The subject of this bachelor thesis is the debate regarding privatization of public libraries. The purpose is to investigate howprivatization is portrayed in different articles and by different participants. The articles used are from two of Sweden’s largest national daily papers: Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet and two of Sweden’s largest library magazines: Biblioteksbladet and Tidskriften BiS: Bibliotek i Samhälle. The questions asked are: how is privatization portrayed? Whatdiscourses can be traced in the texts? And: can one foresee a future aiming towards privatization? In order to answer these questions Norman Fairclough’s critical discourse analysis was used as atheoretical and methodological viewpoint.The discourses found were named: The value ground discourse, the market liberal discourse and the pragmatic discourse. It wasfound that these discourses defined privatization in different terms and that the basic differences were due to ideology. The result showed that either one emphasized change and renewal or value ground and tradition. As to the third question regarding a possible future towards privatization, no definite answer could be made. However one can conclude that the tendency due to privatization is dependent on political conditions and that the pre privatization condition in society is strong at the moment. / Program: Bibliotekarie

<p>Syfte: Att undersöka om man avseende på ett debatt- och ett granskande program verkligen kan påstå att vi idag har en sådan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). </p><p>Det vill säga, att se hur den samhälleliga eliten presenterar sig själv och sin makt offentligt idag, </p><p>i ett debatt- och ett granskande program. </p><p>Frågeställning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjälp av en språklig och visuell retorik presenterar sig själva och sin makt i ett debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka likheter/olikheter kan man då urskilja i den politiska självpresentationen mellan dessa program?</p><p>Val av Teori: Jürgen Habermas teori om återkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhällseliten har återutvecklat en modern form av representation, som går ut på att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket.</p><p>Val av Empiri: Debattprogrammet ”Argument” på SVT 1 och SVT 24. </p><p>Det granskande programmet ”Uppdrag granskning” på SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion.</p><p>Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhållningssätt som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. (Semiotiken är i sin tur dock förankrad i hermeneutiken.) </p><p>Slutsats: Att politiker och företagsledare i ett debattprogram och ett granskande program presenterar sig själva och sin makt genom att tillämpa olika utstuderade tekniker som innefattar såväl den språkliga som visuella retoriken. På det språkliga planet kan dessa tekniker bland annat bestå i att använda upprepningar och betoningar, och att helt enkelt vara så vältalig som möjligt. På det visuella planet kan de dels handla om att framhäva sig själv med sitt utseende, dels om att understödja den språkliga retoriken med sitt kroppspråk. </p><p>Svaret på den andra frågan är att det inte finns några direkta likheter eller olikheter i den politiska självpresentationen mellan ett debattprogram och ett granskande program, då självpresentationen är personbunden. Däremot kan man finna tydliga likheter och olikheter mellan självpresentationens förutsättningar i dessa program.</p><p>Nyckelord: Argument, Uppdrag granskning, debattprogram, granskande program, </p><p>Jürgen Habermas, den offentliga sfären, representation, refeodalisering.</p>

Syfte: Att undersöka om man avseende på ett debatt- och ett granskande program verkligen kan påstå att vi idag har en sådan representativ offentlighet som Habermas talar om (se Val av Teori). Det vill säga, att se hur den samhälleliga eliten presenterar sig själv och sin makt offentligt idag, i ett debatt- och ett granskande program. Frågeställning: Hur kan man konkret se att politiker och företagsledare med hjälp av en språklig och visuell retorik presenterar sig själva och sin makt i ett debattprogram och ett granskande program idag? Och vilka likheter/olikheter kan man då urskilja i den politiska självpresentationen mellan dessa program? Val av Teori: Jürgen Habermas teori om återkomsten av den representativa offentligheten som handlar om att den moderna samhällseliten har återutvecklat en modern form av representation, som går ut på att presentera och representera sin makt inför folket och inte för folket. Val av Empiri: Debattprogrammet ”Argument” på SVT 1 och SVT 24. Det granskande programmet ”Uppdrag granskning” på SVT 1, SVT 24 och SVT Opinion. Val av Metod: Den retoriska analysen, med ett semiotiskt förhållningssätt som vetenskapsteoretisk utgångspunkt. (Semiotiken är i sin tur dock förankrad i hermeneutiken.) Slutsats: Att politiker och företagsledare i ett debattprogram och ett granskande program presenterar sig själva och sin makt genom att tillämpa olika utstuderade tekniker som innefattar såväl den språkliga som visuella retoriken. På det språkliga planet kan dessa tekniker bland annat bestå i att använda upprepningar och betoningar, och att helt enkelt vara så vältalig som möjligt. På det visuella planet kan de dels handla om att framhäva sig själv med sitt utseende, dels om att understödja den språkliga retoriken med sitt kroppspråk. Svaret på den andra frågan är att det inte finns några direkta likheter eller olikheter i den politiska självpresentationen mellan ett debattprogram och ett granskande program, då självpresentationen är personbunden. Däremot kan man finna tydliga likheter och olikheter mellan självpresentationens förutsättningar i dessa program. Nyckelord: Argument, Uppdrag granskning, debattprogram, granskande program, Jürgen Habermas, den offentliga sfären, representation, refeodalisering.

