BakgrundUnder den rådande COVID-19-pandemin som startade år 2020 har vaccinationsfrågan blivit mer aktuell. För att bekämpa COVID-19 behöver en flockimmunitet uppnås, samtidigt som vaccinationsmotstånd är ett komplext problem. Faktorer som ligger bakom beslutet om att tveka inför, eller helt avvisa, vaccinering kan vara många och dessa är viktiga för sjukvårdspersonal att uppmärksamma. Detta för att få en starkare förståelse i vårdmötet med patienter som upplever motvillighet att vaccinera sig. Om sjuksköterskan blir mer insatt skapas förutsättningar för ett tryggt möte med korrekt informationsutbyte till de osäkra patienterna, vilket i sin tur kan leda till en ökad vaccinacceptans. Syfte Att belysa faktorer som kännetecknar tveksamhet eller motstånd till vaccinering mot COVID-19.Metod En allmän litteraturstudie av elva originalartiklar med kvantitativ metod. Sökningar efter artiklar har gjorts i databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskning har gjorts med hjälp av en bedömningsmall för kvantitativa artiklar och i resultatanalysen identifierades faktorer som sedan delades in i kategorier. Resultat Faktorerna som framkom i studierna kunde delas in i fem olika kategorier. Faktorer som framkom gällande vaccinmotstånd var kvinnligt kön, yngre ålderskategorier, högersympatiserande, lägre inkomst, lägre utbildningsnivå och oro kring vaccinsäkerhet. Slutsats Resultatet belyser faktorer som både kan och inte kan påverkas. En etnisk bakgrund går inte att påverka, men oron som kan finnas hos en del patienter kan påverkas av sjuksköterskan genom information och utbildning. Sjuksköterskan har också en viktig roll i att bemöta den kunskap som patienten redan besitter och utgå ifrån den.

Bakgrund: År 2019 utlystes vaccintveksamhet som ett av de tio största hoten mot global hälsa och antalet ovaccinerade barn har ökat kraftigt de senaste tre åren. Detta riskerar barnens hälsa och får konsekvenser för samhällets tillväxt och utveckling. Vaccinering är ett effektivt sätt att förebygga sjukdom och anses vara en av de största framgångarna för hälsa i historien. Trots omfattande evidens gällande vacciners nytta och säkerhet växer vaccintveksamheten världen över. Syfte: Att beskriva vilka faktorer som ligger bakom vårdnadshavares val att inte vaccinera sina barn med rekommenderade grundvaccinationer. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design. Resultatet baserades på tio kvalitativa originalartiklar publicerade mellan år 2017 och 2023. Datainsamling gjordes via databaserna PubMed och CINAHL. Som teoretisk utgångspunkt användes begreppet hälsolitteracitet. Resultat: Ur de tio granskade studierna framkom fyra teman. De faktorer som påverkade beslutet var att vårdnadshavare ansåg att vacciner är skadliga och onödiga samt att vacciner är onaturliga och ges för tidigt. Vidare önskade vårdnadshavare fatta självständiga beslut gällande sina barns vaccinationer men upplevde inskränkt autonomi. Det fanns även en uttalad misstro till hälso- och sjukvården, myndigheter och läkemedelsföretag. Slutsats: Då vaccintveksamhet är ett växande fenomen är det viktigt att hälso- och sjukvården utvecklar kommunikationsstrategier för bästa möjliga bemötande och individanpassad information, vilket kan bidra till ett ökat förtroende. Sjuksköterskan kan bidra med evidensbaserad kunskap och information till vårdnadshavare samt säkerställa att varje familj blir bemött med respekt oavsett eventuella meningsskiljaktigheter.