Syftet med denna uppsats är att analysera hur integration formas diskursivt i politiska förslag. För att göra detta har följande forskningsfrågor använts: Hur framställs integration i motionerna? Vilka antaganden finns bakom framställningarna av integration? Vilka skillnader i framställningarna finns mellan de olika riksdagspartierna? Det analyserade materialet i uppsatsen är motioner från de politiska partierna i Sveriges riksdag, totalt har 91 motioner analyserats. Analysmetoden är en variant av diskursanalys och kallas för ”What’s the problem represented to be?” och går ut på att hitta problemkonstruktioner i politiska texter. Som grund för diskursanalysen ligger det teoretiska perspektivet socialkonstruktivism från Berger och Luckmann. Teorin används för att ge en bakgrund till och förståelse för språkets betydelse för diskursanalytiska metoder. Som analysverktyg har fyra diskursanalytiska begrepp använts: binäritet, stereotypisering, kategorisering och nyckelkoncept. De analytiska begreppen utvecklades av Stuart Hall och Carol Bacchi. Efter den genomförda analysen kunde tre diskurser urskiljas. Dessa diskurser är samhällsekonomi, individens anpassning och till sist samhällets anpassning. Analysen visade att integration framställs som uppnådd när en person har fått ett jobb, lärt sig språket och ”svenska värderingar”. Det finns flera antaganden som ligger bakom framställningarna av integration, ett antagande är att de personer som kommer till Sverige har icke-önskvärda värderingar, de arbetar inte om det inte finns krav på det och nyanlända kvinnor antas behöva mer stöd i integrationsprocessen. Det finns inga större skillnader mellan de olika partierna gällande de tre diskurserna som framkommit, dock har förslagen inom dem skilt sig åt. Högerpartier har större fokus på samhällsekonomin och vänsterpartier har fokus på samhällets anpassning, vilket var den största diskursen sammantaget.

This thesis aims to investigate how ‘social rights’ is filled with meaning by the European Commission within the European Pillar of Social Rights (EPSR). It also aims to study how the effects of this construction of ‘social rights’ can be understood through Isabell Loreys theory of precarisation as a form of governmentality. In order to do so, Carol Bacchis methodology for critical policy analysis ‘What’s the problem represented to be?’ (WPR) is used to study the problem representations within the European Commission’s proposal for a social pillar and its instruments to fulfil principles of the EPSR. This study shows that ‘social rights’ is filled with meaning by the European Commission as a matter of in different ways make it possible for the European citizens to provide for themselves, which reproducers an idea that citizens first and foremost should be responsible for their security. The way the European Commission fill ‘social rights’ with meaning also put the citizens living the most precarious lives in a subordinated stigmatized position in comparison to the citizens that can provide for themselves. The truth and knowledge that the European Commission produce and reproduce with its construction of ‘social rights’ may also have serious impact on the citizens living under precarious conditions.

