Barnavårdcentalen (BVC) är en verksamhet som når nästan alla barn i Sverige. Från att ha varit inriktad på att hitta eventuella handikapp och sjukdomar hos barnen har inriktningen blivit allt mer psykosocial. Behovet av samverkan med andra aktörer har ökat. Familjecentral (FC) är en relativt ny arena där barnhälsovård (BHV) samverkar med socialtjänst, öppen förskola och mödrahälsovård. Även andra aktörer kan vara delaktiga som till exempel bibliotek och tandhälsovård. Syftet med denna studie är att undersöka BHV-sjuksköterskans upplevelse av att arbeta på en FC. För att undersöka detta valdes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju BHV-sjuksköterskor intervjuades som alla hade erfarenhet från BVC både med och utan FC. I resultatet framkom att BHV-sjuksköterskan upplever FC som en mycket god arbetsplats med många möjligheter och stödåtgärder för familjerna. FC skapar en god arbetsmiljö där känslan att vara fler runt familjerna betyder mycket. Närheten till socialrådgivaren underlättar samverkan med socialtjänsten och kan bidra med lättillgängligt stöd till familjen. Arbetet blir mer familjefokuserat och hälsofrämjande än på BVC utan FC. Utmaningar är framförallt att få tiden att räcka till för samverkan med övriga professioner. Husmöten, där alla medarbetare på FC träffas, ses som viktiga att prioritera. Behovet av en särskild samordnare på varje FC lyfts. Det framkommer att det är viktigt på FC att alla professioner är tydliga med sin roll för varandra. Det vore intressant att i framtida forskning undersöka vilken profession föräldrarna vänder sig till vid olika frågeställningar. En annan forskningsfråga är att även undersöka om familjerna uppskattar FC lika mycket som BHV-sjuksköterskorna.

No description available.

Sammanfattning Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande folkhälsoproblem. Barnhälsovården har en betydelsefull roll när det gäller att förebygga, identifiera, vägleda och följa upp övervikt och fetma hos barn mellan 0–6 år. Därför är det angeläget att belysa BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att möta familjer där barnet har övervikt eller fetma. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta med familjer där barnet har övervikt eller fetma. Metod: Studien har utgått från en kvalitativ metod med en induktiv ansats i form av individuella intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien framkom att BHV-sjuksköterskorna hade erfarenhet av att övervikt och fetma hos barn är ett känsligt ämne. Just hur bemötandet ska ske ansågs vara det svåraste. BHV-sjuksköterskorna ville i sitt arbete med familjer där barnet har övervikt eller fetma stärka familjen och föräldrarna i sin föräldraroll på lika villkor, vara en vägledare och ge förslag till enkla förändringar. Tydliga rutiner och verktyg underlättade i arbetet med övervikt hos barn. Slutsats: Övervikt och fetma hos barn är ett känsligt och utmanande ämne. Tydliga rutiner och verktyg samt en god samverkan med övriga instanser är avgörande faktorer för att nå framgång med problematiken. BHV-sjuksköterskan förhållningssätt är också en avgörande faktor då ett hälsofrämjande förhållningssätt kan öka föräldrarnas medvetenhet och motivation till förändring och stärka deras empowerment. När föräldrarna och barnets omgivning förstår problematiken kan barnet få bästa möjliga omvårdnad och övervikten kan hejdas.     Nyckelord: Barnhälsovård, BHV-sjuksköterska, fetma, intervju, kvalitativ metod, övervikt / Abstract Background: Overweight and obesity are a growing public health problem. Child health care has a significant role to play in preventing, identifying, guiding and following up obesity and obesity in children between 0-6 years. Therefore, it is important to highlight CHC nurse's experience of meeting families where the child has overweight or obesity.Purpose: The aim of the study was to describe CHC nurse's experience of working with families where the child has overweight or obesity. Methodology: The study is based on a qualitative method with an inductive approach in the form of ten individual interviews. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. Results: The result showed that CHC nurses had experience that overweight and obesity in children is a sensitive subject. How to meet the family was the most challenging. CHC nurses wanted to work with families in which the child has overweight or obesity, to strengthen the family and the parents in their roll, to be a guide and to make suggestions for simple changes. Clear routines and tools facilitated in the work of overweight in children. Conclusion: Overweight and obesity in children is a sensitive and challenging subject. Clear routines and tools, as well as good collaboration with other instances, are crucial factors in achieving success with the problematic issues. The approach of the CHC nurse is also a key factor as a health promotion approach can increase parents' awareness and motivation to change and strengthen their empowerment. When the parents and the child's environment understand the problem, the child can get the best possible care and the overweight and obesity can be halted.     Keywords: Child health care, CHC nurse, interviews, obesity, overweight, qualitative design

