Inledning: Trots ansträngningar från nationella och internationella myndigheter har följsamheten till det rekommenderade vaccinet mot mässling minskat. Detta har resulterat i ett ökat antal rapporterade fall av mässling i världen, vilket riskerar ha allvarliga konsekvenser för befolkningen. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och sammanställa den vetenskapliga litteraturen om vilka faktorer som ligger bakom föräldrars beslut gällande att inte låta sina barn vaccineras mot mässling. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Systematiska sökningar genomfördes i databaserna Academic Search Elite, Cinahl & PubMed. Data analyserades och kategoriserades under fem teman. Resultat: De flesta av föräldrarna var ovetandes om riskerna med att drabbas av mässling och oroades istället över konsekvenserna av eventuella bieffekter till följd av vaccinet. Deras attityd till vaccinet var även starkt påverkad av deras individuella tro och livsstil, likväl deras sociala omgivning. Föräldrarna rapporterade även brist i tillförlitlig information samt en oförmåga att fatta informerade beslut. Diskussion: Bristen i överensstämmelse med aktuella riktlinjer för vaccination av små barn mot mässling är ett multifaktoriellt samhällsproblem och som varierar mellan olika befolkningsgrupper. Föreliggande studier understryker behovet av effektivare kommunikationsstrategier för att hjälpa föräldrar att förstå fördelarna med barnvaccination.

Bakgrund: Vacciner har under många år varit en av de största bidragande faktorerna till en god folkhälsa. När många invånare vaccinerar sig skyddas fler mot smittsamma virussjukdomar i samhället. En tveksamhet till vacciner finns trots det hos många människor. Syfte: Syftet var att undersöka orsaker till vaccinationstveksamhet hos vuxna. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes för att besvara syftet. Tre databaser användes för informationssökning. Innehållet i artiklarna granskades med stöd av kategorisering av åsikter i en tabell. Resultat: Resultatet för litteraturstudien består av fyra kvantitativa artiklar, fem kvalitativa samt en med mixad metod. Fyra kategorier påvisades: brist på kunskap, oro, rädsla och brist på tillit, brist på stöd och attityder och kulturella aspekter. I resultatet framkom ett flertal anledningar till att individer erhöll en tveksamhet till vaccin däribland bristande kunskap och rädsla. Slutsats: Mer forskning krävs för att identifiera åtgärder som sjuksköterskan kan använda sig av i mötet med patienter som är tveksamma till vaccin. / Background: For many years, vaccines have been one of the major contributing factors to good public health. The fact that many people vaccinate provides protection against several viral diseases in society. Nevertheless, there are many people that have doubts about vaccines. Objective: The aim of the literature study was to investigate the causes of vaccination hesitancy with adults. Methods: A general literature study was conducted to answer the purpose. Three databases where used for information retrieval. The content of the articles was examined with the aid off categorization of opinions in a table. Results: The result of the literature study consists of four quantitative articles, five qualitative articles and one with a mixed method. The content of the articles was reviewed, and four categories were identified: lack of knowledge, concerns, fears and lack of trust, lack of support and attitudes and cultural aspects. In the results, there were a number of reasons why individuals hold a doubt towards vaccine, including lack of knowledge and fear. Conclusion: More research is needed to identify actions that the nurse can use when meeting patients with vaccine hesitancy.