Social media platforms have become a natural part of gathering information and news consumption by the audience. Using social media as a journalistic tool is therefore valuable to reach target audiences, and through this, create a relationship with future subscribers. Social media has also been established by previous research to be the most central platform of consuming news among teenagers and younger adults. This suggests a further reason for social media to be of interest in journalistic research but also motivates the selection of a younger target audience as the chosen subject of inspection. In addition, previous research reveals that with the immense amount of information circling on social media and the commercialisation of media, the trust in journalism is decreasing which can be considered as a threat to democracy. Researching journalists perspective on the interaction with a young audience was found relevant since previous research shows studies of either trust in media through the eyes of young audiences or the journalistic work methods for creating content on social media but never combined to investigate how these two correlate. This qualitative study conducted in depth interviews with six social media editors at six different newspapers within the media organization Gota Media. Through a thematic analysis scheme, codes and themes were identified and further analyzed using Habermas theories concerning mass media and the public sphere and Dahl’s theory of democracy. The study found a common ambition of reaching the young target audience through social media, however the strategy of doing so differed. While one group of the interviewees believed in extending the dialog with the audience and increasing their vocal intervention in the comment section, the other part of the interviewees believed in improvement of the brand and increasing the material published to reach the target audience through a heightened visibility on social media. In addition, the study also found that the democratic role of journalism was deprioritized in the process of making content for social media as well as comforting to the social media platforms media logic.

Studien syfte är att undersöka hur olika klipp på Tiktok kan spegla maktförhållanden och sexisitiska ideal, med ett intresse för att se hur oentliga och privata sfären svävar samman och inuerar beetenden på TikTok. Det empiriska material för studien är baserat på en kvalitativ sociosemiotisk analys av 10 utvalda videoklipp på TikTok, där vi vill förstå olika teckens betydelse utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Med empiriska exempel från tidigare forskning, kan det argumenteras för att speglingen av maktförhållanden och sexisitiska ideal är skapade av sociala konstruktioner i den oentliga sfären. De huvudsakliga slutsatser som gjordes var att TikTok är ett socialt medium som representerar både maktförhållanden och sexisitiska ideal i stor utsträckning. Speciellt maktrelationer visade sig genomsyra hela analysen. / This study aims to explore how dierent video clips on Tiktok can reect authority in relations between people and reect sexist ideals. With an interest to see how the public and private spheres can collide, and inuence the behaviors on Tiktok.  The empirical work of this study is based on a qualitative social semiotics analysis of 10 selected videos on TikTok, where we try to understand dierent signs with a socially critical perspective. With empirical examples from previous research and literature, it can be argued that the reection of authority in relations and sexist ideals is a social construction, and through the public sphere this construction is legitimized.  The main ndings in this study show that TikTok is a social media that represents both authorities in relations and sexist ideals widely, and authority in relations permeates the entire analysis.

I denna uppsats undersöks communityreglerna för Facebook för att se hur väl plattformen kan säkert utgöra den digitala offentliga sfären. Detta görs genom en anpassad WPR-analys, där materialet är communityreglerna för Facebook. Teorin som används är Iris Marion Youngs deliberativa demokratiteori, där Young redovisar ett antal kriterier som är förutsättningarna för en hälsosam offentlig sfär. Resultatet för undersökningen är att företaget som äger Facebook (Meta), både tydligt strävar efter att uppnå en hälsosam digital offentlig sfär och förstår vad problemen är som hindrar användarna från att uppnå en hälsosam digital offentlig sfär utan några regler. Resultatet visar att det Meta gör mycket väl är att de har flera effektiva åtgärder för att skapa ärliga och resonabla diskussioner på plattformen, med bra mångfald och pluralism. Där målet är att alla deltagare ska kunna uttrycka sig utan att riskera hot eller hat från andra användare. Där det fanns flest brister var i hanteringen av falsk information. Där Meta förlitar sig mycket på enbart faktagranskare som själva inte är tillräckligt för att hantera sanning och information. Dessutom ser Meta det offentliga och officiella narrativet som sanning och användare som avviker sig från det narrativet kan få sina inlägg borttagna eller att spridningen av deras uttalanden minskas. De användare som bryter mot reglerna exkluderas också från den offentliga sfären där Meta inte gör någonting för att inkludera deltagare med problematiska värderingar, vilket är negativt för en deliberativ demokrati.

Wikileaks is using the new technical solutions to mount big leaks, consisting of secret or sensitive information from the government, institutions and business. This might profoundly change the media reality and it certainly means both new opportunities and new challenges for traditional media; the conditions for the journalists, the sources and the news reporting are changing. In this thesis the relationship between Swedish journalists and Wikileaks has been the focus; they both affect each other but the conditions for this relationship is not yet clear. Clearly there is an interdependence, but who really is dependent on the other and to which degree they are dependent on each other is still a question without a given answer. The aim of this thesis has been to discern a new journalism, and how this responds to the theories of Public Journalism and Journalistik 3.0. The main aim has been to examine what Swedish journalist thinks about Wikileaks, what their attitude towards Wikileaks are,  if and how they think that Wikileaks have affected the Swedish journalism. The aim has also been to look at journalism and Wikileaks today and see if it can be said that they are influenced by Public Journalism or Journalism 3.0. To examine this a qualitative study have been used: ten journalists from four of Sweden’s largest newspapers have answered a list of questions. The answers then have been analyzed and compared to Public Journalism and Journalistik 3.0, these theories have been chosen with the help of John Pavliks thoughts about the technical development affect on journalism, and these are aslo used in the analyze. To put the analyze in context and give a understanding for why the aim of the thesis and the questions asked are relevant the first part of the thesis gives a background to journalism, the technical development and the Internet and how they have affected each other. As said this gives context to the empiric, but it is also used in the analyze and in the results, to answer the questions asked. The conclusions that could be drawn from this study is that Swedish journalists have a generally positive attitude to Wikileaks, especially concerning Wikileaks basic idea. They think it is positive that the organization is making it easier to access information that has been secret or sensitive and could help them reveal anomalies. But there is some cautions, concerning the big mass of information published and the scrutiny and screening this material is in need of, something that is expensive. The journalists do not think that Wikileaks yet have affected the journalism in any profound way; they say that the news production and the way they work still is the same. But the organization has shed light on shortcomings in how media is handling sources with digital information. Wikileaks also have caused the launch of other whistleblower-sights. In the future journalists might have a more filtering and screening role, and investigative journalism might be done from behind the desk. Special workgroups might work only with material from Wikileaks and other whistleblower-sights and cooperation between these organizations and journalists might become more frequent. Because Wikileaks allows the audience access to the source material they give the audience more power to influence the news reporting, it might also result that the source material more frequently is being published with the news articles. Regarding Public Journalism and the journalists it could be said that they, at least to some extent, have a similar view at the journalism as Public Journalism. Wikileaks can be seen as an expression of Public Journalism, as they counter too many of the ideals and cornerstones in the theory. Wikileaks also counter a lot of the characteristics found in Journalistik 3.0. According to the answers provided by the journalists it also could be said that a new journalism in large measure up to the characteristics in Journalistik 3.0.  Author: Emma Lavesson  Tutor: Anne-Marie Morhed Aim: The main aim of this thesis has been to examine what Swedish journalists think about Wikileaks, what their attitude towards Wikileaks are, if and how journalists think that Wikileaks have affected the Swedish journalism. The aim has also been to look at journalism and Wikileaks today and see if it can be said that they are influenced by Public Journalism or Journalism 3.0 Method and Material: One qualitative study has been used; a list of questions has been sent to ten different journalists from Sweden’s four biggest newspapers.  The result from this list of questions then have been analyzed and compared to Public Journalism and Journalistik 3.0, theories of the public sphere and sources access or coverage also is used in the analyze. These theories have been chosen with the help of John Pavliks thoughts about how the technical development are affecting the journalism, and his thoughts are also being used in the analyze. To put the study in context a background of journalism, the technical development and the Internet is presented, and this is also used in the analyze and the result. Main results: Swedish journalists have a generally positive attitude to Wikileaks, especially concerning Wikileaks basic idea, the organisation give the journalist easier access to information that hve been bescret or sensitive and that could help them reveal anomilies. The journalists do not think that the organization have affected the journalism in any profound way. But the organisation has shed light on shortcomings in how the media is handeling sources with digital information and caused the launch of other whistleblower-sights. In the future the journalists might have a more filtering and screening role, and investigative journalism might be done from behind the desk. Special workgroups might work only with material from Wikileaks and other whistleblower-sights and cooperation between these organizations and journalists might become more frequent. Regarding Public Journalism and the journalists it could be said that they, at least to some extent, have a similar view at the journalism as Public Journalism. Wikileaks can be seen as an expression of Public Journalism, as they counter too many of the ideals and cornerstones in the theory. Wikileaks also counter a lot of the characteristics found in Journalistik 3.0.

The 2016 presidential election in USA was extraordinary from several point of views and the election was majorly covered by swedish media. The aim of this research was to examine how Swedish newspapers portrayed Hillary Clinton and Donald Trump from a gender perspective during the 2016 presidential election. We also wanted to analyse how other common political news frames were used to portray Clinton and Trump.   This is a qualitative framing analysis of 14 strategically selected articles, seven that were published by Aftonbladet and seven by Dagens Nyheter. The results showed tendencies of several gendered stereotypes that are being retained by the frames the newspapers use. Frames such as gendered traits and gendered issue emphases, but also game frames were offered to the reader.   We discovered that Aftonbladet and Dagens Nyheter offered a more positive opinion of Clinton than of Trump. While Clinton was framed as an experienced, emotional and compassionate candidate, Trump was framed as an inexperienced, insensitive and aggressive candidate. Clinton was framed with gendered issue emphases in both the public and private sphere, while Trump was framed with gendered issue emphases in only the public sphere. Furthermore, game frames showed that the newspapers had a tendency of polarizing and personifying the candidates.

This essay examines tweets published during a measles outbreak in January 2018 with the purpose of highlighting the division among tweets positive and negative toward vaccine, the use of sources and arguments as well as what risks are expressed and how the tweets relate to research and media. The study conducted is based on a combination of a quantitative content analysis followed by a qualitative content analysis. In total 260 Swedish tweets are being analyzed during the study, 18 of them make up the material for the qualitative study, all published 2-5 January 2018. Theories about media and health, post-truth, risk and participation make up the theoretical framework for the conducted study. The results from the study are analyzed through these theories. Results from the quantitative content analysis show that more than half of the tweets mentioning vaccine are positive toward vaccine. Tweets arguing in favor of vaccine use more sentiment in their arguments and those opposing vaccine more often use rational arguments. The quantitative analysis also show that half of the tweets used a source and primarily with the purpose of spreading information. Additionally a majority of those tweets using a source support the source mentioned, sources mostly used are media or authorities/institutions. Almost two-thirds of all tweets express some kind of risk. The risks most frequently expressed are risk of disease, lack of people vaccinated and immigration. Four themes emerge from the qualitative content analysis, two themes among tweets negative toward vaccine and two themes from tweets positive toward vaccine. The negative tweets speak of measles as a harmless disease and the danger of taking vaccine. On the contrary, the positive tweets speak of the dangers of measles and of the lack of people vaccinated as dangerous. / I denna studie undersöks twitterinlägg som publicerats under utbrott av mässling i januari 2018 för att belysa fördelningen mellan inlägg för och mot vaccin, användning av källor och argument samt hur inläggen ger uttryck för risk och även deras förhållande till forskning och media. Studien bygger på en kombinerad metod med en kvantitativ innehållsanalys följt av en kvalitativ innehållsanalys. Totalt har 260 svenska twitterinlägg ingått i studiens empiriska material, varav 18 ingått i den kvalitativa delen av studien, och samtliga är hämtade 2-5 januari 2018. Teorier om hälsa och medier, post-truth, risk samt deltagande utgör den genomförda studiens teoretiska ramverk. Dessa teorier används för att analysera studiens resultat. Resultatet av den kvantitativa analysen visade att mer än hälften av de inlägg som berörde vaccin var positiva till vaccin. I sin argumentation användes främst emotionella argument hos inlägg positiva till vaccin och logiska argument hos inlägg negativa till vaccin. Den kvantitativa studien visade även att hälften av alla inlägg använt sig av en källa och då främst i syfte att informera, dessutom ställde majoriteten av twitterinläggen sig positiva till den källa de hänvisat till vilket oftast var media eller myndigheter/institutioner. Nästan två tredjedelar av inläggen gav uttryck för risk och då var sjukdom, brist på vaccinerade och invandring de risker som lyftes fram mest. I den kvalitativa delen av studien framkom fyra teman, två för inlägg negativa till vaccin och två för inlägg positiva till vaccin. Inlägg negativa till vaccin talade om hur mässling inte var farligt och att vaccin var farligt. I motsats till detta talade inlägg positiva till vaccin om att mässling var farligt och att brist på vaccinerade var farligt.