Barnhälsovårdssjuksköterskan (BHV-sjuksköterskan) träffar föräldrar och barn på barnavårdscentralen (BVC) regelbundet under barnets fem första levnadsår enligt barnhälsovårdsprogrammets riktlinjer. I BHV-sjuksköterskans uppdrag ingår att ge stöd till föräldrar för att ge dem möjlighet att växa in i föräldrarollen. Tidigare forskning visar att föräldrar uttrycker att stödet från BHV-sjuksköterskan är av stor betydelse och att brister i relationen kan leda till osäkerhet i föräldrarollen och en känsla av otrygghet. Syftet med studien var att ta reda på BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att skapa en tillitsfull relation med föräldrar. Åtta BHV-sjuksköterskor intervjuades kring sina erfarenheter och för att få svar på forskningsfrågan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv inriktning. Resultatet visar att genom ett förhållningssätt som bygger på lyhördhet och inkännande och genom att visa intresse och lyssna skapas goda möjligheter för en god relation. Att ge stöd och råd utifrån föräldrarnas behov möjliggör ett vårdande möte. Hembesök som är den första kontakten beskrivs som den viktigaste och värdefullaste förutsättningen när det gäller relationsskapande. För att bygga upp en trygg relation krävs tillgänglighet och kontinuitet. BHV-sjuksköterskor beskriver utmaningen med anmälningsplikt, psykisk ohälsa och kulturella skillnader. När det gäller anmälningsplikten beskrivs vikten av ärlighet och öppenhet gentemot föräldrarna som en viktig faktor. Vid psykisk ohälsa hos föräldrar belyses betydelsen av att tidigt uppmärksamma tecken på detta för att kunna erbjuda stödjande insatser. När det gäller kulturella olikheter framkommer det att språkförbristning kan vara en utmaning när det gäller att skapa en tillitsfull relation. I diskussionen lyfts resultatet utifrån barnets perspektiv och rättigheter utifrån barnkonventionen.

Bakgrund: Vaccination är en av de mest hälsofrämjande insatserna globalt. En hög vaccinationstäckning är en förutsättning för att kunna kontrollera och eliminera vaccinationsbara sjukdomar. Täckningen av vaccination är i Sverige hög men en minskning har rapporterats. Barnhälsovårdssjuksköterskan har en stor roll i arbetet kring vaccination och vaccinationsfrågor men även kring vilka strategier som är lämpliga i mötet med föräldrar som är tveksamma till vaccination.Syfte: Att belysa vilka strategier barnhälsovårds-sjuksköterskan använder sig av när föräldrar är tveksamma till att vaccinera sitt barn.Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer. Totalt 12 BHV-sjuksköterskor intervjuades. Intervjuernas data analyserades enligt en innehållsanalys.Resultat: Resultatet bildade tre huvudkategorier: Förutsättningar till vägledning, vägledning genom information och förhållningssätt vid mötet, samt 7 underkategorier. Huvudresultatet visade att den vanligaste strategin BHV-sjuksköterskan använde sig av var att informera om vaccin, dess fördelar och varför vaccin ges. Att informera om vart föräldrarna kan hitta trovärdig information samt att ta reda på vad som orsakade tveksamheten för att kunna vägleda var också strategier som användes. Bemötande gentemot föräldrarna och att individanpassa informationen var andra strategier som var nyckeln i vägledningen. Ibland erbjöds även extra besök för att diskutera vaccinationer. Slutsats: BHV-sjuksköterskan kan genom strategier så som att informera om vaccination, individanpassa informationen samt bemöta föräldrarna med respekt ge föräldrarna den kunskap de behöver för att fatta ett beslut gällande vaccination. Nyckelord: BHV-sjuksköterska, informera, strategier, tveksamhet, vaccination / Background: Vaccination is one of the most health promoting efforts globally. A high vaccination coverage is a prerequisite to control and eliminate vaccinable diseases. In Sweden there is a high coverage of vaccinable diseases, but a decreasing number has been reported. The child health care nurse has an important role in the work involving vaccination and questions about vaccinations, but also which strategies is suitable in the meeting with parents who are doubtful about vaccination.Aim: To highlight which strategies the child health care nurse uses to parents that is doubtful about vaccinating their child. Method: A qualitative interview study was performed. The study was based on semi-structured interviews. A total of 12 child health care nurses were interviewed. The collected data was analyzed according to a content analysis.Results: The result formed three head categories: Prerequisites for guidance, guidance through information and approach at the meeting, also seven subcategories were formed. The head result showed that the most common strategy the child health care nurse used was to give information about the vaccine, the advantage and the disadvantage. To give information to the parents about where to find reliable information about the vaccine and to find out what caused the parents doubt about the vaccine was also strategies the child health care nurse used as guidance. How to approach parents and using individualized information was other strategies that was key to guidance. Sometimes even extra visits were scheduled to discuss vaccinations.Conclusion: The child health care nurse can through strategies like information about vaccination, individualized information and approach to parents give the parents the knowledge they need to make a decision about vaccination.Keywords: Child health care nurse, doubt, inform, strategies, vaccination

