The research of the essay will be about Solidarity, the Polish trade union that began to rise in the beginning of 1980. In more specific tendencies to the empirical study, it is interesting getting to know about when the free trade union was created with a view to liberate the Polish people from Communism.The essay will be studied as an empirical case study, with a qualitative text analysis. The content will also include how power is allocated to the political, economic and social aspects of the national, and international relations. Therefore it will be relevant to use a method of ideology analysis to the qualitative text. The result of the theoretical analysis was that it is difficult to apply the social movements into a political change, even if it leads to success. According to this, participants in social movements are able to use the most potential and most necessities of resources, just as activists tend to do in reality.

Dumpstring är en handling som innebär att man ”dyker” i soptunnor och containrar efter slängda saker, såsom mat eller möbler. Uppsatsens syfte är att besvara huruvida dumpstring utgör ett motstånd och i så fall på vilket sätt samt undersöka vilka förutsättningar det finns för dumpstringen att växa och mobilisera sig som en motståndsrörelse. För att besvara dessa frågor har kvalitativa intervjuer genom­förts. Materialet har därefter analyserats utifrån teorier kring motstånd och makt. Resultatet visar att dumpstringen utgör ett motstånd mot den rådande diskursen kring mat, sopor och konsumtion i samhället. Dumpstrarna utmanar grundläggande normer i samhället genom att tydligt avvika från dessa. Undersökningens resultatet visar även att dumpstrarna går att finna i skärningspunkten mellan ett oorganiserat, individuellt vardagsmotstånd och ett organiserat, kollektiv motstånd - en så kallad social rörelse. Det finns förutsättningar för att dumpstringen ska kunna växa och mobi­lisera sig som en motståndsrörelse. Fenomenets snabba spridning samt dumpstrarnas påbörjan till fysiska sammankomster vittnar om en möjlig ökad organisering samt en möjlig framtida kollektiv identitet. Dock saknas fortfarande tydliga gemensamma mål och drivkrafter för att dumpstrarna ska kunna uppnå den enhetlighet som behövs för att kunna benämnas som en social rörelse.

Det svenska föreningslivet och den föreningsmänniska som bär den, framställs både i offentliga utredningar och i forskningsrapporter som viktiga grundstenar för demokratin i Sverige. I uppsatsen undersöker jag denna hur denna diskurs formas i offentliga utredningar och i tidningsmedia. Vilken bild av föreningsliv och demokrati framträder i texterna och hur framställs den gode medborgaren som bär denna demokrati ? I analysen framträder tre teman som understödjer denna diskurs; - det goda föreningslivet, - det hotade föreningslivet och - den gode medborgaren. Samtidigt som föreningslivet beskrivs som en viktig förutsättning för demokrati, uttalas också en stark oro för att föreningsdeltagandet sjunker och vad det kan betyda för framtiden. I analysen av den gode medborgaren framträder dels den demokratigarant som alltmer verkar försvinna och istället tecknas en bild av andra medborgare. De unga och de med invandrarbakgrund beskrivs med ambivalens och oro. Analysen slutar med nya frågor. Är föreningen i den bekanta form som vi känner den, verkligen den största garanten för demokrati och vilka nya former av sociala rörelser utmanar föreningen som kollektiv form för gemenskap.

When the French government decided to raise the fuel taxes hundreds of thousands of Frenchmen gathered to protest around the country, and the movement of the Yellow Vests was created. As the internal communication mainly took place over the internet, it allowed a leaderless structure where a large number of participants quickly mobilized. Researchers in the field of social movements argue that the formation of collective actions are fundamental for the survival of a movement. In this thesis, quotes from the Yellow Vests are studied as a form of opposition with the aim of investigating changes over time. By creating a tool of analyzing opposition from social movements, a quantitative content analysis is used to study 216 quotes of Yellow Vests in two French newspapers. The results imply that the news reporting of the Yellow describes the movement as having a relatively united external agenda with the desire to gain more direct influence over politics with the purpose of reducing the gap between the peopleand the elite. However, this agenda is given less attention as time passes. Instead, the focus shifts to dealing with questions about the use of violence and the role of leadership internally. This may indicate a weakening of the movement, yet there is still a maintenance of a strong willpower to continue mobilizing.

