Inledning: Trots ansträngningar från nationella och internationella myndigheter har följsamheten till det rekommenderade vaccinet mot mässling minskat. Detta har resulterat i ett ökat antal rapporterade fall av mässling i världen, vilket riskerar ha allvarliga konsekvenser för befolkningen. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och sammanställa den vetenskapliga litteraturen om vilka faktorer som ligger bakom föräldrars beslut gällande att inte låta sina barn vaccineras mot mässling. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Systematiska sökningar genomfördes i databaserna Academic Search Elite, Cinahl & PubMed. Data analyserades och kategoriserades under fem teman. Resultat: De flesta av föräldrarna var ovetandes om riskerna med att drabbas av mässling och oroades istället över konsekvenserna av eventuella bieffekter till följd av vaccinet. Deras attityd till vaccinet var även starkt påverkad av deras individuella tro och livsstil, likväl deras sociala omgivning. Föräldrarna rapporterade även brist i tillförlitlig information samt en oförmåga att fatta informerade beslut. Diskussion: Bristen i överensstämmelse med aktuella riktlinjer för vaccination av små barn mot mässling är ett multifaktoriellt samhällsproblem och som varierar mellan olika befolkningsgrupper. Föreliggande studier understryker behovet av effektivare kommunikationsstrategier för att hjälpa föräldrar att förstå fördelarna med barnvaccination.

Bakgrund: Fler föräldrar än tidigare är tveksamma till vaccination av mässling till deras barn. Utbrott av importerade fall av mässling i Sverige har varierat under de senaste åren. BHV-sjuksköterskor har en betydelsefull roll i genomförandet av barnvaccinationsprogrammet. Då vaccinationstäckningen i Sverige är hög är det av värde att få fördjupad kunskap om vilka framgångsfaktorer och utmaningar som BHV-sjuksköterskan ställs inför i mötet med föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av framgångsfaktorer och utmaningar i mötet med föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling. Metod: Den valda metoden var en kvalitativ design med induktiv ansats. Intervjuer med semistrukturerade frågor genomfördes med barnhälsovårdssjuksköterskor. En manifest kvalitativ innehållsanalys med latenta inslag av Lundman och Hällgren Graneheim utfördes på insamlat datamaterial. Resultat: Analysen resulterade i sammanlagt tre kategorier och sex underkategorier. Det framkom av BHV-sjuksköterskornas erfarenheter att det var en utmaning att möta föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling. För att motivera föräldrar till vaccination framkom betydelsen av bemötandet i mötet. En annan erfarenhet som beskrevs av BHV-sjuksköterskorna var betydelsen av egen förmåga och kompetens i mötet. I resultatet framkom även erfarenheter av betydelsen av att ge välgrundade kunskapsunderlag till föräldrar för att fatta beslut. Slutsats: Det är en utmaning att möta föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling. Olika strategier används för att motivera föräldrar till att fatta beslut gällande vaccinationen. Under möten med familjen är det betydelsefullt att skapa och bibehålla en god relation. Att ge föräldrar evidensbaserad information samt att arbeta tillsammans med kollegor i team är framgångsrika strategier i mötet. Resultatet kan sannolikt vara överförbart till liknande kontext inom svensk barnhälsovård. BHV-sjuksköterskors erfarenheter kan bidra med underlag för reflektion och diskussion inom barnhälsovård och i fortbildning om mötet med föräldrar som är tveksamma till vaccination av mässling för att bibehålla Sveriges goda vaccinationstäckning.

Inledning: Trots ansträngningar från nationella och internationella myndigheter har följsamheten till det rekommenderade vaccinet mot mässling minskat. Detta har resulterat i ett ökat antal rapporterade fall av mässling i världen, vilket riskerar ha allvarliga konsekvenser för befolkningen. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och sammanställa den vetenskapliga litteraturen om vilka faktorer som ligger bakom föräldrars beslut gällande att inte låta sina barn vaccineras mot mässling. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Systematiska sökningar genomfördes i databaserna Academic Search Elite, Cinahl & PubMed. Data analyserades och kategoriserades under fem teman. Resultat: De flesta av föräldrarna var ovetandes om riskerna med att drabbas av mässling och oroades istället över konsekvenserna av eventuella bieffekter till följd av vaccinet. Deras attityd till vaccinet var även starkt påverkad av deras individuella tro och livsstil, likväl deras sociala omgivning. Föräldrarna rapporterade även brist i tillförlitlig information samt en oförmåga att fatta informerade beslut. Diskussion: Bristen i överensstämmelse med aktuella riktlinjer för vaccination av små barn mot mässling är ett multifaktoriellt samhällsproblem och som varierar mellan olika befolkningsgrupper. Föreliggande studier understryker behovet av effektivare kommunikationsstrategier för att hjälpa föräldrar att förstå fördelarna med barnvaccination. / Introduction: Despite intense efforts made by national and international health authorities to promote the importance of measles vaccination, the prevalence of vaccinated children has been decreased.Aim: The aim of this study was to perform a systematic review of the scientific literature to describe the factors supporting parental decision to refuse childhood measles vaccination.Method: A systematic review of qualitative studies was conducted in the following databases: Academic Search Elite, Cinahl and PubMed. Data was analyzed and the results were classified into five categories. Result: Most parents were unaware of the risks connected to measles and were instead more concerned about the consequences of potential side effects of the vaccine. The parents’ attitude to vaccination was strongly influenced by their individual beliefs and lifestyle, as well as by the interaction with the social environment. The parents also reported a lack of reliable information and the consequent inability to take an informed decision.Discussion: The lack of compliance to the guidelines for the vaccination of young children against measles is influenced by factors varying between different population groups. Notably, this study highlighted the need for more effective communication strategies to help parents understand the advantages connected to children’s vaccination.

Uppsatsens syfte har varit att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, undersöka hur olika grupper framställs journalistiskt i nyhetsrapporteringen av mässlingsutbrottet i Göteborg under vintern 2017-2018. Undersökningen har genomförts med kritisk diskursanalys och resultaten har analyserats med postkolonial teori samt teorier om nyheter som kulturell gemenskap och nyhetslogik. I material framkom två huvudsakliga diskurser; folkhälsodiskursen och antivaccinationsdiskursen. Vid sidan av dem framkom en latent främlingsfientlig diskurs. Undersökningen visar att medial konstruktion av ”den andre” sker gällande två grupper i materialet; vaccinationsmotståndare och migranter. Det undersökta materialet är inte direkt främlingsfientligt men indikerar tydligt en främlingsfientlig diskurs. Undersökningen visar att det finns kvar postkoloniala idéer som tar sig uttryck genom konstruktion av migranten som ”den andre” i materialet. / The purpose of this paper has been to study the journalistic portrayal of different groups in the news coverage regarding the measles outburst in the winter of 2017/2018, from a social constructionist perspective. The study has been carried out using critical discourse analysis. The results have been analyzed using postcolonial theory and theories about news logic and news as cultural community. Two main discourses emerged in the material, the public health discourse and the anti-vaccination discourse. A latent xenophobic discourse also emerged in the material. The study shows medial construction of “the other”, regarding two groups; the vaccination-objector and the migrant. The study does not show that the material is explicit xenophobic. However, the material clearly indicates a xenophobic discourse. Therefor the study shows that there are still postcolonial ideas, that are manifested through construction of the migrant as “the other” in the material.

As the world observes a new pandemic with COVID-19, it is clear that pathogens can spread rapidly and without recognition of borders. Outbreaks will continue to occur, and so the diseases’ transmission method must be thoroughly understood in order to minimize their impact. Some infections, such as influenza, tuberculosis and measles are known to be spread through droplets in the air. In a confined space the concentration can grow as more droplets are released. This study examined a simulated confined space modelled as a hospital waiting area, where people who could have underlying conditions congregate and mix with potentially infectious individuals. It further investigated the impact of the volume of the waiting area, the number of people in the room, the placement of them as well as their weight. The simulation is an agent-based model (ABM), a computational model with the purpose of analysing a system through the actions and cumulative consequences of autonomous agents. The presented ABM features embodied agents with differing body weights that can move, breathe and cough in a ventilated room. An investigation into current epidemiological models lead to the hypothesis that one may be implemented as a corresponding ABM, where it could possibly also be improved upon. In this paper, it is shown that all parameters of the Gammaitoni and Nucci model can be taken into account in an ABM via the MASON library. In addition, proof is produced to suggest that some flaws of the epidemiological model can be mended in the ABM. It is demonstrated that the constructed model can account for proximity between susceptible people and infectors, an expressed limitation of the original model. / När världen observerar en ny pandemi, COVID-19, är det tydligt att patogener kan spridas fort och utan hänsyn till landsgränser. Utbrott kommer att fortsätta ske och därför måste sjukdomarnas överföringsmetod förstås, så att deras påverkan kan minimeras. Det är känt att vissa infektioner, såsom influensa, tuberkulos och mässling kan spridas via droppkärnor i luften. I ett begränsat utrymme kan koncentrationen växa när fler droppar tillförs. Denna studie utvärderar ett simulerat begränsat utrymme modellerat som ett väntrum på ett sjukhus, där människor som kan ha underliggande sjukdomar samlas och beblandar sig med potentiellt smittsamma individer. Inverkan av volymen av väntrummet, antalet personer i rummet, var de var placerade i rummet samt deras vikt undersöktes också. Simuleringen är en agent-baserad modell (ABM), en beräkningsmodell med syftet att analysera ett system genom handlingarna och kumulativa konsekvenserna av självstyrande agenter. Personer med olika kroppsvikt som kan röra sig, andas och hosta i ett ventilerat rum simuleras i denna ABM. Efterforskning av aktuella epidemiologiska modeller leder till hypotesen att en sådan skulle kunna implementeras som en motsvarande ABM, där den möjligtvis också kan förbättras. I denna rapport kommer det att uppvisas att alla parametrar av Gammaitonioch Nucci-modellen kan tas hänsyn till i en ABM via MASON biblioteket. Därtill produceras bevis som pekar på att vissa brister i den epidemiologiska modellen kan hämmas i denna ABM. Det demonstreras att den konstruerade modellen kan beakta distansen mellan mottagliga personer och smittsamma, vilket är en känd begränsning i originalmodellen.

