Syftet med studien var att undersöka vilket behov och vilken efterfrågan det fanns av att upprätta en familjecentralsliknande verksamhet i Bollebygd kommun. För att uppnå vårt syfte har vi granskat problembakgrunden samt undersökt tjänsten ur ett föräldraperspektiv. Den offentliga sektorn har länge dominerats av en tämligen introvert syn på kommunikationsuppdraget, där tyngdpunkten har legat på skyldigheten att informera. När det kommer till den kommunala verksamheten har denna under senare år genomgått förändring, där de alltmer börjat se medborgarna som sina kunder, med ökat fokus på service. Kommunerna som ingår i Sjuhärad/Södra Älvsborg har ingått i projektet som de valt att kalla "Samverkan kring föräldrastöd i Sjuhärad/Södra Älvsborg". En av kommunerna i Sjuhärad, Bollebygd Kommun, har valt att titta på möjligheten att utveckla en familjecentralsliknande verksamhet. Intentionen med verksamheten är att BVC, Öppna förskolan och socialtjänsten ska samarbeta och verka under samma tak. Teoridelen bygger på teorier och modeller för tjänstekvalitet. De teoretiska modellerna behandlar vilka viktiga faktorer som inverkar på den kundupplevda tjänstekvaliteten. Studien syftar till en kvantitativ ansats och är inte djupgående utan istället har vi eftersträvat att uttyda en mer övergripande bild av problemet. Med hjälp av ett frågeformulär har vi valt att ha avstånd till det som studeras, ur ett så kallat åskådarideal. Empirin bygger på en enkätundersökning som gjordes för att undersöka behov och efterfrågan av en familjecentralsliknande verksamhet i Bollebygd Kommun. Enkäten utformades efter en teoretisk analysmodell som behandlar tjänstekvalitet. Undersökningen visar genomgående positiv respons från respondenterna och att det finns en efterfrågan av en familjecentralsliknande verksamhet. Dock varierar förtroendet för de tre aktörerna som ska ingå. Barnavårdscentralen har högt förtroende hos föräldrar, medan föräldrars förtroende för kyrkans öppna förskola och socialtjänsten varierar. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi