Den här uppsatsen har syftat till att öka kunskapen om socialtjänstens kuratorers arbete med papperslösa på familjecentraler, och att öka förståelsen för vad kuratorerna upplever påverkar arbetet. En kvalitativ metod har använts i denna induktiva studie. Fem semistrukturerade intervjuer med kuratorer har genomförts vid fyra familjecentraler med utgångspunkt vid två geografiska områden. Resultatet visar att kuratorerna behöver arbeta på ett annat sätt med papperslösa, göra andra vägval, än med andra familjer de möter, till exempel genom att hänvisa till eller samarbeta med ideella organisationer. Kuratorernas arbete med papperslösa består till stor del av att finnas tillgänglig för stöd och samtal, att förklara andra myndigheters beslut och upplysa om samhällsinformation och i varierande grad själv ”dra i trådar” och vara aktivt stöd. Resultatet visar att kuratorernas arbete påverkas av tjänstens formella frihet, som innebär både möjligheter och begränsningar. Arbetet påverkas också av begränsade erfarenheter av arbete med papperslösa, begränsade kunskaper och avsaknad av stöd och intresse från den högre arbetsledningen. Likaså visar resultatet på skilda uppfattningar om socialtjänstens ansvar för papperslösa, vilket kan påverka kuratorernas uppfattningar om sitt uppdrag. Slutligen visar resultatet att arbetet påverkas av att kuratorerna blir personligt berörda av möten med papperslösa. Resultatet har analyserats med bidrag från fyra teoretiker. Antonovskys teori om känsla av sammanhang och Schöns teori om den reflekterande praktikern används för analys på mikro-nivå. Johanssons och Lipskys teorier om handlingsutrymme och strukturella dimensioner i klientarbetet används för analys på meso-nivå. Smiths teori om den institutionella etnografin och vardagslivets problematik används för analys på makro-nivå. I det avslutande kapitlet diskuteras de mänskliga rättigheternas funktion och socialarbetarens roll att påverka förhållanden på strukturell nivå.

No description available.

Föräldrautbildningar har sedan riksdagens beslut år 1979 erbjudits av mödrahälsovården till alla nyblivna föräldrar i samband med graviditeten. Föräldrautbildningen är till för att förbereda föräldrarna inför den kommande förlossningen och föräldraskapet samt främja barns hälsa och utveckling. Föräldraskap är en stor händelse i livet som innebär en livsomställning och ett stort ansvar. Övergången till att bli förälder kan ibland upplevas som jobbig och problematisk. Många föräldrar kan därmed behöva stöd och vägledning genom denna övergång. Studiens övergripande syftet är av en explorativ karaktär och styrs av en undersökande ansats där vi söker efter att karlägga föräldrautbildningens organisatoriska utformning/struktur samt utforska innehållet i det kunskaper som utbildningarna förmedlar. Den datainsamlingmetod som användens var semi-strukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av fem föräldrautbildningsledarna på två familjecentraler i Västerbotten. En kvalitativ konventionell innehållsanalys användes för att analysera intervjumaterialet, vilket resulterade i följande slutsatser: Utbildningarna grundar sig i lokala riktlinjer och innefattar både förlossning- och föräldraförberedande information. Utbildningens fokus ligger på att informera om barnets psykiska hälsa och utveckling samt att få föräldrarna att reflektera över deras föräldraskap och parrelation.

Syftet med studien var att undersöka vilket behov och vilken efterfrågan det fanns av att upprätta en familjecentralsliknande verksamhet i Bollebygd kommun. För att uppnå vårt syfte har vi granskat problembakgrunden samt undersökt tjänsten ur ett föräldraperspektiv. Den offentliga sektorn har länge dominerats av en tämligen introvert syn på kommunikationsuppdraget, där tyngdpunkten har legat på skyldigheten att informera. När det kommer till den kommunala verksamheten har denna under senare år genomgått förändring, där de alltmer börjat se medborgarna som sina kunder, med ökat fokus på service. Kommunerna som ingår i Sjuhärad/Södra Älvsborg har ingått i projektet som de valt att kalla "Samverkan kring föräldrastöd i Sjuhärad/Södra Älvsborg". En av kommunerna i Sjuhärad, Bollebygd Kommun, har valt att titta på möjligheten att utveckla en familjecentralsliknande verksamhet. Intentionen med verksamheten är att BVC, Öppna förskolan och socialtjänsten ska samarbeta och verka under samma tak. Teoridelen bygger på teorier och modeller för tjänstekvalitet. De teoretiska modellerna behandlar vilka viktiga faktorer som inverkar på den kundupplevda tjänstekvaliteten. Studien syftar till en kvantitativ ansats och är inte djupgående utan istället har vi eftersträvat att uttyda en mer övergripande bild av problemet. Med hjälp av ett frågeformulär har vi valt att ha avstånd till det som studeras, ur ett så kallat åskådarideal. Empirin bygger på en enkätundersökning som gjordes för att undersöka behov och efterfrågan av en familjecentralsliknande verksamhet i Bollebygd Kommun. Enkäten utformades efter en teoretisk analysmodell som behandlar tjänstekvalitet. Undersökningen visar genomgående positiv respons från respondenterna och att det finns en efterfrågan av en familjecentralsliknande verksamhet. Dock varierar förtroendet för de tre aktörerna som ska ingå. Barnavårdscentralen har högt förtroende hos föräldrar, medan föräldrars förtroende för kyrkans öppna förskola och socialtjänsten varierar. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

