I denna uppsats har jag undersökt två kvinnoaktivistgrupper, Kvinnogruppen- och Kvinnojouren i Luleå. Syftet med uppsatsen är att skapa ny kunskap men framförallt öka medvetenhet om kvinnlig aktivism, mobilisering och kollektiva handlingar under perioden 1974–1985 i Norrbotten. Undersökningen genomfördes med kvalitativ textanalys där arkivmaterialet om Kvinnogruppen och Kvinnojouren användes samt tidningsartiklar-urklipp från de lokala pressens ägnade åt kvinnorörelsen, kvinnomisshandel och Kvinnojouren för att besvara uppsatsens frågeställningar. Uppsatsen är presenterad utifrån särskilda teman som handlar om Kvinnogruppens centrala frågor, rätten till arbete, rätten till daghemsplatser och jämställd hälsa, rätten till personlig integritet samt mot våld och exploatering av kvinnor. Analysen i undersökningen utgår från teorin om sociala rörelser och resursmobiliseringsteorin. Undersökningens resultat påvisade hur grupperna organiserades, mobiliserades och använde sina resurser i strävan att uppnå sina mål. Vidare beskrivs i resultatet Kvinnogruppens utveckling och förändring över tiden till enfrågeorganisation som blev Kvinnojourens bildande.