Den 1 januari 2016 trädde en revidering av föräldraförsäkringen i kraft, där 90 dagar istället för 60 av de totalt 480 dagarna av föräldrapenning öronmärktes för respektive förälder som har gemensam vårdnad. Jämställdhet i kombination med föräldraledighet har varit ett ständigt aktualiserat ämne och jämställdhet i kombination med ett barnperspektiv är starkt betonat i den nuvarande upplagan av föräldraförsäkringen. Ett argument till att öronmärka fler dagar är att främja jämställdhet genom att öka manligt uttag av föräldrapenning, som trots en utjämning fortfarande domineras av kvinnor. Flera positiva effekter förutspås av en jämnare fördelning av uttag av föräldrapenning. Genom att män ökar sin närvaro i hemmet, frigörs kvinnors tid som kan ägnas åt arbete, vilket bidrar till ökad löneutveckling, karriärmöjligheter och pensionsstorlek. Studier indikerar dessutom ett samband mellan fäders föräldraledighet och en jämlikare fördelning av hushållssysslor. Denna logik förutsätts av att en kvinna delar sitt hushåll med någon, helst en man. År 2016 levde 12,4 procent av alla barn under 3 år med separerade biologiska föräldrar. Ensamstående mödrars tid i hemmet kan inte frigöras av någon på samma premisser som sammanboende par, därför kan uppdelningen av föräldraledighet bli problematisk. Denna uppsats syftar till att genom en WPR-analys av den senaste revideringen av föräldraförsäkringsreformen undersöka hur ensamstående mödrars situation reflekteras i jämställdhetsdiskursen. Studiens teoretiska ramverk inkluderar diskursiv institutionalism med syfte att studera hur jämställdhet som idé opererar inom institutionen – samt socialkonstruktivism som gör det möjligt att studera normers betydelse i produktionen av problem. Överlag är begreppet jämställdhet etablerat på premissen att kvinnor och män lever ihop i en tvåsamhet. Det finns kännedom om problematik kring föräldraledighet bland separerade föräldrar med gemensam vårdnad – en problematik som vidrörs men lämnas utan djupare analys. Frånvaron av ensamstående mödrars perspektiv i den nuvarande jämställdhetsstrategin i föräldraförsäkringen riskerar att ge allvarliga konsekvenser på ensamstående mödrars liv. Vad jämställdhetskonceptet i föräldraförsäkringen saknar är en fler dimensioner av analysnivåer däribland kvinnor som lever utan män. Att enbart utgå ifrån relationen mellan kvinnor och män är en för tunn grund att basera hållbara jämställdhetsåtgärder på.

Det offentliga rummet är under konstant förändring och i Sverige pågår det stora satsningar för att bevara levande stadskärnor, framförallt genom bevarande av kommersiell handel. Oavsett storlek på städer tenderar centrumutveckling i Sverige att grundas på liknande mål och visioner, att det är nationella och internationella ideal och trender som styr. Utifrån den bakgrunden är syftet med vår uppsats att studera hur en av Sveriges mindre städer, Karlsborg, planlägger för att utveckla sitt centrum. För att besvara uppsatsens syfte genom studiens gång har följande frågeställningar utformats:● Hur presenteras problem som centrumutvecklingen ska lösa i kommunens styrdokument?● Vilka är de underliggande faktorerna för centrumutveckling i Karlsborg?● Hur är Karlsborgs framtidsplaner för sin centrumutveckling anpassade efter tätortens kontext?Till vår hjälp att analysera Karlsborgs uttalade planer och visioner för deras centrumutveckling har vi använt den diskursanalytiska metoden What's the problem represented to be? framtagen av Carol Lee Bacchi. Analysmetoden är uppbyggd av sex analysfrågor som gett oss möjlighet till att förstå vad som är det egentliga problemet som ligger bakom Karlsborgs centrumutveckling. Resultatet av vår undersökning visade på att den dominerande problempresentationen för Karlsborgs centrumutveckling var att de vill arbeta bort den splittrade centrumbild som finns idag. Den splittrade bilden av centrum ses som ett hot mot Karlsborgs tillväxt och attraktivitet, vilket är två av de underliggande faktorerna till att kommunen centrumutvecklar. Det går också att se kopplingar till den splittrade centrumbilden i Karlsborgs geografiska utformning och historiska framväxt. I kommunens beskrivningar för att arbeta för en enad bild är vår tolkning att de influerats av rådande normer och andra centrumutvecklingsprojekt, samtidigt som de i viss mån tar tillvara på sina egna förutsättningar och vill planlägga efter vad som kan anses bäst utifrån dem.