Barnavårdcentalen (BVC) är en verksamhet som når nästan alla barn i Sverige. Från att ha varit inriktad på att hitta eventuella handikapp och sjukdomar hos barnen har inriktningen blivit allt mer psykosocial. Behovet av samverkan med andra aktörer har ökat. Familjecentral (FC) är en relativt ny arena där barnhälsovård (BHV) samverkar med socialtjänst, öppen förskola och mödrahälsovård. Även andra aktörer kan vara delaktiga som till exempel bibliotek och tandhälsovård. Syftet med denna studie är att undersöka BHV-sjuksköterskans upplevelse av att arbeta på en FC. För att undersöka detta valdes en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju BHV-sjuksköterskor intervjuades som alla hade erfarenhet från BVC både med och utan FC. I resultatet framkom att BHV-sjuksköterskan upplever FC som en mycket god arbetsplats med många möjligheter och stödåtgärder för familjerna. FC skapar en god arbetsmiljö där känslan att vara fler runt familjerna betyder mycket. Närheten till socialrådgivaren underlättar samverkan med socialtjänsten och kan bidra med lättillgängligt stöd till familjen. Arbetet blir mer familjefokuserat och hälsofrämjande än på BVC utan FC. Utmaningar är framförallt att få tiden att räcka till för samverkan med övriga professioner. Husmöten, där alla medarbetare på FC träffas, ses som viktiga att prioritera. Behovet av en särskild samordnare på varje FC lyfts. Det framkommer att det är viktigt på FC att alla professioner är tydliga med sin roll för varandra. Det vore intressant att i framtida forskning undersöka vilken profession föräldrarna vänder sig till vid olika frågeställningar. En annan forskningsfråga är att även undersöka om familjerna uppskattar FC lika mycket som BHV-sjuksköterskorna.

I Sverige saknas det idag evidensbaserade metoder för att kunna identifiera och bemöta psykosociala riskfaktorer i barns miljö. Det finns ett arbetssätt Safe Enviroment for Every Kid (SEEK) som är utvecklat för att tidigt uppmärksamma barn som lever i riskmiljöer. Syftet med förbättringsarbetet var att bidra till en god och jämlik hälsa för barn och familjer genom att införa standardiserade arbetsmetoder. Detta för att identifiera barn och familjer som riskerar att hamna i ohälsa samt erbjuda dem utökat stöd inom ramen för Familjecentralen. Förbättringsarbetet har inneburit att införa ett standardiserat frågeformulär med frågor kring olika riskfaktorer vsom ställs till föräldrarna och utifrån utfallet på frågeformuläret erbjuda extra stödinsatser. I studien av förbättringsarbetet har fokusgruppsintervjuer med en kvalitativ innehållsanalys använts. Syftet var att identifiera faktorer som kan underlätta eller hindra i screening av riskfaktorer hos barn och familjer samt i genomförandet av ett utökat stöd inom ramen för familjecentralen. Både resultatet av studien och förbättringsarbetet visar att genom införandet av SEEK har barn och familjer med behov av extra stöd identifierats med hjälp av SEEK. Personalen har erfarit en fungerande införandeprocess. Faktorer som medverkade till de goda resultaten var strukturen i förbättringsarbetet som innefattade introduktionsutbildning, tät coaching och en engagerad förbättringsledare. Förbättringen har vidare bidragit till en ökad samverkan mellan sjuksköterskor och kuratorer på familjecentralen men också en mer jämlik bedömning av riskfaktorer hos föräldrar med små barn.

