Activism and Civic engagement on social media have been taking place since they became a part of communication takes place in people’s everyday lives (Mihailidis 2015). This thesis aims to study the new opportunities for civic engagement and activism that have arisen through the growth of digital media. This work aims to study this by specifically studying how activism surrounding disability and disabled people (disability activism) takes place on the social media platform Twitter. Since the needs of disabled people are often not a priority in the development of technology (World Health Organization 2011, s.184). In this study a mediated community of disability activists and their activity on Twitter are studied using nethnography. The observations of which are analyzed through theoretical foundations in infrastructuring (Mosconi et al. 2017), design in relation to civic engagement (Korn & Voida 2015), and the role of mediated communities in activism (Fromm 2015). The primary result of the nethnography is the observation of how the disability activists appropriated Twitter as an infrastructure for their activism, as well as three analytical categories of the activity that was observed during the field work. Based on this categorization and analysis of the activists’ user behavior the main contribution of this thesis is formulated: A description of how disability activists engage in infrastructuring of Twitter to create a platform where their mediated community can engage in online activism and civic engagement. / Aktivism och samhällsengagemang i sociala medier har skett sedan de blev en del av hur kommunikation sker i människors vardagsliv (Mihailidis 2015). Denna uppsats ämnar undersöka de nya möjligheterna för samhällsengagemang och aktivism som uppstått genom utvecklingen av digitala medier. Detta verk ämnar undersöka detta genom att specifikt undersöka hur aktivism kring funktionsvariation och funktionsvarierade personer (funktionsaktivism) sker på den sociala mediaplattformen Twitter. Då funktionsvarierade personers behov ofta inte prioriteras i teknologisk utveckling (World Health Organization 2011, s.184). Genom en netnografi undersöks i denna studie en medierad gemenskap av aktivister och deras aktivitet på Twitter. Observationerna analyseras och diskuteras utefter teoretiska grunder i infrastrukturering (Mosconi et al. 2017) och design i förhållande till samhällsengagemang (Korn & Voida 2015), samt medierade gemenskapers roll i aktivism (Fromm 2015). De primära resultaten av netnografin är observationen av hur funktionsaktivister approprierade Twitter som infrastruktur för sin aktivism, samt tre analytiska kategorier av aktiviteten som observerades under fältarbetet. Utifrån denna kategorisering och analysen av aktivisternas användarbeteende formuleras uppsatsens huvudsakliga bidrag: En beskrivning av hur funktionsaktivister bedriver infrastrukturering av Twitter för att skapa en plattform där deras medierade gemenskap kan bedriva aktivism och samhällsengagemang.

Studiens syfte är att förstå hur innehavare av feministiska aktivistkonton på Instagram ser på det arbete de lägger ned, hur de upplever Instagrams feministiska fält samt hur deras konton har påverkat dem själva som individer. Tidigare forskning visar att sociala medier är en viktig arena för onlineaktivism och politisk engagemang, inte minst vad gäller informations- och kunskapsdelning, samtal och kontaktskapande. Forskning visar även att det finns en diversitet i hur feminister använder sociala medier, vilken roll de har på mediet spelar roll för hur användningen ser ut. Studien utgår från teoretiska perspektiv om digitalt arbete, emotionellt arbete samt kollektiv identitet inom sociala rörelser. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra feministiska instagramaktivister som har över 20 000 följare och datamaterialet har analyserats tematiskt. Ett urval av studiens resultat presenteras nedan. Informanterna driver sina konton för att påverka människor och den feministiska debatten, de menar även att drivandet av stora feministiska konton kommer med ett ansvar. Informanterna anser att Instagram är ett bra verktyg för att få upp feministiska frågor för debatt i samhället och att det ibland leder till reella förändringar. Det feministiska fältet på Instagram består av grupperingar. Inom de olika grupperna finns en solidaritet men inom fältet som stort är tonen hård och det pågår mycket konflikter. Informanterna uppger att det tar mycket tid för dem att driva sina konton och flera av dem känner sig pressade, alla vittnar även om att de har mottagit hat och hot. Avslutningsvis kan sägas att innehavare av feministiska aktivistkonton utför både ett digitalt och ett emotionellt arbete.