Bakgrund: Vaccinationer räknas till sjukvårdens mest effektiva hälsoåtgärd och räddar cirka 1.5 miljoner liv årligen. Trots möjligheten att utnyttja vaccin väljer somliga att inte vaccineras. Detta fenomen kallas för vaccintveksamhet är ett av de tio största hoten mot den globala folkhälsan. Syfte: Syftet var att beskriva vilka motiv som leder till att föräldrar är tveksamma till att vaccinera sina barn. Metod: En allmän litteraturstudie med en deskriptiv design genomfördes. En litteratursökning utfördes i databaserna Cinal och Pubmed, vilket resulterade i elva kvalitativa studier som var relevanta för denna studies syfte. Travelbees omvårdnadsteori användes som teoretisk referensram. Resultat: Resultaten från artiklarna presenterades i 6 olika teman: oro gällande vaccinets säkerhet, misstro till myndigheter, påverkan av social miljö och normer, naturlig immunisering och sjukdomars allvarlighetsgrad och hälsosam livsstil. Föräldrar ifrågasatte vaccinets säkerhet och upplevde otillräcklig information från myndigheter. En del påverkades av samhällets normer. Somliga ansåg att en naturlig immunisering var att föredra och en del trodde att sjukdomarna var ofarliga. Vissa ansåg att en hälsosam livsstil gav ett tillräckligt skydd mot sjukdomarna. Slutsats: Föräldrarnas tveksamhet till att vaccinera sina barn grundas huvudsakligen i en ofullständig förståelse för vaccinets säkerhet och effektivitet. Många kände misstro till sjukvården och föredrog naturlig immunisering framför vaccinering. Den ofullständiga förståelsen bottnade i många fall i informationsbrist och resulterade i att föräldrar kände oro inför vaccin. Sjuksköterskan har en viktig roll i att inta god handlingsberedskap och att i vårdmötet säkerställa att föräldrarna ges förutsättningar att förstå nyttan och nödvändigheten med vaccin. / Background: Vaccine is one of the most effective tools to prevent diseases and saves around 1,5 million lives yearly. Despite access to vaccines, some individuals choose to not vaccinate. This phenomenon known as vaccine hesitancy, is one of the ten biggest threats to global public health. Purpose: The purpose of this study was to describe the motives behind parents’ hesitancy to vaccinate their children. Method: A litterature study with a descriptive design was performed. A literature search was conducted using Cinahl and PubMed databases, leading to eleven qualitative studies relevant to the purpose of this study. Travelbee's nursing theory was used as a theoretical model. Results: The results from all articles are presented in six themes: Concerns regarding the vaccine’s safety, Distrust of authorities, Impact of social environment and norms, Natural immunization and disease severity and Healthy lifestyle. Parents questioned the safety of the vaccine and experienced lack of information from authorities. Some were influenced by norms of the society. Multiple parents considered that a natural immunization was preferable to the actual diseases. Several believed that a healthy lifestyle would provide enough protection against the diseases. Conclusion: Parents hesitancy to vaccinate their children are mainly based on an incomplete understanding of the vaccine's safety and effectiveness. The incomplete understanding was due to a lack of information which led parents to worry about the vaccine. The nurse has an important role in taking good action readiness and to ensure that parents are given the conditions to understand the benefit and necessity of the vaccine.

Bakgrund: Flera av världens länder samverkar för att uppnå hög vaccinationstäckning för att kunna kontrollera, eliminera och utrota allmänfarliga sjukdomar. Nationella barnvaccinationsprogram ses som en av de säkraste, mest kostnadseffektiva och framgångsrika interventionerna för att förebygga dödsfall och förbättra liv samtidigt som vaccintveksamhet ses som ett av de tio största hoten mot världshälsan. Syfte: Identifiera faktorer som ligger till grund för föräldrars tveksamhet inför vaccination av sina barn. Metod: En systematisk litteraturstudie där empirisk forskning analyserats och sammanställts. Sökningarna utfördes i två databaser, 19 artiklar inkluderades i litteraturstudien, 12 stycken kvantitativa och sju kvalitativa. Inkluderade artiklar är kvalitetsgranskade. Resultat: I litteraturstudiens resultat presenteras fyra huvudkategorier; Vaccinets verkan, Information, Förtroende samt Levnadsförhållanden och livsstilsval. Resultatet identifierar föräldrars oro för biverkningar och tveksamhet inför vaccinets effekt, sociodemografiska faktorer som påverkar vaccinationstäckningen samt en påverkan från religiös tro. Generellt uppgav föräldrar att det saknade information för att kunna ta beslut om att vaccinera sina barn eller inte. De saknade information om vaccinets innehåll samt engagemang i vårdpersonalens informationsöverföring. Slutsats: Vaccintveksamhet är ett komplext och mångsidigt fenomen. Oro och rädsla inför biverkningar från de olika vaccinerna kan bidra till ökad tveksamhet i beslutsprocessen hos föräldrar och en anledning till att avstå eller fördröja vaccination. Resultatet påvisar vikten av tillräcklig information för att trygga föräldrar i att vaccinera sina barn. Denna litteraturstudie ökar förståelsen inför föräldrars inställning till vaccination och ger en ökad förståelse för hur information om hälsofrämjande åtgärder tas emot av föräldrar. / Background: Several of the world’s countries work together to achieve high vaccination coverage in order to be able to control, eliminate and eradicate dangerous diseases. National childhood vaccination programs are seen as one of the safest, most cost-effective and successful interventions to prevent deaths and improve life while vaccine hesitancy are seen as one of the ten biggest threats to world health. Aim: Identify factors that underlie parents’ hesitation about vaccination their children. Method: A systematic literature review where empirical research has been analyzed and compiled. The searches were performed in two databases, 19 articles were included in the literature review, 12 were quantitative and seven qualitative. Included articles are quality reviewed. Results: In the result of the literature review, for main categories were presented; Vaccine Effect, Information, Confidence and Living Conditions and Lifestyle Choices. The result identify parents’ concerns about side effects and doubts about the vaccine’s effect, certain socio-demographic factors that affect vaccination coverage and also an influence from religious beliefs. In general, parents stated that they lacked sufficient information to be able to decide whether or not to vaccine their children. They laced information about the vaccine’s content and involvement in the healthcare workers information transfer, which led to their own information search on the internet. Conclusion: Vaccine hesitancy is a complex and versatile phenomenon. Anxiety and fear of side effects from the various vaccines can contribute to increased hesitation in the decision-making process in parents and a reason to abstain from or delay vaccination. This literature review increases the understanding of parent’s attitudes towards vaccination and provides an increased understanding of how information about health-promoting measures is received by parents.