Klimatförändringarna kommer att påverka alla, även Försvarsmakten. Politiskt och samhälleligt framkommer ett krav på förändring och anpassning för att nå en hållbar utvecklig. Försvarsmaktens styrdokument redogör för att klimatförändringarna medför säkerhetsrisker och att klimatanpassning är nödvändig för att bibehålla operativ effekt.  Genom WPR-Analys och en kritisk granskning av Försvarsmaktens policys och styrdokument samt intervjuer med officerare på taktisk nivå, framkommer en bild av hur problematiken kring klimatförändringarna ser ut. Vad problematiseras och hur tillämpas det på taktisk nivån? Syftet med studien är att nå en djupare förståelse för hur officerare i Försvarsmakten på taktisk nivå ser på klimatförändringar och hur det påverkar deras verksamhet. Studien syftar även till att nå en djupare förståelse för hur Försvarsmaktens policys och styrdokument problematiserar klimatförändringarna. Studiens resultat visar på att Försvarsmaktens policys och styrdokument har svårt att nå ner till den lägre taktiska nivån. Officerare på taktisk nivå ser inte klimatanpassning som en möjliggörare för den operativa effekten, dock framställs att Försvarsmakten måste följa med i samhällsutvecklingen för att inte ses som en omodern organisation. Det framkomna resultatet kan förklaras genom att information filtreras i organisationen mellan olika nivåer. Det kan även förklaras i att Försvarsmakten är en byråkratisk, hierarkisk organisation med narcissistiska drag som har svårt att ta till sig nya förändringar, normer och värderingar.

The purpose of this thesis is to analyse the discourse of the Swedish state´s view of biodiversity and ecosystem services. The analyse is made through the Poststructural WPR-approach described in Carol Lee Bacchi and Susan Goodwin´s book Poststructural policy analysis: a guide to practice.[1] Biodiversity is, as the famous 2nd article of the Convention of describes it: “A collective term for all variations that exist within, as well as between, species and ecological systems. Biodiversity focuses on the genetic variation that occurs naturally in the world”.   The problem of this thesis is to examine the discourse of biodiversity and how the representation of the problem looks like. It examines how the policy worker within the Swedish state expresses problem representations in a specific law proposition (Prop. 2013/14:141) which is about A Swedish strategy for biodiversity and ecosystem services. The study object was chosen through a search for suitable policy documents.   This thesis uses Carol Lee Bacchi’s WPR-approach as a methodological and theoretical framework. The research questions for this thesis are therefore inspired by Carol Bacchi´s research questions. Although I use a modified version in Swedish adapted to this study´s purpose.    The thesis shows that the policy-document gives higher emphasis to anthropocentrism than biocentrism. Conclusions are also drawn that the values of nature are given lower priority than values related to humans.  [1] Bacchi, C.L. & Goodwin, S. (2016). Poststructural policy analysis: a guide to practice. New York, NY: Palgrave Pivot. och Bacchi, C.L.

Studien är en diskursanalys med syfte att analysera hur svensk narkotikapolitik framställs diskursivt och hur problemrepresentationen ser ut i svensk dagspress. Tidningsartiklarna är hämtade från både rikstäckande media och lokal dagspress. I analysen har två framträdande diskurser kunnat urskönjas. Den ena är ”Dödligheten som problemet” vilken framställer narkotika- och läkemedelsrelaterad död dels som problemet och dels i abstrakta termer. Centralt i diskursen är att individen osynliggörs. Den andra diskursen är ”Narkotikapolitiken och regeringen som problemet” i vilken regeringen och den aktuella narkotikapolitiken utmålas vara anledningen till den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige. Analysen visar att den aktuella problemframställan speglar förgivettagna föreställningar om problemet såsom att politiker och experter är de som har makten att lösa problemet, vilket bidrar till att missbrukaren utestängs från sin egen problematik.