BakgrundUnder den rådande COVID-19-pandemin som startade år 2020 har vaccinationsfrågan blivit mer aktuell. För att bekämpa COVID-19 behöver en flockimmunitet uppnås, samtidigt som vaccinationsmotstånd är ett komplext problem. Faktorer som ligger bakom beslutet om att tveka inför, eller helt avvisa, vaccinering kan vara många och dessa är viktiga för sjukvårdspersonal att uppmärksamma. Detta för att få en starkare förståelse i vårdmötet med patienter som upplever motvillighet att vaccinera sig. Om sjuksköterskan blir mer insatt skapas förutsättningar för ett tryggt möte med korrekt informationsutbyte till de osäkra patienterna, vilket i sin tur kan leda till en ökad vaccinacceptans. Syfte Att belysa faktorer som kännetecknar tveksamhet eller motstånd till vaccinering mot COVID-19.Metod En allmän litteraturstudie av elva originalartiklar med kvantitativ metod. Sökningar efter artiklar har gjorts i databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskning har gjorts med hjälp av en bedömningsmall för kvantitativa artiklar och i resultatanalysen identifierades faktorer som sedan delades in i kategorier. Resultat Faktorerna som framkom i studierna kunde delas in i fem olika kategorier. Faktorer som framkom gällande vaccinmotstånd var kvinnligt kön, yngre ålderskategorier, högersympatiserande, lägre inkomst, lägre utbildningsnivå och oro kring vaccinsäkerhet. Slutsats Resultatet belyser faktorer som både kan och inte kan påverkas. En etnisk bakgrund går inte att påverka, men oron som kan finnas hos en del patienter kan påverkas av sjuksköterskan genom information och utbildning. Sjuksköterskan har också en viktig roll i att bemöta den kunskap som patienten redan besitter och utgå ifrån den.

Inledning: Trots ansträngningar från nationella och internationella myndigheter har följsamheten till det rekommenderade vaccinet mot mässling minskat. Detta har resulterat i ett ökat antal rapporterade fall av mässling i världen, vilket riskerar ha allvarliga konsekvenser för befolkningen. Syfte: Studiens syfte är att undersöka och sammanställa den vetenskapliga litteraturen om vilka faktorer som ligger bakom föräldrars beslut gällande att inte låta sina barn vaccineras mot mässling. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Systematiska sökningar genomfördes i databaserna Academic Search Elite, Cinahl & PubMed. Data analyserades och kategoriserades under fem teman. Resultat: De flesta av föräldrarna var ovetandes om riskerna med att drabbas av mässling och oroades istället över konsekvenserna av eventuella bieffekter till följd av vaccinet. Deras attityd till vaccinet var även starkt påverkad av deras individuella tro och livsstil, likväl deras sociala omgivning. Föräldrarna rapporterade även brist i tillförlitlig information samt en oförmåga att fatta informerade beslut. Diskussion: Bristen i överensstämmelse med aktuella riktlinjer för vaccination av små barn mot mässling är ett multifaktoriellt samhällsproblem och som varierar mellan olika befolkningsgrupper. Föreliggande studier understryker behovet av effektivare kommunikationsstrategier för att hjälpa föräldrar att förstå fördelarna med barnvaccination. / Introduction: Despite intense efforts made by national and international health authorities to promote the importance of measles vaccination, the prevalence of vaccinated children has been decreased.Aim: The aim of this study was to perform a systematic review of the scientific literature to describe the factors supporting parental decision to refuse childhood measles vaccination.Method: A systematic review of qualitative studies was conducted in the following databases: Academic Search Elite, Cinahl and PubMed. Data was analyzed and the results were classified into five categories. Result: Most parents were unaware of the risks connected to measles and were instead more concerned about the consequences of potential side effects of the vaccine. The parents’ attitude to vaccination was strongly influenced by their individual beliefs and lifestyle, as well as by the interaction with the social environment. The parents also reported a lack of reliable information and the consequent inability to take an informed decision.Discussion: The lack of compliance to the guidelines for the vaccination of young children against measles is influenced by factors varying between different population groups. Notably, this study highlighted the need for more effective communication strategies to help parents understand the advantages connected to children’s vaccination.

