I Chile har åtskilliga protester uppkommit under de senaste decennierna, i hopp om att återställa den jämlika samhällsstrukturen som förelåg i landet innan diktaturens uppkomst år 1973. Under det senaste årtiondet har utbildning blivit ett föremål för intresse som år 2011 ledde till att den studentdrivna rörelsens demonstrationer blev de största i landet. Syftet för den här uppsatsen var att studera faktorer som under historiens gång har lett till studentrörelsens uppkomst. McAdams teori om politiska möjlighetsstrukturer tillämpades vilken bidrog till att den första frågeställningen om hur rörelsen ledde till framgång samma år kunde besvaras. Syftet var även att med Benford och Snows teori om framing besvara hur rörelsen ramar in mål och krav för att kunna ge svar på den andra frågeställningen om hur aktivisterna ramade in kraven samma år. Totalt har resultat från sex stycken nätbaserade intervjuer använts som empirisk grund. Respondenterna är aktivister som studerar i Santiago de Chile och har medverkat i pingvinrörelsen 2006, samt studentrörelsen år 2011. Målet har varit att bidra till forskningen med en förståelse om hur man kan förena de båda teorierna som en möjlig förklaring till studentrörelsens framgång, vilket kan understödjas i såväl tidigare forskning som det empiriska materialet. Resultatet visar att landets historiska process har utvecklat rörelsen och dess framgång år 2011. Erfarenheterna från de tidigare protesterna kan ses som en inlärningsprocess vilket har ökat medvetandet bland studenterna och befolkningen. Första frågeställningen besvarades i förhållande till den diagnostiska ramen där orsaker och aktörer som beskylldes för problemet framkom. Den andra frågeställningen utgick ifrån den prognostiska ramen där de resultat som framkom av det empiriska materialet uppvisade att aktivisterna betraktar utbildning som en mänsklig rättighet som ska vara kostnadsfri och av god kvalitet. Användningen av taktikerna frame extention och frame transformation bidrog rörelsen med fler anhängare och skapade nya ramar där samarbete med andra organisationer startades. Samtliga faktorer ledde till framgång och studentrörelsen utvecklades från att ha fokuserat på studier till att bli en social rörelse.

Denna uppsats studerar och analyserar varför fackföreningen Kommunal lyckas rekrytera nya och behålla gamla medlemmar bättre än fackföreningarna Seko och Byggnads trots ett likartat arbetssätt. Frågeställningen har varit: Varför har vissa fackföreningar klarat sig bättre än andra i en tid när medlemsantalen hos fackföreningar sjunkit?  Avsikten har varit att studera och jämföra material från Kommunal, Seko och Byggnads. Studien har använt sig av fackföreningarnas verksamhetsberättelser mellan åren 2005 till 2015. Med hjälp av teorierna, resursmobilisering, politiska möjlighetsstrukturer och inramning försöker studien förklara varför Kommunal lyckats bättre än Seko och Byggnads. Teorierna beskriver hur sociala rörelser uppstår och hur de lyckas på bästa sätt. Ett antagande som har gjorts i studien är att en fackförening är en social rörelse. Vilket skulle kunna diskuteras då fackföreningsrörelsen saknar vissa grundläggande element som till exempel lättrörlighet. Fram till 2011 har Kommunal, Seko och Byggnads haft medlemsminskningar som bland annat skulle kunna förklaras av den förändrade arbetslöshetskassan 2007. 2012 lyckades Kommunal att vända trenden och har sedan dess ökat sitt medlemsantal. En förklaring till att Kommunal lyckats bättre kan bero på att de lättare kunnat anpassa sig till sina medlemmar och angripit problemet från olika håll. Medlemsminskningen kan eventuellt förklaras bättre av andra anledningar än de som uppsatsen studerat, till exempel individualisering och korporativism. Fackföreningarna förstår inte de unga potentiella medlemmarnas behov i av stöd vid till exempel nya anställningstyper och fackföreningarna har blivit en del av etablissemanget i samhället.

This paper explores femicide and social movements impact on politics, a phenomenon where national, international and transnational politics overlap. The Mexican anti-femicide movement belongs to the global justice movement and struggle for women’s right to life. This study highlights the differences the movement faces even within a state, on the subnational level, through a comparative and theory developing case study. The variables of mobilization structure and political opportunity are examined in the three cases of the Mexican states Chihuahua, Yucatán and the Federal District. The study indicates the movement’s alliances and its connection between the local and international level in the post-2007 context. The hypothesis which connects the anti-femicide movement as part of the political opportunity on subnational level and varying rates of femicide is explored. The study concludes that the aspects of repression, threats of violence and impunity, aspect most prominent in Chihuahua, impact the anti-femicide movement and consequently femicide rates to some extent.

Uppsatsen ämnar undersöka huruvida politiska möjlighetsstrukturer och inramningar i sociala medier kan förklara det ökade stödet för miljöorganisationen Sierra Club. De politiska möjlighetstrukturerna har analyserats utifrån McAdams (1996) fyra dimensioner för att förstå den politiska strukturen i USA. Inramningsperspektivet har använts som verktyg i innehållsanalysen av Sierra Clubs Twitterinlägg som systematiskt valts ut under en treveckorsperiod under 2015 respektive 2016. Inramningsperspektivet inom rörelseforskningen utvecklades av David Snow och Robert Benford som en anpassning av Erving Goffmans ramteori, för att möjliggöra analys på gruppnivå. För att kunna urskilja förändringar i Sierra Clubs retorik har två olika tidsintervaller granskats. Innehållsanalysen visar att Twitter-inläggen ändrat karaktär 2016 och bär på stridslystna undertoner med en tydligt definierad skuldbärare. I analysen av de politiska möjlighetsstrukturerna framkommer en bild av att valet 2016 bidragit till instabilitet i elitgrupperingar. De valda teoriperspektiven har möjlighet att kombinerat förklara Sierra Clubs ökade stöd. Med detta sagt betyder det inte att dessa perspektiv utgör den enda förklaringsmodellen. / This study explores the evolution of the environmental organisation Sierra Club, in relation to the United States presidential election in 2016, through a theoretical perspective. It examines if the theories of framing and political opportunity structures can explain the organisation’s success. The political context was analysed using McAdam’s four dimensions of political opportunity structures in order to determine its restrictions for social movements. A content analysis was applied to Sierra Club’s Twitter posts from a three week period in 2016 and 2015 respectively for the purpose of comparing the rhetoric during the two different time periods based on the key concepts of Benford and Snow’s framing theory. The results show that the election itself contributed to instability between elite alignments while Sierra Club’s Twitter-posts changed tone to become more aggressive and more specific in focusing the blame. The chosen theories proved suitable for analysing the occurrence but we cannot however disregard the possibility of other results emerging when using a different theoretical approach.

As the need for action to tackle climate change grows, it has been stated that the corona pandemic mightconstitute a political opportunity for social movement organisations to advocate societal transformation. Thisthesis investigates the issue by answering if and how the young climate movement organization Fridays ForFuture Sweden has changed their framing of the climate crisis after the outbreak of Covid-19. Through aninductive frame analysis based on the collective action frames of Benford and Snow and applied on social mediaposts by the youth movement, the results show that a change in framing indeed has taken place. The mainfindings include how Fridays For Future Sweden has increased and dispersed their framing activity, intensifiedtheir use of a crisis frame and decreased the emphasis they put on intergenerational injustice. The studytherefore contributes empirically with an example of how a social movement organisation adapts to the politicalopportunities arising with the Covid-19 pandemic.