Bakgrund: År 2019 utlystes vaccintveksamhet som ett av de tio största hoten mot global hälsa och antalet ovaccinerade barn har ökat kraftigt de senaste tre åren. Detta riskerar barnens hälsa och får konsekvenser för samhällets tillväxt och utveckling. Vaccinering är ett effektivt sätt att förebygga sjukdom och anses vara en av de största framgångarna för hälsa i historien. Trots omfattande evidens gällande vacciners nytta och säkerhet växer vaccintveksamheten världen över. Syfte: Att beskriva vilka faktorer som ligger bakom vårdnadshavares val att inte vaccinera sina barn med rekommenderade grundvaccinationer. Metod: Litteraturöversikt med deskriptiv design. Resultatet baserades på tio kvalitativa originalartiklar publicerade mellan år 2017 och 2023. Datainsamling gjordes via databaserna PubMed och CINAHL. Som teoretisk utgångspunkt användes begreppet hälsolitteracitet. Resultat: Ur de tio granskade studierna framkom fyra teman. De faktorer som påverkade beslutet var att vårdnadshavare ansåg att vacciner är skadliga och onödiga samt att vacciner är onaturliga och ges för tidigt. Vidare önskade vårdnadshavare fatta självständiga beslut gällande sina barns vaccinationer men upplevde inskränkt autonomi. Det fanns även en uttalad misstro till hälso- och sjukvården, myndigheter och läkemedelsföretag. Slutsats: Då vaccintveksamhet är ett växande fenomen är det viktigt att hälso- och sjukvården utvecklar kommunikationsstrategier för bästa möjliga bemötande och individanpassad information, vilket kan bidra till ett ökat förtroende. Sjuksköterskan kan bidra med evidensbaserad kunskap och information till vårdnadshavare samt säkerställa att varje familj blir bemött med respekt oavsett eventuella meningsskiljaktigheter.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka socioekonomiska faktorer bidrar till intaget av vaccinet mot covid-19 i 13 olika bostadsområden i Stockholm. Författarna av denna uppsats åtar sig undersöka fyra samband med vaccinationsgraden i de utvalda områden, det vill säga samband med utbildning, inkomst, arbetslöshet och utländsk bakgrund. Tidigare forskning i frågan har påvisat motstridiga resultat, dock formas hypoteserna utifrån resultatet som återfinns i majoriteten studier. För att berika diskussionen tas även upp begrepp som institutionell tillit, infodemic och vaccintveksamhet. Metoden består av linjära regressionsmodeller där de oberoende variablerna i form av socioekonomiska faktorer redovisas och konstanthålls i flera kombinationer. Variablerna redovisas först för sig i enkla linjära regressioner, där inkomst och hög utbildning korrelerar positivt med vaccinationsgraden och arbetslöshet och utländsk bakgrund korrelerar negativt med vaccinationsgraden. Vidare görs regressionsmodeller om två och tre oberoende variabler. Överraskande i denna studie är att i detta skede visar sig inkomst ha ett negativt eller icke-signifikant samband med vaccinationsgraden. Även utbildning förlorar sin signifikans till vaccinationsgraden. Däremot behåller utländsk bakgrund sin signifikanta negativa korrelation med vaccinationsgraden. Avslutningsvis diskuteras variablerna i förhållande till den tidigare forskningen. / The purpose of this study is to find out which socioeconomic factors contribute to the intake of the covid-19 vaccine in 13 different residential areas in Stockholm. The authors of the following thesis undertake to research the association of four socioeconomic factors with the degree of vaccination in said areas, that is education level, average income, unemployment and immigrant background. Previous research in the question has shown contradictory evidence, the hypothesis of this study however is formulated in line with the majority of the research. To further enrich the discussion on the topic, notions of institutional trust, infodemic and vaccine hesitancy are considered. Additionally, tests of linear regression models are performed and adjusted in several combinations. Firstly, the independent variables are presented by themselves, where education and income correlate positively with the vaccination degree, whereas unemployment and immigrant background correlate negatively. Furthermore, linear regressions with two and three independent variables are performed. The surprising result here is that income either no longer has a significant correlation or correlates negatively with vaccination degree. Education level also loses its significance. On the other hand, immigrant background withholds its negative correlation with the vaccination degree. Finally, the results are discussed in relation to the prior research.