Bakgrund: Vaccin anses vara den mest kostnadseffektiva och slagkraftiga interventionen för att undvika spridning av sjukdomar. Ca 1,5 miljoner dödsfall skulle årligen kunna undvikas om den globala vaccinationstäckningen ökade. 2019 års statistik från World Health Organization [WHO] visar dock på stagnerad eller dalande vaccinationstäckning och en ökad misstro till vaccin. Detta får WHO att klassificera ”misstro till vaccin” som ett av de tio största hoten mot global hälsa. Sjuksköterskan är den som möter upp och står närmast föräldrar i deras beslut om vaccination av deras barn. Genom korrekt, bred och evidensbaserad information ges föräldrar rätt förutsättningar för att fatta sina beslut. Syfte: Syftet var att identifiera och undersöka vilka faktorer som påverkar föräldrars beslut att inte vaccinera sina barn. Metod: Litteraturöversikt har använts som metod där elva vetenskapliga artiklar som svarade till syftet utgjorde grunden för resultatet. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och PsychInfo. Dorothea Orems egenvårdsteori står som bärande teoretisk referensram till denna litteraturöversikt. Resultat: Faktorer som påverkade föräldrars beslut att inte vaccinera sina barn var många och skiljde sig brett från varandra. De identifierade faktorerna presenterades i huvudkategorierna: ”Vaccinets verkan och biverkningar”, ”Förutsättningar”, ”Myndigheter och vårdpersonal” och ”Andra metoder-Andra faktorer”. Resultatet visade att rädsla för biverkningar, som saknade vetenskapligt stöd, var en vanligt förekommande anledning till att föräldrar valde att inte vaccinera sina barn. Men även misstro till myndigheter och vårdpersonal och bemötandet från dessa påverkade föräldrarnas beslut. Slutsats: Vaccin diskuteras mer än någonsin förut. Informationen som sprids kan ofta vara felaktig, vinklad eller utan vetenskaplig förankring. Föräldrar som ställer sig tveksamma till vaccin eller har frågor blir påverkade av information från både säkra och osäkra källor. Faktorer som ligger till grund för föräldrarnas beslut är många och varierande och måste bemötas med ett individuellt förhållningssätt. Vid kontakt med tveksamma föräldrar är det sjuksköterskans uppgift att kunna möta upp, vara öppen för och kunna besvara föräldrarnas frågor och farhågor med bred och djupgående information om vaccinets för-och nackdelar.

Bakgrund   Vaccin är en bidragande faktor till att folkhälsan hålls på en god nivå, både nationellt och internationellt. Trots det förekommer misstro till vaccin, och när föräldrar väljer att avstå vaccinationer till sina barn ökar risken att återinföra smittsamma sjukdomar i samhället. Om anledningarna till tveksamhet kan identifieras kan sjuksköterskans arbete individanpassas och personcentrerad vård tillämpas, vilket i sin tur kan bidra till att föräldrar kan göra hälsosamma val för sina barn. Syfte  Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva orsaker till föräldrars tveksamhet inför att vaccinera sina barn. Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes där 18 vetenskapliga artiklar inkluderades. Artiklarna inhämtades från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av olika sökord och kvalitetsgranskades därefter utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsmall. Med hjälp av en integrerad dataanalys kunde resultatet redovisas i kategorier samt subkategorier. Resultat Resultatet presenterades genom tre huvudkategorier och åtta subkategorier. De tre huvudkategorierna var: sjukvård och sjukvårdsystem, föräldrars kunskapsbehov samt sociologiska faktorer. De åtta subkategorierna var: information från sjukvårdspersonal, ekonomiska faktorer, kunskapsluckor och missuppfattningar, informationskanalers inverkan, föräldrars uppfattning om vaccinets osäkerhet, oro för biverkningar, livsstil och livsåskådning samt demografi. Slutsats Resultatet visade att det fanns flera olika orsaker till varför föräldrar var tveksamma till att vaccinera sina barn. De främsta anledningarna var att föräldrar saknade tillit till sjukvården, att det förekom kunskapsluckor och missuppfattningar samt att det sociala livet påverkade föräldrars attityder kring vaccinationer. För att kunna bemöta föräldrar individanpassat och stärka föräldrarnas hälsolitteracitet bör sjukvårdspersonal arbeta personcentrerat. / Background Vaccine is a contributing factor to maintaining a good level of public health, both nationally and internationally. Despite this, there is mistrust of vaccines, and when parents choose to give up vaccinations to their children, the risk of reintroducing communicable diseases into society increases. If the reasons for doubt can be identified, the nurse's work can be individualized and person-centered care applied, which in turn can contribute to parents being able to make healthy choices for their children. Aim The aim of this literature review was to describe the reasons for parents' hesitation in vaccinating their children. Method A non-systematic literature review was conducted