I denna uppsats undersöks communityreglerna för Facebook för att se hur väl plattformen kan säkert utgöra den digitala offentliga sfären. Detta görs genom en anpassad WPR-analys, där materialet är communityreglerna för Facebook. Teorin som används är Iris Marion Youngs deliberativa demokratiteori, där Young redovisar ett antal kriterier som är förutsättningarna för en hälsosam offentlig sfär. Resultatet för undersökningen är att företaget som äger Facebook (Meta), både tydligt strävar efter att uppnå en hälsosam digital offentlig sfär och förstår vad problemen är som hindrar användarna från att uppnå en hälsosam digital offentlig sfär utan några regler. Resultatet visar att det Meta gör mycket väl är att de har flera effektiva åtgärder för att skapa ärliga och resonabla diskussioner på plattformen, med bra mångfald och pluralism. Där målet är att alla deltagare ska kunna uttrycka sig utan att riskera hot eller hat från andra användare. Där det fanns flest brister var i hanteringen av falsk information. Där Meta förlitar sig mycket på enbart faktagranskare som själva inte är tillräckligt för att hantera sanning och information. Dessutom ser Meta det offentliga och officiella narrativet som sanning och användare som avviker sig från det narrativet kan få sina inlägg borttagna eller att spridningen av deras uttalanden minskas. De användare som bryter mot reglerna exkluderas också från den offentliga sfären där Meta inte gör någonting för att inkludera deltagare med problematiska värderingar, vilket är negativt för en deliberativ demokrati.

Covid-19, also known as the coronavirus, took the world by storm after the outbreak in Wuhan in December 2019. A rapid spread of infection started and it is still ongoing. Many parts of the society are affected, and the flow of information to society has not been as important for long. That information is interpreted and transmitted correctly is of great importance. How are recommendations from responsible authorities interpreted at national level, at regional level, and at local level?    This policy study analyzes regulations and documents from national, regional and local levels of society on the basis of the theories Risk and Crisis communication, Distributed Cognition and quality theory. Finally, it contributes to an increased understanding of how public Risk and Crisis communication is interpreted from national to regional and local levels of society during an ongoing pandemic.   By analyzing the result with a WPR approach to analysis, the study finds a lack in communication, which leads to the information representation from regional and local society levels not being optimal during a crisis situation like COVID-19. The study finds patterns in the communication that can be improved and one conclusion is that DC can be used as an explanatory model to how information is being spread through different levels of society. Proposals for further research is to examine how DC can be applied in the development of communication for information transfer and how the quality theory can be applied to better the information transfer. / COVID-19, även känt som coronaviruset, tog världen med storm efter utbrottet i Wuhan december 2019. En snabb smittspridning startade och pågår fortfarande. Flödet av information till samhället har inte varit så viktig som i detta skede på länge i och med att många delar av samhället påverkas. Att information tolkas och överförs på rätt sätt är av stor betydelse. Hur tolkas information och föreskrifter angående COVID-19 från ansvariga myndigheter på nationell nivå till den regionala och lokala informationsrepresentationen?    I denna policystudie analyseras föreskrifter och skrifter från nationella, regionala och lokala aktörer genom att teorierna Risk- och Kriskommunikation, Distributed Cognition (DC) och kvalitetsteori används. Resultatet kan leda till ökad förståelse om hur offentlig risk- och krisinformation tolkas från nationell till regional och lokal nivå under en pågående pandemi.    Genom att analysera resultatet med en ’What´s the problem represented to be?’-analys (WPR-analys) finner studien brist i kommunikationen, vilket leder till att informationsrepresentationen från regional och lokal nivå inte är optimal vid en krissituation likt COVID-19. Studien finner mönster i kommunikationen som kan förbättras och en slutsats är att DC kan användas som förklaringsmodell till hur information sprids mellan olika samhällsnivåer. Förslag till vidare forskning är att undersöka hur DC kan tillämpas vid utveckling av kommunikation för informationsöverföring och hur kvalitetsteorin kan tillämpas för att förbättra informationsöverföringen.