Studiens syfte är att undersöka hur en familjecentral i en glesbygdskommun arbetar, samt hur arbetet ser ut för att uppfylla de gemensamma verksamhetsmålen. Det finns en lagstadgad skyldighet för kommuner att bedriva förebyggande arbete som rör barn och unga, samt att samverka med andra i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa. Familjecentralen är en viktig arena som arbetar hälsofrämjande och förebyggande med barnfamiljer, för att tidigt kunna fånga upp familjer som är i behov stöd. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har sju intervjuer genomförts och 50 enkätsvar inhämtats. Resultatet av dessa visar på vissa geografiska skillnader samt har kunnat identifiera både fungerande arbetssätt och förbättringsområden. Det framgår också tydligt att de som känt till familjecentralen och besökt den, har en positiv bild av verksamheten.

Studien syftar till att få fördjupad förståelse om kuratorers arbete med att stärka föräldraförmågor för att motverka omsorgsbrist, detta genom att beskriva och analysera deras arbete på familjecentraler med hänsyn tagen till faktorer som underlättar respektive försvårar detta arbete. Stöd i föräldraskapet är en skyddsfaktor som har inverkan på barns livsvillkor och huruvida de riskerar att utsättas för omsorgsbrist. Kuratorer verksamma på familjecentraler erbjuder samma stöd till alla föräldrar som besöker familjecentralen. Stödet kan bestå av enskilda samtal, föräldragrupper, rådgivning med mera. För insamling av empiri har sex kuratorer verksamma på fem olika familjecentraler intervjuats. Materialet har analyserats med hjälp av de teoretiska begreppen: empowerment – resurser för egenmakt, samverkan – integrationsbegreppet och handlingsutrymme. Resultatet visar att familjecentralen som frivillig verksamhet både underlättar och försvårar kuratorns arbete med att stärka föräldraförmågor för att motverka omsorgsbrist. Föräldrar som besöker familjecentralen är ofta motiverade att samtala om sitt föräldraskap men det höga besöksantalet kan medföra svårigheter för kuratorn att få kontakt och skapa relationer med alla besökande föräldrar. Det framkommer att integration och samverkan med olika aktörer är en del av kuratorns dagliga arbete och att kuratorn dagligen samverkar både inom och mellan olika familjecentraler samt med externa aktörer i närsamhället.

Studier visar att utlandsfödda i Sverige generellt sett har en sämre hälsa (psykisk, kulturell, fysisk, social och existentiell) än människor födda i Sverige. Det finns klara samband mellan sviktande hälsa och utanförskap och marginalisering och därför är det av största vikt att samhället strövar efter att tillgången till hälsofrämjande insatser ska vara rättvis och jämlik. Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som professionella inom familjestödjande arbete använder sig av för att etablera och underhålla hälsofrämjande integrationsinsatser för utlandsfödda föräldrar, samt hur de professionella ser på den interprofessionella organiseringen vilken är avsedd att understödja dessa insatser. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer med fem anställda på en särskilt utvald familjecentral genomförts. Studiens resultat visar att det krävs mod, innovativt tänkande och hög professionskunskap i arbetet med marginaliserade grupper. Att öka integrationen kan behöva ta vägen genom en slags segregation eller särbehandling, där homogena grupper av marginaliserade ges ett kunskapslyft vilket sedan kan hjälpa dem att ta steget ut i det omgivande majoritetssamhället.

Bakgrund Att erbjuda föräldrastöd i grupp är en uppgift för barnhälsovården. När coronapandemin drabbade Sverige i mars år 2020 orsakade restriktioner svårigheter med att erbjuda föräldrastöd i grupp. Syftet med intervjustudien var att belysa barnhälsovårdsjuksköterskans erfarenheter av arbetet med föräldrastöd i grupp under coronapandemin. Metod En intervjustudie med kvalitativ ansats genomfördes där tio barnhälsovårdssjuksköterskor intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades med innehållsanalys. Innehållsanalysen av intervjuerna resulterade i tre kategorier med sju underkategorier. Resultat visade att barnhälsovårdssjuksköterskor förändrade strukturen på föräldrastöd i grupp under coronapandemin. Innehållsanalysen resulterade i tre kategorier. De tre kategorierna var anpassat föräldrastöd, organisationens betydelse för barnhälsovårdssjuksköterskornas arbete och svårigheter med föräldrastöd i grupp under coronapandemin.  Föräldrastöd i grupp ställdes dels in på grund av tidsbrist och dels ändrades formatet till att kunna genomföras utomhus, digitalt eller i samverkan med familjecentraler. Konklusion Resultatet visade att barnhälsovårdssjuksköterskorna saknade att kunna erbjuda föräldrastöd i grupp och att de fått med sig nya idéer om hur de kan erbjuda föräldrastöd i grupp i framtiden. Ytterligare forskning kring föräldrastöd i grupp kan bidra till värdefull utveckling av verksamheten.