which included 18 scientific articles. The articles were obtained from the databases PubMed and CINAHL with the help of various keywords and were then quality checked based on Sophiahemmet University's assessment template. With the help of an integrated data analysis, the results could be reported in categories and subcategories. Results The results are presented through three main categories and eight subcategories. The three main categories were: healthcare and healthcare systems, parent´s knowledge needs and sociological factors. The eight subcategories were: information from healthcare professionals, economic factors, knowledge gaps and misconceptions, impact of information channels, parents' perceptions of the vaccine's insecurity, concerns about side effects, lifestyle and outlook on life, and demographics. Conclusions The results showed that there are several different reasons why parents are hesitant to vaccinate their children. The main reasons were that parents lack confidence in healthcare, that there were knowledge gaps and misconceptions and that social life influence parents' attitudes about vaccinations. To be able to respond to parents individually and strengthen the parents' health literacy, healthcare staff should work person-centered.

Bakgrund: Vaccination är en av de mest hälsofrämjande insatserna globalt. En hög vaccinationstäckning är en förutsättning för att kunna kontrollera och eliminera vaccinationsbara sjukdomar. Täckningen av vaccination är i Sverige hög men en minskning har rapporterats. Barnhälsovårdssjuksköterskan har en stor roll i arbetet kring vaccination och vaccinationsfrågor men även kring vilka strategier som är lämpliga i mötet med föräldrar som är tveksamma till vaccination.Syfte: Att belysa vilka strategier barnhälsovårds-sjuksköterskan använder sig av när föräldrar är tveksamma till att vaccinera sitt barn.Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer. Totalt 12 BHV-sjuksköterskor intervjuades. Intervjuernas data analyserades enligt en innehållsanalys.Resultat: Resultatet bildade tre huvudkategorier: Förutsättningar till vägledning, vägledning genom information och förhållningssätt vid mötet, samt 7 underkategorier. Huvudresultatet visade att den vanligaste strategin BHV-sjuksköterskan använde sig av var att informera om vaccin, dess fördelar och varför vaccin ges. Att informera om vart föräldrarna kan hitta trovärdig information samt att ta reda på vad som orsakade tveksamheten för att kunna vägleda var också strategier som användes. Bemötande gentemot föräldrarna och att individanpassa informationen var andra strategier som var nyckeln i vägledningen. Ibland erbjöds även extra besök för att diskutera vaccinationer. Slutsats: BHV-sjuksköterskan kan genom strategier så som att informera om vaccination, individanpassa informationen samt bemöta föräldrarna med respekt ge föräldrarna den kunskap de behöver för att fatta ett beslut gällande vaccination. Nyckelord: BHV-sjuksköterska, informera, strategier, tveksamhet, vaccination / Background: Vaccination is one of the most health promoting efforts globally. A high vaccination coverage is a prerequisite to control and eliminate vaccinable diseases. In Sweden there is a high coverage of vaccinable diseases, but a decreasing number has been reported. The child health care nurse has an important role in the work involving vaccination and questions about vaccinations, but also which strategies is suitable in the meeting with parents who are doubtful about vaccination.Aim: To highlight which strategies the child health care nurse uses to parents that is doubtful about vaccinating their child. Method: A qualitative interview study was performed. The study was based on semi-structured interviews. A total of 12 child health care nurses were interviewed. The collected data was analyzed according to a content analysis.Results: The result formed three head categories: Prerequisites for guidance, guidance through information and approach at the meeting, also seven subcategories were formed. The head result showed that the most common strategy the child health care nurse used was to give information about the vaccine, the advantage and the disadvantage. To give information to the parents about where to find reliable information about the vaccine and to find out what caused the parents doubt about the vaccine was also strategies the child health care nurse used as guidance. How to approach parents and using individualized information was other strategies that was key to guidance. Sometimes even extra visits were scheduled to discuss vaccinations.Conclusion: The child health care nurse can through strategies like information about vaccination, individualized information and approach to parents give the parents the knowledge they need to make a decision about vaccination.Keywords: Child health care nurse, doubt, inform, strategies, vaccination