Syftet med uppsatsen är att kartlägga bildandet av Dalarnas mejeriförening med hjälp avfrågeställningar angående hur, varför och av vilka personer föreningen skapades samt hurorganisationen Dalarnas mejeriförening kan tolkas med teorier om sociala rörelser och sociala nätverk. Undersökningen baserar sig på källmaterial från Dalarnas mejeriförening ochKopparbergs läns hushållningssällskap. Resultatet av undersökningen är att Dalarnasmejeriförening kan anses vara en social rörelse som bildades för att kontrollera mejerihanteringen i Dalarna. Dalarnas mejeriförening implementerade en omorganisering ilinje med den kooperationsteoretiska rörelseteorin. Rörelsens organisation var baserad på enregelorienterad tolkning av kooperationsprinciperna och rörelseideologin på envärdeorienterad tolkning av desamma. Rörelsens mobiliseringsstruktur var god på grund av en fördelaktig politisk möjlighetsstruktur och framgångsrika nätverksrelationer både inom rörelsen men också mellan rörelsen och andra jordbruksorganisationer.

Denna uppsats studerar och analyserar varför fackföreningen Kommunal lyckas rekrytera nya och behålla gamla medlemmar bättre än fackföreningarna Seko och Byggnads trots ett likartat arbetssätt. Frågeställningen har varit: Varför har vissa fackföreningar klarat sig bättre än andra i en tid när medlemsantalen hos fackföreningar sjunkit?  Avsikten har varit att studera och jämföra material från Kommunal, Seko och Byggnads. Studien har använt sig av fackföreningarnas verksamhetsberättelser mellan åren 2005 till 2015. Med hjälp av teorierna, resursmobilisering, politiska möjlighetsstrukturer och inramning försöker studien förklara varför Kommunal lyckats bättre än Seko och Byggnads. Teorierna beskriver hur sociala rörelser uppstår och hur de lyckas på bästa sätt. Ett antagande som har gjorts i studien är att en fackförening är en social rörelse. Vilket skulle kunna diskuteras då fackföreningsrörelsen saknar vissa grundläggande element som till exempel lättrörlighet. Fram till 2011 har Kommunal, Seko och Byggnads haft medlemsminskningar som bland annat skulle kunna förklaras av den förändrade arbetslöshetskassan 2007. 2012 lyckades Kommunal att vända trenden och har sedan dess ökat sitt medlemsantal. En förklaring till att Kommunal lyckats bättre kan bero på att de lättare kunnat anpassa sig till sina medlemmar och angripit problemet från olika håll. Medlemsminskningen kan eventuellt förklaras bättre av andra anledningar än de som uppsatsen studerat, till exempel individualisering och korporativism. Fackföreningarna förstår inte de unga potentiella medlemmarnas behov i av stöd vid till exempel nya anställningstyper och fackföreningarna har blivit en del av etablissemanget i samhället.

Det finns många olika sociala rörelser i Sverige som rör allt från miljö till feminism men inom dessa rörelser går det ibland att urskilja en identitetspolitik. Detta innebär att alla inte får vara med i rörelserna på grund av olika omständigheter. Kroppsaktivism är en social rörelse som vissa gånger tenderar att ha framställts som en rörelse där en identitetspolitik finns inneboende. Många studier har gjorts om kroppsaktivism men färre har undersökt vad som händer inom rörelsen. Därför ska den här uppsatsen handla om vilka som får vara en del av den kroppsaktivistiska rörelsen och vilka som inte får det. Studiens syfte är att undersöka svensk kroppsaktivism och eventuella konflikter kring tillhörighet utifrån två frågeställningar: hur beskriver kroppsaktivisterna sin kroppsaktivism och hur ser diskursen ut gällande vem som får och vem som inte får vara med i den kroppsaktivistiska rörelsen. Genom observationer och en kritisk diskursanalys av två offentliga kroppsaktivisters Instagram-konton och bloggar, kan denna studie visa att det finns en inneboende konflikt gällande huruvida smala kroppsaktivister ska vara en del av rörelsen eller inte. Det visar också att det skapas en representation inom rörelsen och för att behålla denna representation så framkommer även olika maktförhållanden från kroppsaktivisterna gentemot deras följare.

