Bakgrund: Miljöpartiet är ett parti som i sitt partiprogram målar en vision om en öppen värld där människor kan röra sig fritt. Att partiet, som tillsammans med Socialdemokraterna satt i regering, medverkade till beslutet att skärpa asyllagstiftningen till EU:s miniminivå i samband med flyktingkrisen 2015 väckte därför reaktioner. Rapporter om en splittrad miljöpartistisk riksdagsgrupp kom och röster höjdes för att partiet borde lämna regeringen. Med tanke på detta är frågan relevant som handlar om varför ett parti agerar i rak motsats till de idéer som är bärande för partiet. Syfte: Syftet är att undersöka vilken, eller vilken kombination av vilka, av Downs teori, Rikers teori och ideologisk förändring, som bäst kan förklara Miljöpartiets agerande gällande flyktingkrisen 2015. Metod: Den studie som gjorts är en fallstudie med samtalsintervju och idéanalys som metod. Det är en teoriprövande studie och fallstudie-formen prövar förklaringskraften i respektive teori. Samtalsintervjuer har skett med två representanter från Miljöpartiet som vid tiden för förhandlingarna om den nya asyllagstiftningen hade centrala roller som riksdagsledamöter i Sveriges Riksdag. Även en idéanalys med hjälp av idealtyper har genomförts på Miljöpartiets partiprogram så väl som på intervjusvaren. En kartläggning av processen inom partiet har också gjorts med hjälp av intervjusvaren och de uppställda kriterierna för slutsatsdragning. Resultat: Analysen visar att det är Rikers teori som har starkast förklaringskraft på Miljöpartiets agerande i samband med beslutsfattandet av den nya asyllagstiftningen. Denna teori handlar kortfattat om att det som driver partier att agera som de gör är strävan efter att inneha regeringsmakten så partiet får så stort inflytande som möjligt. Även indikatorer på att Downs teori skulle ha förklaringskraft finns men de bedöms som svaga. Att det skulle vara en ideologisk förändring som skett är osannolikt men däremot finns det en möjlighet att det kan bli en långsiktig konsekvens av partiets förda politik.

Diss. Umeå : Univ., 2003.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

Diss. Uppsala : Univ., 2004.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2004.

No description available.

Denna uppsats analyserar den moderata partiledarens Fredrik Reinfeldts partistämmotal på partistämman 2005 i syfte att utröna huruvida den uttryckta ideologin i dessa tal är typiskt moderata, eller om den mediala ryktesspridningen som ägde rum under hösten samma år, angående ett eventuell närmande till socialdemokratin, var ett grundat påstående. Uppsatsen behandlar Fredrik Reinfeldts inledande och avslutande partistämmotal att analyseras via en interpretativ modell baserad på idealtyper och parametrar. Denna modell kompletteras med en intertextuell jämförelse mellan Reinfeldts tal och partistämmotal från Carl Bildt och Bo Lundgren. Avslutningsvis följer en kortfattad hermeneutisk reflektion. Totalt rör det sig om sex tal som analyseras. Tidsperspektivet motiveras i forskningsläget och i stycket material. Resultatet visar att Fredrik Reinfeldts uttryckta ideologi skilde sig från den typiska moderata ideologin på en rad punkter. Skillnaden kunde utskiljas i både parametrarna såväl som i kontrast till den moderata idealtypen. Vad som skiljer Reinfeldt från de två övriga partiledarna och som framställer honom i en mer socialdemokratisk dager än tidigare moderater, är att han anknyter till en traditionell konservativ tankegång där en politiker skall hysa respekt till vad som redan skapats i fråga om samhällsinstitutioner och traditioner. Det historiska arvet i statsapparaten måste förändras varsamt och långsamt. Politik skall reformera samhället inte vända det upp och ner via radikala omställningar. Således handlar hans politik om att applicera den moderata ideologin på den redan existerande, av socialdemokratin skapade, välfärdsstaten. Mötet mellan en efter konservativt tillrättalagd, moderat tanke och en socialdemokratisk struktur, skapar ett slags socialliberalt mellanläge. Fredrik Reinfeldt uppvisar även en mer tudelad syn på människan och en större tilltro till välfärdsfunktionerna.