We live in an ever-changing environment: globalisation is moving forward rapidly; the effects of Climate Change can be felt worldwide, anthropogenic resource extraction is ongoing and global pandemics are bringing up unexpected challenges. Evidence of these changes are everywhere, but significantly the polar regions are dramatically affected and aspect of geopolitical interest. Until now, little emphasis has been put on understanding Arctic communities’ transformations and their livelihoods due to those accelerating changes.One of these polar regions is the northernmost town of the world, Longyearbyen, on the Archipelago of Svalbard, governed through Norway under the ‘Svalbard Treaty’. The town is transforming from a mining-based community towards a service-based community, focusing on tourism, research and education. As Norway only holds sovereignty over the Archipelago but all signatory countries of the Treaty hold equal commercial rights over the island, the place is caught between geopolitical visions and local reality. The thesis at hand questions how the future of Longyearbyen is imagined in the face of accelerating global and local challenges. Based on the theoretical framework of imaginaries and explicitly Arctic imaginaries, the research uses a form of discourse analysis to investigate those. The discursive approach by Bacchi called “What’s the problem represented to be?” (WPR) was applied as a method to simplify the critical analysis of public policies. The latest policy on Svalbard’sfuture development, “The White Paper for Svalbard” from 2016, was critically examined, which presentsa clear governmental imaginary to maintain Norwegian communities on the Archipelago. Following the WPRapproach, it has further been analysed how that governmental imaginary has historically come about. In the last step, an extensive media analysis was conducted to examine how the governmental imaginary has developed, been questioned or disrupted by other emerging local imaginaries. This research portraits the common grounds, discrepancies, and entanglement of imaginaries from various levels of Longyearbyen’s community, ranging from local to institutional, to enable a profound conversation about Longyearbyen’s future. / Världen vi lever i förändras ständigt; globaliseringen rör sig snabbt framåt, klimatförändringarnas styrka kan kännas över hela jordklotet och människan fortsätter alltjämt att utvinna naturtillgångar medan globala pandemier genererar oförutsägbara utmaningar. Spår av dessa förändringar finns överallt, men polarregionerna påverkas särskilt drastiskt och har blivit av stort geopolitiskt intresse. Hittills har ytterst lite arbete lagts ner för att förstå de arktiska samhällenas omställning och uppehälle underdessa nya förutsättningar. Ett av dessa samhällen är världens nordligaste stad Longyearbyen som är belägen på ögruppen Svalbard och styrs genom Norge under Svalbardtraktaten. Staden som tidigare försörjde sig i princip uteslutande på gruvnäring har nu blivit ett tjänstesamhällemed fokus på turism, forskning och utbildning. Eftersom Norge enbart har suveräniteten över ögruppen och delar de kommersiella rättigheterna på Svalbard med övriga undertecknade länder i traktaten hamnar platsen ofta i kläm mellan geopolitiska intressen och den lokala verkligheten. Det här examensarbetet ifrågasätter hur Longyearbyens framtid framställs inför dess tilltagande globala och lokala utmaningar. Baserat på den teoretiska ramen för visioner (”imaginaries”) och uttryckligen arktiska visioner använder undersökningen en form av diskursanalys. Bacchis WPR-metod (”What’s the problem represented to be?”) användes för att förenkla och kritiskt analysera offentliga bestämmelser. Den senaste policyn för Svalbards framtida utveckling från 2016, som kallas ”The White Paper for Svalbard”, undersöktes noggrant och visade på en tydlig politisk ambition att bibehålla den norska majoriteten inom ögruppens samhällen. Med hjälp av WPR-metoden kunde dessutom den historiska utvecklingen av denhär ambitionen analyseras. Slutligen genomfördes en omfattande mediaanalys för att undersöka hur dessa politiska visioner har utvecklats, ifrågasatts eller påverkats av andra framväxande, lokala visioner. Det här arbetet porträtterar de gemensamma grunderna, avvikelserna och sammanflätningen av visioner i Longyearbyen, på såväl lokal som institutionell nivå, för att möjliggöra en djupgående diskussion kring Longyearbyens framtid.