maktens korridorer där de kunde påverka beslutsfattare. / <p>Stort tack till FATTA och alla informanter som med stort engagemang gjort detta arbete till ett rent nöje!</p>

Vinna eller försvinna. Så lyder talesättet och så lyder den stora grundmentaliteten när det kommer till sport. När du kliver ut på planen eller åker ut på isen gäller det att prestera. Men den prestation som dagens elitidrottare står för består av långt mycket mer än vad man vid första anblick kan tro. Sportens värld har vuxit till att bli en av världens största industrier och det tillsammans med ett förändrat samhällsklimat och medielandskap ställer allt större krav på elitidrottarna att prestera även inom utomsportsliga områden. Det gäller allt från att hantera publikförväntningar till att slå sig fram på en marknad där konkurrensen ökar och ställer högre krav på att profilera sig. I denna studie har elitidrottares yrkesroll studerats utifrån ett marknadsperspektiv med syfte att undersöka yrkesutövandets utomsportsliga delar och dess roll för elitidrottaren. Underliggande faktorer som studeras är förhållandet mellan sport och politik genom elitidrottares engagemang i samhällsfrågor men också genom upplevda publikförväntningar och ett förändrat medielandskap. Studien syftar även till att undersöka varumärkesbyggandets roll inom olika nivåer av sportens värld. De teoretiska utgångspunkter vi har haft är forskning kring varumärkesbyggande, sportjournalistik, impression management, Sports Social Responsibility, SSR, och publikförväntningar. I studien har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med nio manliga elitidrottare som är aktiva i de fyra högsta ligorna inom fotboll och ishockey i Sverige. De slutsatser som kan urskiljas från vår analys är att elitidrottarna anser att det är en hel del som ingår i deras yrke utöver sportslig prestation. De teman vi har tagit fram speglar de utomsportsliga företeelser som elitidrottare måste hantera som en del av sitt yrkesutövande. Dessa är: medierelationer, medieträning, publikförväntningar, varumärkesbyggande och samhällsengagemang. På ett övergripande plan handlar det om att hantera och förvalta relationer med olika intressentgrupper. Våra informanter ser varumärkesbyggande i allmänhet och personligt varumärkesbyggande i synnerhet som en viktig del av det utomsportsliga yrkesutövandet. De ser tendenser av en individualisering inom lagidrotten, där det personliga varumärket kommer att spela en allt större roll. Informanterna ser att idrottares engagemang i samhället är ett allt mer vanligt förekommande fenomen. De ser främst att man som elitidrottare har en stor plattform som man kan utnyttja för att göra skillnad i samhället men de ser även att socialt ansvar och samhällsengagemang kan få varumärkesbyggande effekter. De ser tendenser av att de utomsportsliga delarna av yrket kommer att spela allt större roll i framtiden och att området kommer att professionaliseras. / All or nothing. This is the saying and this is also the general mentality within sports. When you step out on the football field or go out on the hockey rink it’s all about performance. But the performance that today’s elite athletes stand for consists of far much more than you might think at first glance. The world of sports has grown to become one of the world's largest industries and this, together with a changing social climate and media landscape, creates increasing demands on elite athletes to perform in non-sporting areas as well. This applies to everything from managing audience expectations to establishing oneself in a market where competition is increasing and there are increasing demands on self profiling. In this study, the professional role of elite athletes has been studied from a market perspective with the aim of examining the non-sporting parts of professional practice and its role for the elite athlete. Underlying factors that are studied are the relationship between sports and politics through elite athletes' involvement in societal issues but also through perceived audience expectations and a changed media landscape. The study also aims to examine the role of brand building within different levels of the world of sport. The theoretical starting points we have had are research on brand building, sports journalism, impression management, SSR and audience expectations. In our study, we conducted semi-structured interviews with nine male elite athletes who are active in the four highest leagues in football and ice hockey in Sweden. The conclusions that can be distinguished from our analysis are that the elite athletes believe that there are a lot of different parts of their profession in addition to sporting performance. The themes we have read out reflects the non-sporting areas that elite athletes must deal with as part of their professional practice. These are: media relations, media training, audience expectations, brand building and advocacy. On an overall level, it is all about managing relationships with different stakeholder and shareholder groups. Our informants see branding in general and personal branding in particular as an important part of the non-sporting parts of the profession. They see tendencies of an individualization in team sports, where the personal brand will play an increasing role. The informants see that athletes' involvement in society as an increasingly common phenomenon. They mainly see that as an elite athlete you have a large platform that you can use to make a difference in society, but they also see that social responsibility and advocacy can have brand-building effects. They see tendencies that the non- sporting parts of the profession will play an increasing role in the future and that the area will be professionalized.