Segregationen i det svenska samhället har ökat. Segregationens processer och dynamik upprätthåller geografiska, socioekonomiska och etniska skillnader mellan individer och grupper. Segregationens utveckling medför negativa konsekvenser vilket oroar många, och har under den senaste tiden varit i fokus för den politiska debatten. Utifrån debatten som förs mellan de politiska partierna och de prioriteringar som de gör, tycks det finnas skillnader mellan de politiska partiernas syn på segregationen i Sverige. Uppsatsen har för avsikt att närmare undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan de svenska partierna gällande synen på segregation, samt hur dessa likheter och skillnader kan förstås utifrån olika teoretiska ansatser inom segregationsforskningen. Studien präglas av en kvalitativ, jämförande och beskrivande idéanalys. Studien utgår ifrån en djupgående idéanalys av partipolitiskt material som sammanfattas i ett idéanalytiskt ramverk. Studien visar på att opinionen som i studien utgörs av regeringen och Socialdemokraterna har en tämligen positiv verklighetsuppfattning men en djupgående och omfattande strategi för att minska och motverka segregationen. Opinionens värdeomdöme som bland annat handlar om ett tryggt samhälle som håller samman, liknar dock till stora delar de värdeomdöme som oppositionen besitter. Oppositionen som i studien utgörs av Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har en synnerligen negativ verklighetsuppfattning men saknar en forskningsbaserad, djupgående och omfattande strategi för att minska och motverka segregationen. Däremot kan slutsatser dras att oppositionens helhetsbild är att en integration där invandrare anpassar sig så mycket som möjligt till det svenska samhället, sänkt bidragstak, öka sysselsättningsgraden och kunskapsnivåerna kommer att minska segregationen. Oppositionen grundar sina idéer främst i farosynen och den humanekologiska ansatsen, men också delvis i den neoweberianska ansatsen. Opinionens helhetsbild är däremot mer omfattande och baseras på forskning, men kan sammanfattas med att det är de stora socioekonomiska klyftorna i samhället som behöver minska, för att samhället behöver mer jämlika levnads- och livsvillkor för att minska och motverka segregationen. Opinionen baserar sina idéer i orättfärdighetsynen, det sociala erkännandet struktur, rasifieringsteorin, teorier om en rasifierad stad och delvis iden neoweberianska ansatsen.

<p><p>I denna uppsats undersöks vilka möjligheter politiska organisationer har att delta på Eskilstunas kommunala gymnasieskolor. Särskild fokus ligger på hur skolorna hanterar eventuella önskemål om deltagande från främlingsfientliga organisationer. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med strategiskt utvalda personer på skolorna. Generellt kan konstateras att det finns en tendens att begränsa tillträdet till att endast gälla riksdagspartierna. Dessa har emellertid rika möjligheter att på olika sätt delta på skolorna och i skolornas undervisning. Att på detta sätt begränsa tillträdet till att endast gälla de redan etablerade partierna konstateras emellertid vara tveksamt utifrån grundlagarnas krav på lika behandling av olika politiska grupper.</p></p>

Denna licentiatuppsats lägger grunden för att undersöka om skandinaviska partiers tävlan om röster har förändrats så som den uttrycks i partiernas valmanifest. Därigenom testas dels om det finns en förändrad partitävlan i Skandinavien, dels om en eventuell förändring i partitävlan drivs av en existerande tävlansstruktur ärvd från 1970-talet, om partiernas tävlan om röster helt eller delvis försvunnit eller om partiernas tävlan snarast handlar om konkurrens om väljarnas röster Inom partiforskningen har den så kallade kartellpartitesen haft ett mycket stort genomslag. I korthet innebär denna att partier snarast försöker passivisera väljare genom att inte erbjuda alternativ vare sig i policy eller ideologi till skillnad från tidigare då partier i första hand försökt mobilisera sina kärnväljare och erbjudit tydliga skillnader i såväl policy som ideologi. Mot dessa två beskrivningar kan även ställas en tredje baserad på ett antagande om skärpt partikonkurrens där det gäller att vinna alltmer rörliga väljare. För att testa dessa tre hypoteser studeras valmanifest från 1970 till 2010 från agrara, konservativa och socialdemokratiska partier i Danmark, Norge och Sverige. Resultatet visar snarast på stark konkurrens inom samtliga partisystem oavsett vilken partifamilj som studeras. Valmanifesten blir tydligare och tendera att mer och mer betona policytävlan, men det finns även en konstant närvaro av värderingar i valmanifesten. Detta talar framförallt mot att tävlans bortdöende, men för att slutgiltigt utvärdera resultaten krävs närmare studier av vilka policys och vilka värderingar som presenteras och om dessa förskjuts eller förändras över tid.