I denna uppsats har jag undersökt två kvinnoaktivistgrupper, Kvinnogruppen- och Kvinnojouren i Luleå. Syftet med uppsatsen är att skapa ny kunskap men framförallt öka medvetenhet om kvinnlig aktivism, mobilisering och kollektiva handlingar under perioden 1974–1985 i Norrbotten. Undersökningen genomfördes med kvalitativ textanalys där arkivmaterialet om Kvinnogruppen och Kvinnojouren användes samt tidningsartiklar-urklipp från de lokala pressens ägnade åt kvinnorörelsen, kvinnomisshandel och Kvinnojouren för att besvara uppsatsens frågeställningar. Uppsatsen är presenterad utifrån särskilda teman som handlar om Kvinnogruppens centrala frågor, rätten till arbete, rätten till daghemsplatser och jämställd hälsa, rätten till personlig integritet samt mot våld och exploatering av kvinnor. Analysen i undersökningen utgår från teorin om sociala rörelser och resursmobiliseringsteorin. Undersökningens resultat påvisade hur grupperna organiserades, mobiliserades och använde sina resurser i strävan att uppnå sina mål. Vidare beskrivs i resultatet Kvinnogruppens utveckling och förändring över tiden till enfrågeorganisation som blev Kvinnojourens bildande.

Denna uppsats har till syfte att studera kampanjen ”Bibliotek mot rasism”som genomfördes i fyra olika biblioteksregioner i Sverige från 2014 till 2016. Med intervjuer som metod och inramningsteori som analytiskt verktyg har kampanjen kartlagts och studiens syfte är att se hur kampanjen utvecklades över tid och hur kampanjen kan ställas i relation till bibliotekens demokratiska uppdrag. Empirin för studien utgörs främst av intervjuer med två bibliotekarier och två bibliotekskonsulenter som var engagerade i arbetet kring kampanjen. Utöver detta kompletteras informanternas utsagor med kampanjdokument såsom manifest och interna styrdokument. Utifrån inramningsteorins begrepp kan kampanjens framväxt och utveckling förstås som en process. Med dessa begrepp som utgångspunkt kan det argumenteras för att en diskursförändring i samhället påverkade kampanjens så kallade åtgärdsramar medföljd att kampanjen bytte inriktning och sedan försvann från folkbiblioteken. Beroende vad som tolkas in i skrivelser att bibliotek ska vara neutrala syftar uppsatsen till att reda ut om kampanjen bör ses som politisk eller på annat sätt utanför bibliotekens uppdragsbeskrivning

Social movements’ most effective methods are often perceived as illegitimate by civilians, politicians and activists themselves. This creates a paradox as social movements’ methods needs to be able to mobilise to be effective, which requires legitimacy. This legitimacy is largely affected by the perceived legitimacy of the social movement itself. In this thesis, a thought experiment is constructed by portraying a hospital in crisis where the only possible action to change the status quo is through civil resistance. By applying the principles of the normative theories, Liberal Neutrality and Kantian ethics, on what can be called the optimal strategy of civil resistance for a hospital in crisis, social movements’ most effective methods are normatively analysed and valued. These normative theories deem social movements most effective methods legitimate depending on situation and motive. If the occurrence of civil resistance is motivated by legitimate reasons and do not endanger patients’ life, most disruptive and non-violent methods are deemed legitimate during a hospital crisis. However, the normative theories applied was found to contain limitations that create applicability issues and interpretation difficulties. This encourages further research on the normative principles, their interpretations, and their applicability to advance the evaluation of social movements’ most effective methods.