The risk for an adolescent to develop risk behaviors decrease when he/she feels to be included in and to have an influence on the society. Previous research shows that opportunities for young people to feel involved in the society are limited. Every year, here 4U offers a tolerance-education to young people. This study aims to investigate whether the tolerance-education has met its objectives. The aim of the study is to investigate whether and how here 4U:s tolerance-education affected young people´s sense of participation in the society and civic-engagement and whether it led to personal development. The study applies a qualitative method, with semi-structured interviews and applies a target selection of andolescents based on criterias that enable for the studys aim to be answered. The informants are six young people aged 16–22. A manifest content analysis has been applied to analyze the collected material. The results of the study show that young people feels that they have more opportunities and will to engage in society after the tolerance-education. It also demonstrates that the tolerance-education has contributed to young people´s opportunities for participation in the society. Furthermore, the results shows that the tolerance-education has contributed to the personal development of young people by giving them a chance to build confidence and self-esteem. / Genom att inkludera ungdomar i samhället minskar risken att de utvecklar ett risktagande beteende. Tidigare forskning påvisar att möjligheterna för ungdomar att känna sig delaktiga i samhället är begränsade. Varje år erbjuder here 4U en toleransutbildning till ungdomar. Den här studien syftar till att undersöka om toleransutbildningen uppfyllt dess mål. Utefter bakgrunden är studiens syfte att undersöka om och i så fall hur here 4U:s toleransutbildning påverkat ungdomars känsla av delaktighet i samhället, samhällsengagemang samt om den lett till personlig utveckling. Studien tillämpar en kvalitativ metod, har semistrukturerade intervjuer och tillämpar ett målstyrt urval. Informanterna är sex ungdomar i åldern 16–22. En kvalitativ analysprocess i form av en manifest innehållsanalys har tillämpats för att analysera det insamlade materialet. Studiens resultat visar att ungdomarna upplever sig ha bättre förutsättningar och vilja att engagera sig i samhället efter toleransutbildningen. Det påvisar även att toleransutbildningen bidragit till att ungdomarna fått möjligheter till delaktighet. Vidare visar det framtagna resultatet att toleransutbildningen bidragit till ungdomarnas personliga utveckling genom att de fått chans att bygga upp en självsäkerhet och en självkänsla.

Den här uppsatsen har för avsikt att undersöka vad invånares samhällsengagemang i ett ”särskilt utsatt område” i form av trygghetsvandringar och samrådsmöten kan säga om integration. Genom etnografiskt fältarbete och deltagande observation ämnar studien fånga deltagarnas perspektiv på sitt engagemang, undersöka vad engagemanget har för inverkan på lokalsamhället och invånarnas känsla av trygghet, samt vad samhällsdeltagandet och dess inverkan kan säga om integration. Det empiriska materialet analyseras och diskuteras utifrån relevanta teorier om gemenskap, sociala gränser, trygghet samt social respektive strukturell integration. Invånarnas verksamhet och engagemang syftar till att öka tryggheten i stadsdelen, och skapar parallellt ett forum för språkövande och personliga möten över sociala och etniska gränser. Relationsskapandet bland invånare i stadsdelen tycks i sig indirekt leda till ökad trygghet, samt en känsla av gemenskap. Strukturella faktorer på makronivå uppenbarar sig emellertid som barriärer för invånarnas deltagande och delaktighet i en övergripande samhällelig och nationell gemenskap. / The aim of this thesis is to examine what residents’ community participation by way of local night patrol for social reassurance and community meetings in a “deprived neighborhood” has to say about integration. Through ethnographic field study and participant observation the study aims to capture the participants’ perspective of the participation, examine what impact the engagement has on the local community as well as what the affects and participation has to say about integration. The empirical material is analyzed and discussed from the basis of relevant theories of community, social boundaries, social reassurance as well as structural respectively social integration. The engagement of the residents aims to increase the feeling of social security and reassurance in the local community, and parallelly it creates forum for language practice and social encounters that goes beyond social and ethnic boundaries. The increasement of personal relationships seems to indirectly lead to a higher level of social reassurance as well as a feeling of solidarity in the community. Structural factors on a macro level, however, seems to work as barriers for the residents’ participation and involvement in a general societal and national fellowship and community. / الهدف من هذا الأنشاء هو الوصول لكيفية تأثير اهتمام المواطنين لحالة المجتمع في " الضاحيه الخاضعة للأستضعاف الخاص عن طريق التجول لتأمين الأمان ولقائات التشاورية على موظوع الاندماج العرقي   عن طريق استخدام التكنيك للادراسات العليا التي يتم عن طريق الحضور في المكان المناسب للمشاركه الشخصيه والأنتباه المباشر على طريقة اشتراك واهتمام المواطنين لفهم جدية اهتمامهم وتأثير هذا الاهتمام لحصول المواطنين على المزيد بلاحساس بلأمان وكيف يؤدي هذا لفهم حالة الاندماج العرقي                                                                                                                                 المواد التي تحصل عن طريق التجربة تدرس وتناقش عن طريق نضريات وثيقة الصل .التحديات الأجتماعيه،الأمان والاندماج العرقي الاجتماعي التركيبي بموضوع المشاركه هدف اهتمام وعمل المواطنين هو توفير الأمان الأكثر في ضواحي المدينه وإيجاد امكان الغه ولقائات                                                           .اجتماعيه خارجه عن المعدوديات العرقي     بناء العلاقات مابين المواطنين في الضواحي تؤدي بطريقه غير مباشرة على مزيد من الأمان .وإحساس المشاركه العوامل الأنشائيه الغير قادرة للتغير تظهر وتؤدي الى ايجاد حواجز أمام حضور ومساهمة .المواطنين للمشاركة الوطنية