• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • Tagged with
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Det könade föräldrakontraktet : En tematisk analys av LVU-domar

Almén Olsson, Love, Christiansson, Emma January 2020 (has links)
Sverige ses ofta som ett jämställt land, men trots detta är det långt ifrån jämställt. Statistik visar att kvinnor gör mer obetalt hemarbete och har ansvaret för majoriteten av barnomsorgen. Studien undersöker om denna ojämställdhet speglas i synen på föräldrar hos socialtjänst och rättsväsende i LVU-domar. Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv undersöka och jämföra hur föräldraförmåga avseende brister i omsorgen konstrueras och framställs i LVU-domar. För att göra detta har en kvalitativ studie i form av en tematisk analys av 68 förvaltningsrättsdomar gjorts. Denna analys har gjorts med hjälp av en socialkonstruktionistisk ansats, genusteori och rättssociologi. Resultatet visar att normer kring föräldraskap och kön som finns i samhället även återspeglas i domarna. Det finns olika förväntningar på mammor och pappors föräldraförmåga. Dessa olika förväntningar leder till att olika krav ställs på föräldrarna utifrån kön. Mammor konstrueras som den primära föräldern som förväntas ta ett större ansvar för barnen och pappan konstrueras som en sekundär förälder med mindre krav på sig.
2

Förebyggande arbete på familjecentraler En kvalitativ studie om kuratorers arbete med att stärka föräldraförmågor för att motverka omsorgsbrist

Mörk, Maria January 2018 (has links)
Studien syftar till att få fördjupad förståelse om kuratorers arbete med att stärka föräldraförmågor för att motverka omsorgsbrist, detta genom att beskriva och analysera deras arbete på familjecentraler med hänsyn tagen till faktorer som underlättar respektive försvårar detta arbete. Stöd i föräldraskapet är en skyddsfaktor som har inverkan på barns livsvillkor och huruvida de riskerar att utsättas för omsorgsbrist. Kuratorer verksamma på familjecentraler erbjuder samma stöd till alla föräldrar som besöker familjecentralen. Stödet kan bestå av enskilda samtal, föräldragrupper, rådgivning med mera. För insamling av empiri har sex kuratorer verksamma på fem olika familjecentraler intervjuats. Materialet har analyserats med hjälp av de teoretiska begreppen: empowerment – resurser för egenmakt, samverkan – integrationsbegreppet och handlingsutrymme. Resultatet visar att familjecentralen som frivillig verksamhet både underlättar och försvårar kuratorns arbete med att stärka föräldraförmågor för att motverka omsorgsbrist. Föräldrar som besöker familjecentralen är ofta motiverade att samtala om sitt föräldraskap men det höga besöksantalet kan medföra svårigheter för kuratorn att få kontakt och skapa relationer med alla besökande föräldrar. Det framkommer att integration och samverkan med olika aktörer är en del av kuratorns dagliga arbete och att kuratorn dagligen samverkar både inom och mellan olika familjecentraler samt med externa aktörer i närsamhället.
3

När barn far illa : - BHV-sköterskors uppfattningar av stöd. / When children are maltreated : - Child health care nurses´perceptions of support.

Hillström, Moa January 2019 (has links)
Bakgrund: Antalet barn som far illa ökar samtidigt befaras det finnas ett mörkertal av barn som far illa men som aldrig upptäcks eller uppmärksammas. Detta tros bero på att inte tillräckligt många upprättar orosanmälningar till Socialtjänsten. Att upprätta en orosanmälan kräver stöd och en yrkesgrupp som särskilt berörs av detta är de sköterskor som arbetar inom BHV. Syfte: Att belysa BHV-sköterskors uppfattningar av stöd i arbetet med barn som far illa. Metod: Sju BHV-sköterskor intervjuades. Datamaterial analyserades med fenomenografisk ansats. Resultat: Tre beskrivningskategorier och nio underkategorier utformades. Resultatet visar att stöd är ett begrepp med flera innebörder. Det belyser också betydelsen av stöd samt vilka konsekvenser uteblivet stöd kan få. Organisatoriska faktorer påverkar BHV-sköterskans stöd och kan utgöra ett hinder i BHV-sköterskans arbete och uppfattning av stöd. Konklusion: Stöd kan vara avgörande för BHV-sköterskans arbete och omvårdnadsansvar. Uteblivet stöd skulle kunna få förödande konsekvenser. Utvecklad samverkan genom ett multiprofessionellt team ger stöd åt BHV-sköterskan och förbättrar samtidigt vårdkedjan för de barn som far illa. Organisatoriska faktorer påverkar BHV- sköterskan vilket bör tas i beaktning vid utformning och utveckling av vården. / Background: The number of maltreated children are increasing and a great number of cases are estimated to never be detected or noted. This is believed to be caused by not enough reports to the Social Services which requires courage and support. A professional group that is affected by this are child health care nurses. Aim: To enlighten child health care nurses’ perceptions of support in working with maltreated children. Method: Seven child health care nurses were interviewed. The data were analysed through a phenomenographic approach.Results: Three description-categories and nine subcategories were formed. The results enlighten that support is a concept of several meanings, the meaning of support and what consequences lack of support can lead to. The results also show that organizational factors impact the support of the child health care nurse. Conclusion: Support can be a deciding factor in the child health care nurse’s work and responsibilities. Lack of support could have devastating consequences. A developed multi-professional team offers support to the child health care nurse and simultaneously improves the chain of care for the maltreated children. Organizational factors affect the child health care nurse, which should be taken into consideration in designing and developing health care.
4