This essay examines tweets published during a measles outbreak in January 2018 with the purpose of highlighting the division among tweets positive and negative toward vaccine, the use of sources and arguments as well as what risks are expressed and how the tweets relate to research and media. The study conducted is based on a combination of a quantitative content analysis followed by a qualitative content analysis. In total 260 Swedish tweets are being analyzed during the study, 18 of them make up the material for the qualitative study, all published 2-5 January 2018. Theories about media and health, post-truth, risk and participation make up the theoretical framework for the conducted study. The results from the study are analyzed through these theories. Results from the quantitative content analysis show that more than half of the tweets mentioning vaccine are positive toward vaccine. Tweets arguing in favor of vaccine use more sentiment in their arguments and those opposing vaccine more often use rational arguments. The quantitative analysis also show that half of the tweets used a source and primarily with the purpose of spreading information. Additionally a majority of those tweets using a source support the source mentioned, sources mostly used are media or authorities/institutions. Almost two-thirds of all tweets express some kind of risk. The risks most frequently expressed are risk of disease, lack of people vaccinated and immigration. Four themes emerge from the qualitative content analysis, two themes among tweets negative toward vaccine and two themes from tweets positive toward vaccine. The negative tweets speak of measles as a harmless disease and the danger of taking vaccine. On the contrary, the positive tweets speak of the dangers of measles and of the lack of people vaccinated as dangerous. / I denna studie undersöks twitterinlägg som publicerats under utbrott av mässling i januari 2018 för att belysa fördelningen mellan inlägg för och mot vaccin, användning av källor och argument samt hur inläggen ger uttryck för risk och även deras förhållande till forskning och media. Studien bygger på en kombinerad metod med en kvantitativ innehållsanalys följt av en kvalitativ innehållsanalys. Totalt har 260 svenska twitterinlägg ingått i studiens empiriska material, varav 18 ingått i den kvalitativa delen av studien, och samtliga är hämtade 2-5 januari 2018. Teorier om hälsa och medier, post-truth, risk samt deltagande utgör den genomförda studiens teoretiska ramverk. Dessa teorier används för att analysera studiens resultat. Resultatet av den kvantitativa analysen visade att mer än hälften av de inlägg som berörde vaccin var positiva till vaccin. I sin argumentation användes främst emotionella argument hos inlägg positiva till vaccin och logiska argument hos inlägg negativa till vaccin. Den kvantitativa studien visade även att hälften av alla inlägg använt sig av en källa och då främst i syfte att informera, dessutom ställde majoriteten av twitterinläggen sig positiva till den källa de hänvisat till vilket oftast var media eller myndigheter/institutioner. Nästan två tredjedelar av inläggen gav uttryck för risk och då var sjukdom, brist på vaccinerade och invandring de risker som lyftes fram mest. I den kvalitativa delen av studien framkom fyra teman, två för inlägg negativa till vaccin och två för inlägg positiva till vaccin. Inlägg negativa till vaccin talade om hur mässling inte var farligt och att vaccin var farligt. I motsats till detta talade inlägg positiva till vaccin om att mässling var farligt och att brist på vaccinerade var farligt.