Background: Human papillomavirus (HPV) is one of the most common sexually transmitted infections in the world and there are over 100 different varieties. Several of the varieties can lead to cancer. Although there are vaccines available, the vaccine coverage varies in the providing countries. Aim: The aim of this study was to describe aspects that make guardians choose to refrain from giving their children HPV-vaccines. Method: This Literature study is based on nine qualitative articles published between 2010 and 2020 and the articles were found in Cinahl and PubMed. Results: Guardians who refrained from the HPV-vaccine to their adolescents mentioned varied aspects. Some guardians were concerned about side effects of the vaccine and others mention a lack of knowledge and information about HPV and the vaccine. Guardians expressed concerns about vaccinating against sexually transmitted infections with their adolescents. A varied confidence in health care staff was mentioned by the guardians and they sought information from more unreliable sources such as stories from friends and family or the internet. The fact that HPV-vaccine only was provided to girls, in many of the countries, was a reason for the guardian’s skepticism. Conclusion: The result showed that there are various aspects that make guardians refrain from HPV-vaccine. Some reasons are more common in certain countries. Today's society is multicultural, which leads to a need for more studies to be done from an international perspective. Being able to meet the guardian’s various needs for information about HPV-vaccine is essential to get a higher HPV-vaccine coverage in the world.

Bakgrund Alla barn i Sverige har rätt till barnhälsovård, vars uppgift bland annat är att följa och stödja barnets hälsa och utveckling. Forskning visar att vaccination är den enskilda orsaken till att sjukdomsutbrott i samhället har minskat. Trots detta råder ibland tveksamhet hos föräldrar att vaccinera sina barn. Bristande kunskap (hälsolitteracitet) hos föräldrar om sjukdomar, vaccin och dess biverkningar har visat sig vara en orsak till tveksamheten. Syfte Syftet med denna studie är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av hälsolitteracitet hos de föräldrar som är tveksamma till vaccination av sina barn. Metod Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie och induktiv ansats. Data har samlats in från åtta sjuksköterskor i Dalarnas län med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Data har analyserats med tematisk analys enligt Braun & Clarke. Resultat Resultatet i denna studie visar att de tveksamma föräldrarna vanligen har fått sin information från sociala medier, släkt och vänner vilket skapar en rädsla för att barnet ska få biverkningar av vaccinet eller ett förändrat immunsystem. En del föräldrar har bristande förtroende för sjuksköterskan och vården och lyssnar hellre på information från sociala medier vilket sjuksköterskorna ofta upplever har ”en stark röst”. Sjuksköterskorna önskar mer kunskap och fakta från staten för att kunna delge föräldrarna relevant och tillförlitlig information. Slutsats Samtliga sjuksköterskor i studien är överens om att det är viktigt att visa respekt och förståelse för föräldrarnas åsikter och möta dem på deras nivå för att skapa ett förtroende och därmed bidra till att öka föräldrars hälsolitteracitet. / Background In Sweden every child has the right to child health. The overall goal of Child health care is to monitor and support the child's health and development. Research shows that vaccination is the only reason why disease outbreaks in society have decreased. Despite this, some parents sometimes hesitate to vaccinate their children. A lack of knowledge (health literacy) among parents about diseases, vaccines and their side effects has been shown to be a reason for the hesitation. Aim The purpose of this study is to describe the nurse's experience of health literacy of parents who are hesitant to vaccinate their children. Method The study has been conducted as a qualitative interview study and an inductive approach. Data has been collected from eight nurses in Dalarna by using semi-structured interviews. The data analysing method was thematic according to Braun & Clarke. Results The results of this study show that the nurse is often faced with difficult challenges. The hesitant parents have usually received their information from social media, relatives and friends which lead to a fear that the child will have side effects from the vaccine or a changed immune system. Some parents have little trust in the nurse and the health care system and prefer to listen to information from social media, which the nurse often feels has "a strong voice". The nurses want more knowledge and facts from the state to be able to provide the parents with relevant and reliable information. Conclusions In this study, all the nurses agreed that it is important to show respect and understanding for parents' opinions and meet them at their level to create trust and be able to increase parents' health literacy.

Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskans upplevelse av att bemöta och vägleda föräldrar som är tveksamma till vaccination. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer med sex BHV-sjuksköterskor. Analysen utfördes i form av manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet bildade fyra huvudkategorier: Vägleda genom att guida och informera, Förutsättningar för att vägleda, Förhållningssätt för ett gott bemötande och BHV-sjuksköterskans upplevelser av att bemöta tveksamma föräldrar samt 13 underkategorier. Huvudresultaten visade att BHV-sjuksköterskans sätt att vägleda tveksamma föräldrar var ganska lika, men även olikheter fanns. Att informera om vaccination upplevdes som nyckeln för att vägleda föräldrarna på bästa sätt. Det var av vikt att informationen individanpassades och att föräldrarna vägleddes att ta ett genomtänkt beslut efter diskussion om risker i jämförelse med nyttan av vaccination. Förutsättningar för att kunna vägleda på ett bra sätt var tid, kunskap och stöd. BHV-sjuksköterskan eftersträvade en god relation med föräldrarna utifrån genuin omtanke och respekt för föräldrarnas beslut. BHV-sjuksköterskan upplevde ändå känslor i bemötandet som frustration, oro, nervositet och att bemötandet kunde kännas besvärligt. Det kunde även upplevas svårt att bemöta tveksamhet men det varierade med föräldrarnas inställning. Slutsats: BHV-sjuksköterskan kan genom att individanpassa vägledningen och bemöta tveksamma föräldrar med omtanke och respekt öka möjligheten att tveksamma föräldrar väljer att vaccinera sitt barn. / Aim: The aim of the study was to highlight the child health care nurse’s experience of responding and guiding vaccine hesitant parents. Method: An empirical interview study with a qualitative approach was carried out. The study was based on semi-structured interviews with six child health care nurses. The analysis was formed as a manifest content analysis. Results: The analysis resulted in four main categories: Guiding by informing, Requirements to guide, Approaches to respond in a good way and The Child Health Care Nurse’s experiences of responding hesitant parents as well as thirteen subcategories. The main results showed that child health care nurse’s ways of guiding hesitant parents were quite similar to each other, but differences also occured. The key to guiding parents was to inform them about vaccination. It was important to individualize the information and guide after discussion about risks versus benefits and that parents were guided to take a considered decision. Conditions to guide parents in a good way was time, knowledge and support. The child health care nurse sought a good relationship with the parents through genuine consideration and respect for the decision that the parents made. The child health care nurse experienced emotions such as frustration, anxiety, nervousness, and that responding could feel awkward. It could even be difficult to responding hesitant parents, but that varied with the parent’s attitude. Conclusion: The child health care nurse can increase the possibility that parents may choose to vaccinate their child, through individualized guidance and responding hesitant parents in consideration and respect.