Sammanfattning    Bakgrund: Covid-19-pandemin har förändrat arbetet inom barnhälsovården vilket har varit en utmaning för BHV-sjuksköterskan. Barnhälsovården har i uppdrag att arbeta hälsofrämjande och preventivt för att bidra till barnets bästa möjliga hälsa och utveckling. BHV-programmet ska erbjudas till alla barn och bidra till en jämlik folkhälsa. Under Covid-19-pandemin kan BHV-sjuksköterskor haft olika förutsättningar att bedriva BHV-programmet, därför är det av vikt att beskriva deras arbete och upplevelser inom barnhälsovården under Covid-19-pandemin. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BHV-sjuksköterskans upplevelser av arbetet med föräldraskapsstödet under Covid-19-pandemin. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats baserad på nio intervjuer med BHV-sjuksköterskor verksamma inom barnhälsovården i Blekinge. Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier med fyra underkategorier. Kategorierna som framkom var Barnhälsovårdens sociala stöd blev extra betydelsefullt, Behov av enskilt stöd identifierades med hjälp av bedömningsformulär, Stöd från ledning och kollegor upplevdes vara viktigt och Förändringar i arbetet i föräldraskapsstödet under Covid-19-pandemin.  Slutsats: BHV-sjuksköterskan har haft en viktig roll för ensamma föräldrar under Covid-19-pandemin. Förutsättningarna för att erbjuda föräldraskapsstöd har sett olika ut över regionen under Covid-19-pandemin och därför hade det varit av vikt att ha en nationell strategi för liknande situationer för att kunna upprätthålla en jämlik barnhälsovård i framtiden.

Bakgrund: Barnvaccinationsprogrammet är den mest framgångsrika medicinska insatsen för folkhälsan. Information kring barnvaccinationer sprids snabbt och lätt via media och informationskanaler, så som Facebook och YouTube. Denna information är inte alltid kritiskt granskad och misstänkta biverkningar kan då tendera att överskattas. Det finns en rad olika anledningar till att vissa föräldrar är tveksamma till barnvaccination. BHV-sjuksköterskans uppgift är att möta alla föräldrar med respekt och genom korrekt information ge föräldrarna ett beslutsunderlag inför vaccinationen. En bristande kommunikation mellan BHV-sjuksköterskan och föräldrarna kan bidra till ökad oro, vilket kan leda till att föräldrarna väljer att avstå vaccination. Syfte: Syftet var att beskriva BHV-sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med föräldrar inför barnvaccinationer. Metod: Semistrukturerade intervjuer med nio BHV-sjuksköterskor. Studien har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att samtliga deltagare i studien upplevde att de flesta föräldrarna hade en positiv inställning till barnvaccination. Studien visade att BHV-sjuksköterskorna ansåg att de gav en bra och tydlig information till föräldrarna. Samtidigt menade deltagarna att spridningen av information kunde förbättras. Det framkom att det finns skillnader i när BHV-sjuksköterskorna ger information till föräldrarna. Deltagarna i studien kände sig trygga i mötet med föräldrar och kring kommunikation av information inför vaccination. Slutsats: Studien visar att BHV-sjuksköterskorna känner trygghet kring kommunikation, både med information inför vaccination och att bemöta tveksamma föräldrar. BHV-sjuksköterskorna beskriver att de inom organisationen har en bra och tydlig information. / Background: The childhood vaccination program is the most successful medical response to public health. Despite this, there have always been negative voices about vaccination. Information about childhood vaccinations is spread quickly and easily through media and information channels, such as Facebook and YouTube. This information is not always critically reviewed and suspected sideeffects may then be overestimated. Evidence shows that there is a variety of reasons why some parents have doubt about childhood vaccination. Child Health nurse's task is to meet all parents with respect and give correct information so the parents have a decision basis for vaccination. A lack of communication between the Child Health nurse and the parents can contribute to increased concern, which may lead to the parents choosing to abstain from vaccination. Aim: The aim was to describe Child Health nurse's experiences of communicating with parents before childhood vaccinations. Method: Semi-structured interviews with nine Child Health nurses. The study has been analyzed using a qualitative content analysis. Results: The result showed that all participants in the study felt that most parents had a positive attitude towards childhood vaccination. The study showed that the Child Health nurses felt that they provided a good and distinct information to the parents. At the same time, participants believed that the dissemination of information could be improved. It showed that there are differences in when Child Health nurses present information to the parents. The participants in the study felt safe in the meeting with parents and about communication of information prior to vaccination. Conclusion: The study showed that Child Health nurses felt secure about communication, both with information before vaccination and in meeting hesitent parents. Child Health nurses described that they had good and distinct information within the organization.

