Studien syftar till att undersöka orsaker till kvinnors underrepresentation i kommunala bolagsstyrelser. Detta kommer att undersökas genom att analysera nomineringsprocessen för tre politiska partier samt deras åsikter gällande kvinnorepresentation i kommunala bolagsstyrelser i Umeå. Studien fokuserar på två mansdominerade bolagsstyrelser: Dåva Deponi och Avfallscenter i Umeå AB samt Infrastruktur i Umeå AB. En kvalitativ metod med sex intervjuer har genomförts med representanter från Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet. Intervjupersonerna var partiernas valberedningsordförande och ordföranden för partiernas kvinnoorganisationer. Studiens resultat visar på att nomineringsprocessen för de tre partierna har varit likartad och att den största skillnaden var de interna valberedningarnas kriterier och preferenser när de valde kandidater till bolagsstyrelserna. Socialdemokraternas valberedning fokuserade på att uppnå en god representation i form av kön, ålder, facklig representation, geografisk spridning och etnicitet. Moderaternas valberedning prioriterade kandidater med erfarenhet och kompetens medan Centerpartiets valberedning ansåg att engagemang och intresse var viktiga faktorer när kandidater väljs. Orsaksfaktorer till kvinnors underrepresentation som diskuterades av de sex intervjupersonerna var framförallt gamla könsstrukturer, det vill säga hur kvinnor missgynnas i organisationer på grund av sitt kön, samt den horisontella könssegregeringen. Det handlar om att kvinnor och män finns inom skilda kunskaps- och yrkesområden.

No description available.

I denna uppsats undersöks vilka möjligheter politiska organisationer har att delta på Eskilstunas kommunala gymnasieskolor. Särskild fokus ligger på hur skolorna hanterar eventuella önskemål om deltagande från främlingsfientliga organisationer. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med strategiskt utvalda personer på skolorna. Generellt kan konstateras att det finns en tendens att begränsa tillträdet till att endast gälla riksdagspartierna. Dessa har emellertid rika möjligheter att på olika sätt delta på skolorna och i skolornas undervisning. Att på detta sätt begränsa tillträdet till att endast gälla de redan etablerade partierna konstateras emellertid vara tveksamt utifrån grundlagarnas krav på lika behandling av olika politiska grupper.

No description available.

Det pågår en debatt runtom i världen om legalisering av cannabis. Syftet med denna uppsats är att spegla det politiska perspektivet i dagens narkotikapolitiska debatt, för att se vilka tankar de svenska politiska partierna har om cannabis som samhälleligt problem och drogens legalisering. Uppsatsen syftar även till att beskriva legaliseringsdebatten i förhållande till de samhälleliga skadeverkningarna av cannabisanvändning. För att kunna besvara studiens frågeställningar genomfördes kvalitativa strukturerade intervjuer med representanter från sju svenska politiska partier. Den teoretiska ramen för uppsatsen består i huvudsak av teorin om makt och motmakt och resonemang om prohibition och harm reduction. Med denna teori och begrepp kommer det ur ett sociologiskt perspektiv förklaras vilka tankar de svenska politiska partierna har om cannabis som samhälleligt problem och drogens legalisering. Sammanfattningsvis visar resultatet att samtliga representanter från de politiska partierna är negativt inställda till en legalisering av cannabis i Sverige och i andra länder. De menade att legalisering skulle medföra negativa följder både för individen och för samhället. Dessa konsekvenser kännetecknas främst av ökade vårdkostnader.

This is a study about the relation between the Swedish school and the political system of Sweden. I wanted to see if the relation had changed since the election of 2010 as it was in that election the Sweden Democrats got over five percent of the votes and took seat in the Swedish parliament. The thing that is unique about this election is that it was really the first time a right-wing party had been elected into the Swedish parliament. Many experts argue that this is the first xenophobic party that has been elected into the Swedish parliament. This led to a problem for schools and their principals and a difficult question to answer because xenophobia is contrary to the school’s core values and the school’s democratic mission. Should the school still be open for political parties? How do schools manage to distinguish between political information and political propaganda? If parties still are welcome into the schools, which parties should be allowed? The equality ombudsman has said in a report that the schools have to comply with the principle of objectivity, which stipulates that the public sector has to be unbiased. I have chosen to make use of a qualitative method because I think the study then gets a deeper understanding of the topic. However, it does not provide the same opportunities for generalization as a quantitative method does with a greater range of participants. This study has concluded that Swedish schools are still open for political parties. They have not been scared to invite parties. Schools still arrange debates, and allow political information tables inside their buildings. The principals are of the opinion that the schools should be an open part of the society.