Rättssystemets bedömningar av omsorgsbrist : En kvantitativ innehållsanalys om genus, kön och föräldrarollens betydelse / The legal system’s assessments of parental lack of care: A quantitative content analysis on gender, sex and the meaning of the parental role

Carlbaum, Fanny, Fjellström, Juli January 2021 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka i vilken omfattning föräldrar beskrivs i domar utifrånrekvisiten omsorgsbrist i lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)samt om det går att urskilja skillnader i beskrivningarna beroende på föräldrars kön. Materialetför studien bestod av 30 domar med bifallsbeslut tagna under tidsperioden juni – december2020 från Förvaltningsrätten i Stockholm. Domarna studerades med hjälp av en kvantitativinnehållsanalys till vilken en enkät utformades i syfte att räkna antalet fraser som beskrevrespektive förälder och deras omsorgsbrist. Studiens ramverk utgjordes av ett intersektionelltperspektiv där genus hade en central roll. Resultatet visade en statistiskt signifikant skillnad ibeskrivningar mellan könen. Fler fraser användes i domsluten för att beskriva mammor änpappor, både gällande bristande omsorgsförmåga och negativa attribut. Det kan konstateras attföräldrarna skildras ojämlikt i domarna. Detta kan betyda att mammor ställs som ytterstansvariga i domsluten när omsorgen brister. / The aim of this study was to investigate to which extent parents are described in judgments based on the requisite lack of care in the law of mandatory care of minors, and whether it is possible to distinguish differences in these descriptions depending on the parents’ gender. The material of the study consisted of 30 judgments with approval decisions from the Administrative Court in Stockholm. The judgments were analyzed using a quantitative content analysis to which a survey was designed to count the number of phrases which described each parent, respectively. The framework of the study consisted of an intersectional perspective. The result showed a statistically significant difference in descriptions between the parents’ gender. More phrases were used in the judgments to describe mothers than fathers, both regarding lack of caring ability and negative attributes. It can be stated that parents are described in an inequal manner in the judgments.
5

Det bristande föräldraskapet : En kvalitativ analys av föräldrars omsorgsförmåga i LVU-domar / The lack of parenting : A qualitative analysis of parents' caregiving ability in LVU-judgements

Folckner, Ingrid, Fritiof, Olivia January 2024 (has links)
Denna kvalitativa dokumentstudie har som syfte att undersöka hur föräldraskap konstrueras i LVU-domar i förhållande till rekvisitet brister i omsorgen. Studien ämnar att undersöka hur moderskap respektive faderskap porträtteras i förhållande till detta. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har LVU-domar analyserats utifrån en tematisk analys. Den teoretiska ramen har varit socialkonstruktionism, Hirdmans teori om genussystemet, intersektionalitet samt ett rättssociologiskt perspektiv. Studiens resultat visar att det finns flera olika faktorer som kan ligga till grund för en bristande omsorg och att det i varje specifikt fall görs en bedömning utifrån de omständigheter som kan innebära en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas. Föräldrarnas omsorgsförmåga porträtteras följaktligen i förhållande till omständigheterna i barnets liv och till barnets specifika behov. Övergripande har studien också funnit att det generellt skrivs mer om mödrar i domarna. Deras omsorgsförmåga beskrivs mer utförligt, både i negativa och positiva ordalag. Det råder även en variation kring hur domen är utformad, samt hur mycket och hur utförligt det skrivs. I vissa domar skrivs det mycket kortfattat kring omsorgsförmågan, medan det i andra redogörs mycket utförligt. Studien har också funnit att moderskap respektive faderskap till viss del konstrueras på olika sätt. Till exempel konstrueras mödrar som ansvariga för grundläggande och känslomässig omsorg. De konstrueras även som ansvariga för att hantera konflikter och säkerställa säkerheten för barnet. Generellt skrivs det inte mycket kring fäderna och de tillskrivs generellt en mer passiv roll.

Page generated in 0.0648 seconds