Bakgrund: Barn har rätt att vara delaktig i sin vård och för att få barnet delaktigt är kommunikation viktigt. BHV-sjuksköterskan möter barn och behöver ha kunskap om hur de görs delaktiga, vilket också står i FN:s barnkonvention. Syfte: Syftet med studien var att belysa BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att göra barn delaktiga vid hälsobesök på BVC. Metod: Studien analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Semistrukturerade intervjuer användes och åtta BHV-sjuksköterskor intervjuades. Resultat: Resultatet i studien visar att BHV-sjuksköterskan använder olika arbetssätt för att göra barnet delaktigt. I resultatet framkom ett tema, två huvudkategorier och sex underkategorier. BHV-sjuksköterskan gör barnet delaktigt genom att hon skapar en tillitsfull relation till barnet och det görs när hon är lyhörd och flexibel. Slutsats: Studiens resultat visar att BHV-sjuksköterskan behöver kunna skapa en tillitsfull relation till barnet för att kunna göra barnet delaktigt. Barnets delaktighet kan begränsas av olika faktorer som till exempel tidsbrist. BHV-sjuksköterskan arbetar på olika sätt beroende på vilket barn som kommer och anpassar situationen efter barnets behov. / Background: Children have the right to be involved in their care and communication is important to make the child involved. The child health nurse needs to have knowledge about how to involve children, which is also stated in the UN Convention of the Rights for Children. Aim: The aim of this study was to illustrate the child health nurses' experiences of involving children in health visits at the child health centre. Method: The study was analyst through content analysis. Eight child health nurses were interviewed with semi structured interviews. Results: The findings show that the child health nurse use different approaches to make the child involved. In the result a theme emerged, two categories and six subcategories. The child health nurse makes the child involved when she builds a trusting relationship and it is done when she is responsive and flexible. Conclusion: The results of the study show that the child health nurse needs to be able to create a trusting relationship with the child to make the child involved. Child participation can be limited by various factors such as lack of time. The child health nurse work in different ways depending on the children coming and adapt the situation to the child's needs.