The purpose of this paper is to investigate and describe how principals in Swedish schools handle the issue concerning the participation of political parties. I want to find out a) What factors are the most  important  accordning  to  principals  when  deciding  if  political  parties  and/or  political  youth associations should be allowed in to schools or not? What are their positions on the issue? b) What does  the  process  look  like  when  schools  decide  to  invite  political  parties  and/or  political  youth associations? Who is responsible for inviting the politicians? c) How do principals view the new addition to the school law? How will it affect their work situation in the future?The study is qualitative and based on semi-structured interviews with seven principals from different schools in and around central Sweden. The main theoretical starting points are Herbert A. Simons theory of human decision making and organisational theory in the form of Michel Lipskys theory of the street-level bureaucrat. I´m also using an operationalized version of three categories highlighted by Sture Långström and Arja Virta to describe how pricipals approach the subject; the avoiders, the diggers and the tactics.My  conclusions  are  that  principals  have  a  positive  or  neutral  attitude  to  political  parties participating in schools. They percieve it as a possible tool to help shape the students into being active democratic citizens. Altough the principals are still keen on remaing in control of the day-to- day operations in the schools. Visits have to be informative for the students and a part of the regular education.  Schools  therefore  invite  more  often  for  debates  then  allow  political  parties  to  set  up tables in the corridors. Not all schools invite on a regular basis, some not at all. If schools invite it´s mostly in or around election time. Much of this can be attributed to the teachers. Principals tend to view teachers of social studies as having a special responsibility to take initiative. Teachers mostly plan invitations around election time. Therefore chances decrease that political parties also will be invited between elections.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur integration formas diskursivt i politiska förslag. För att göra detta har följande forskningsfrågor använts: Hur framställs integration i motionerna? Vilka antaganden finns bakom framställningarna av integration? Vilka skillnader i framställningarna finns mellan de olika riksdagspartierna? Det analyserade materialet i uppsatsen är motioner från de politiska partierna i Sveriges riksdag, totalt har 91 motioner analyserats. Analysmetoden är en variant av diskursanalys och kallas för ”What’s the problem represented to be?” och går ut på att hitta problemkonstruktioner i politiska texter. Som grund för diskursanalysen ligger det teoretiska perspektivet socialkonstruktivism från Berger och Luckmann. Teorin används för att ge en bakgrund till och förståelse för språkets betydelse för diskursanalytiska metoder. Som analysverktyg har fyra diskursanalytiska begrepp använts: binäritet, stereotypisering, kategorisering och nyckelkoncept. De analytiska begreppen utvecklades av Stuart Hall och Carol Bacchi. Efter den genomförda analysen kunde tre diskurser urskiljas. Dessa diskurser är samhällsekonomi, individens anpassning och till sist samhällets anpassning. Analysen visade att integration framställs som uppnådd när en person har fått ett jobb, lärt sig språket och ”svenska värderingar”. Det finns flera antaganden som ligger bakom framställningarna av integration, ett antagande är att de personer som kommer till Sverige har icke-önskvärda värderingar, de arbetar inte om det inte finns krav på det och nyanlända kvinnor antas behöva mer stöd i integrationsprocessen. Det finns inga större skillnader mellan de olika partierna gällande de tre diskurserna som framkommit, dock har förslagen inom dem skilt sig åt. Högerpartier har större fokus på samhällsekonomin och vänsterpartier har fokus på samhällets anpassning, vilket var den största diskursen sammantaget.

This study focuses on how the Swedish political parties are described in various learning materials in junior high school and high school. The purpose of this study is to examine learning materials in the subject social studies. The study also focuses on describing the problems that may occur with a democracy point of view if the learning materials do not give relevant and extensive descriptions of the political parties. The method that has been used is a learning material analysis as well as a qualitative text analysis with perspectives from Robert Dahls theory of democracy, especially the criteria of enlightened understanding. The study concludes that in a democracy perspective, there is a problem with many of the learning materials because the descriptions of the political parties are in no way descriptive enough to give the students the possibility to reach enlightened understanding, especially since it is not easy to find objective descriptions about the parties outside of the parties’ own presentation of themselves.

The aim of this study is to examine how learning materials tied to the social studies subject (“samhällskunskap”) portray Sweden's parliamentary parties. The purpose of the examination is to identify key differences and similarities between the way the parties are portrayed, aswell as to identify whether the same political party is portrayed differently in different learning materials. Furthermore the study aims to see whether these portrayals are objective or not, using a theoretical lens consisting of the Swedish schools core values (“värdegrund”) to explain any infractions identified of the author's perceived objectivity. Using a qualitative text analysis a total of five different learning materials were examined. The conclusion of the study was that one of Sweden's eight political parties, the Swedish democrats (“Sverigedemokraterna''), were portrayed in a different type of way compared to the rest. This difference was exemplified by the author's general attitude toward the party, where the party's portrayal consisted of a value-ridden and non-objective discourse. There also were some differences identified between how different learning materials portrayed one and the same party, in most part explained by the learning materials' limited accounting of the parties in general, rather than actual disagreements. Lastly the study concluded that the Swedish schools core values were able to produce a possible explanation for the unequal treatment of the Swedish democrats, since the Swedish democrats views could be perceived as being incompatible with the core values of the Swedish school.