Bakgrund: Ökade fall av barnolyckor och språkstörningar hos barn har blivit vanligare enligt forskning. BHV-sjuksköterskor i Sverige innehar nyckelrollen i det hälsofrämjande arbetet för att motverka detta. Arbetet sker i möten på barnavårdscentral och i hemmet vilket medför en samlad bild för att kunna hjälpa föräldrar i sitt föräldraskap. Forskning på BHV-sjuksköterskors upplevelser om hälsofrämjande arbete kring barnsäkerhet och språkstimulans vid åtta månaders hembesök är begränsad. Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskors upplevelser av hälsofrämjande arbete med fokus på barnsäkerhet och språkstimulans vid hembesök när barn är åtta månader. Metod: En deskriptiv kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem distriktssjuksköterskor och fyra specialistsjuksköterskor med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar inom barnhälsovården. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Temat som framkom från analysen är att hembesök ger en helhetsbild som beskrivs genom tre huvudkategorier, hemmiljön katalysator för hälsosamtalet, hembesök främjar relationer och utvecklar flexibla strategier. Dessa beskrivs i åtta underkategorier. Konklusion: BHV-sjuksköterskornas upplevelser är att hembesök ger en helhetsbild av familjen som inte går att ersätta med ett besök på BVC. Huvudfokus för BHV-sjuksköterskorna är att ge individuellt stöd till hela familjen, stärka föräldraskapet och jobba hälsofrämjande för familjens hälsa, vilket är viktigt för barns framtidsutveckling. / Background: Increased cases of child accidents and language disorders in children have become more common according to research. CHC-nurses in Sweden play a key role in the health promotion work to counteract this. The work takes place in meetings at the child care center and at home to get an overview to be able to help parents in their parenting. However, research focusing on CHC-nurses' experiences of their role of health-promoting work in child safety and language stimulation during eight-month home visits is scarce. Aim: The aim of the study was to illustrate CHC-nurses` experiences of healthpromoting-work with a focus on child safety and language stimulation during home visits when children are eight months old. Methods: A descriptive qualitative study with semi-structured interviews were conducted with five district nurses` and four qualified nursing professionals specializing in the care of children from birth to adolescence working in primary health care for children. Interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: The theme that emerged from the analysis is that home visits provide a holistic view which is described through three main categories, the home environment is a catalyst for the health conversation, home visits promote relationships and develop flexible strategies. These are described in eight subcategories. Conclusion: The BHV nurses' experiences are that home visits provide an overall picture of the family that cannot be replaced by a visit to BVC. The main focus for the BHV nurses is to provide individual support to the whole family, to strengthen parenthood and work to promote health for the family's health, which is important for children's future development.

Syfte: Syftet var att belysa BHV-sjuksköterskans upplevelse av att bemöta och vägleda föräldrar som är tveksamma till vaccination. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes. Studien baserades på semistrukturerade intervjuer med sex BHV-sjuksköterskor. Analysen utfördes i form av manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet bildade fyra huvudkategorier: Vägleda genom att guida och informera, Förutsättningar för att vägleda, Förhållningssätt för ett gott bemötande och BHV-sjuksköterskans upplevelser av att bemöta tveksamma föräldrar samt 13 underkategorier. Huvudresultaten visade att BHV-sjuksköterskans sätt att vägleda tveksamma föräldrar var ganska lika, men även olikheter fanns. Att informera om vaccination upplevdes som nyckeln för att vägleda föräldrarna på bästa sätt. Det var av vikt att informationen individanpassades och att föräldrarna vägleddes att ta ett genomtänkt beslut efter diskussion om risker i jämförelse med nyttan av vaccination. Förutsättningar för att kunna vägleda på ett bra sätt var tid, kunskap och stöd. BHV-sjuksköterskan eftersträvade en god relation med föräldrarna utifrån genuin omtanke och respekt för föräldrarnas beslut. BHV-sjuksköterskan upplevde ändå känslor i bemötandet som frustration, oro, nervositet och att bemötandet kunde kännas besvärligt. Det kunde även upplevas svårt att bemöta tveksamhet men det varierade med föräldrarnas inställning. Slutsats: BHV-sjuksköterskan kan genom att individanpassa vägledningen och bemöta tveksamma föräldrar med omtanke och respekt öka möjligheten att tveksamma föräldrar väljer att vaccinera sitt barn. / Aim: The aim of the study was to highlight the child health care nurse’s experience of responding and guiding vaccine hesitant parents. Method: An empirical interview study with a qualitative approach was carried out. The study was based on semi-structured interviews with six child health care nurses. The analysis was formed as a manifest content analysis. Results: The analysis resulted in four main categories: Guiding by informing, Requirements to guide, Approaches to respond in a good way and The Child Health Care Nurse’s experiences of responding hesitant parents as well as thirteen subcategories. The main results showed that child health care nurse’s ways of guiding hesitant parents were quite similar to each other, but differences also occured. The key to guiding parents was to inform them about vaccination. It was important to individualize the information and guide after discussion about risks versus benefits and that parents were guided to take a considered decision. Conditions to guide parents in a good way was time, knowledge and support. The child health care nurse sought a good relationship with the parents through genuine consideration and respect for the decision that the parents made. The child health care nurse experienced emotions such as frustration, anxiety, nervousness, and that responding could feel awkward. It could even be difficult to responding hesitant parents, but that varied with the parent’s attitude. Conclusion: The child health care nurse can increase the possibility that parents may choose to vaccinate their child, through individualized guidance and responding hesitant parents in consideration and respect.