Studiens syfte var att beskriva och analysera familjevägledares professionella förhållningssätt, erfarenheter och upplevelser av mötet med föräldrar. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem olika familjevägledare, yrkesverksamma på tre olika familjecentraler i en mellanstor kommun i Sverige. För att analysera intervjumaterialet har Giddens resonemang om moderniteten, Paynes resonemang om det sociala arbetets systemteoretiska tänkande samt Paynes kritiska perspektiv på socialt arbete, utgjort studiens teoretiska referensram. Resultatet visar att familjevägledarnas upplevda utmaningar är interkulturella möten, komplexa familjeförhållanden och ökad digitalisering. För att hantera dessa, innehar familjevägledarna inre och yttre handlingsberedskap, som utgör det professionella förhållningssättet. Inre handlingsberedskap innebär personliga erfarenheter, kunskaper samt inställning och synsätt gentemot föräldrar. Yttre handlingsberedskap innebär uttalade strategier såsom lösningsfokuserat arbetssätt och principen om barns bästa. Familjevägledarnas handlingsberedskap är vägledande för dem i deras yrkesroll, där de i stor utsträckning är sina egna redskap. Möjliggörande faktorer som familjevägledarna identifierar är familjecentralen som arena och en ökad digitalisering. Resultatet visar att familjevägledningen, som socialt arbete, främst är reflexivt-terapeutiskt och inbegriper systemteoretiskt tänkande. Flera modernitetsaspekter analyseras i resultatet, då de yttrar sig i såväl föräldrar levnadsvanor som i familjevägledarnas förhållningssätt. Resultatet bekräftar tidigare studier, även om familjevägledaren som föräldrastödjande profession på familjecentraler, i nuläget inte tar allt för stort utrymme i forskningen. / The aim of this study has been to describe and analyze family counselors’ professional approach and experiences of meetings with parents. Data, consisting of semi-structured interviews with five various family counselors, working in three different family centers in a middle county in Sweden, was collected.  To analyze the material of the interviews, the reasoning of Giddens about modernity, the reasoning of Paynes about the system theoretical thinking of social work, and Payne’s critical perspective of social work, have been used as the theoretical framework of the study. The result shows that the challenges family counselors experienced are intercultural meetings, complex family relationships and increased digitization. To be able to handle these challenges, the family counselors have interior and exterior form of preparedness for action, which is the professional approach. The interior form of preparedness implies personal experiences, knowledge and approach towards the parents. The exterior form of preparedness implies expressed strategies as solution-focused approach and the principle of children’s well-fare. The preparedness of actions, that family counselors have got, is a guide to them in their professional role, where they to a great extent are their own appliances. The enabling factors that the family counselors are identifying are the family center as an arena and an increased digitization. The results show that the family guidance as social work is mainly reflexive-therapeutic and includes system theoretical thinking. Several modernity aspects are being analyzed in the result, as they express themselves in both parental habits and in the family counselors’ professional approach. The result largely confirms previous studies, even if the family counselor as a family guide profession on family centers, currently is not emphasized in the research.

Syftet med studien är att undersöka föräldrarådgivares upplevelser av möjligheter och begränsningar i sitt arbete med att upptäcka och förebygga våld i familjerna. Detta för att uppmärksamma deras funktion för våldsprevention och bidra med kunskap till det kriminologiska fältet, samt synliggöra utvecklingsmöjligheter, för att förbättra arbetet i framtiden. Studien utgår från semistrukturerade intervjuer med sju föräldrarådgivare i Malmö och materialet analyseras genom tematisk analys. Resultatet visar att deltagarna upplever att deras tidiga kontakt med familjerna, tillgänglighet, samverkan och rutinmässiga fråga om våldsutsatthet ger möjlighet att upptäcka och förebygga våld. De belyser även sin kunskap om våldets karaktär och aktiva förhållningssätt till våldsproblematiken. Vidare framkommer begränsningar med fördomar, stigmatisering och att våldets breda innebörd kan göra att våldsutsatta inte upptäcks, samt att det finns svårigheter att nå vissa samhällsgrupper. Studien presenterar flera förslag på förbättringar som innefattar att lära sig mer om våld, förtydliga arbetsrutiner kring våld och stärka marknadsföringen om stödfunktioner vid våldsutsatthet. Avslutningsvis bidrar studien med att uppmärksamma föräldrarådgivares viktiga funktion för det våldspreventiva arbetet inom familjer. Framtida studier bör inkludera ytterligare perspektiv och forskningsdesigner, för att komplettera studiens resultat och utveckla föräldrarådgivares våldspreventiva arbete. / The aim of the study is to examine parental counselors' experiences of opportunities and limitations in their work to detect and prevent violence in families. This is to accentuate their function in violence prevention and ability to contribute knowledge to the criminological field, as well as showing development opportunities, in order to improve the work in the future. The study is based on semi-structured interviews with seven parental counselors in Malmö and the material is analyzed through thematic analysis. The result shows that the participants experience that their early contact with the families, availability, cooperation and routine questioning of exposure to violence gives the opportunity to detect and prevent violence. They also highlight their familiarity with the nature of violence and their active approach to the problem of violence. Further, there are limitations with prejudice, stigmatization and that the broad definition of violence can mean that victims of violence are not detected, and that there are difficulties in reaching certain social groups. Several suggestions for improvements are presented, which include learning more about violence, clarifying work routines around violence and better marketing of support functions in cases of violence. In conclusion, the study contributes by drawing attention to the important functions of parental counselors for violence prevention within families. Future studies should include additional perspectives and research designs, to complement the study's results and develop the violence prevention of parental counselors.

Under hösten 2016 genomfördes en enkätundersökning på en familjecentral i syfte att utvärdera vad föräldrarna på familjecentralen upplevde som bra och mindre bra i enskilda samtal med en kurator på verksamheten. Resultatet av enkäten var till största del positivt, vilket ledde till att kuratorerna på familjecentralen önskade öka kunskapen kring vad som varit bra, samt undersöka vidare vad föräldrarna upplever som mindre bra i samband med samtalen. På uppdrag av dessa kuratorer har denna studie utformats med syfte att öka kunskapen kring föräldrars erfarenheter i samband med enskilda samtal med en kurator på en familjecentral, med fokus på vad föräldrar upplever som resurser och hinder i samtalen. Empirin har samlats in med hjälp av kvalitativ metod för att fånga föräldrars uppfattningar om de enskilda samtalen och för att få en djupare förståelse för dessa uppfattningar. Empirin består av åtta stycken semistrukturerade intervjuer med föräldrar som har deltagit i enskilda samtal med en kurator på den aktuella familjecentralen. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av fyra teoretiska utgångspunkter vilka är Bernler och Johnssons teori för psykosocialt arbete, allians, empati samt aktivt lyssnande. Det slutgiltiga resultatet visar att det som föräldrar främst upplever som resurser i de enskilda samtalen är relationen till kuratorn, att få konkreta råd, tillgängligheten till kuratorerna och familjecentralen samt trivsamma lokaler. Resultatet som belyser hinder i samband de enskilda samtalen berör föräldrarnas önskan om att få prata med kuratorn på familjecentralen om fler ämnen än sitt barn och sin föräldraroll, att erbjudas uppföljning efter avslutad kontakt och att kuratorernas delade lokaler med öppna förskolan kan upplevas som besvärligt. Studiens slutsatser är att föräldrarna uppskattar familjecentralen och att verksamheten är en bra arena för socialtjänsten att arbeta förebyggande på. En annan slutsats är att föräldrarna uppskattar kombinationen av både få stöd och konkreta råd från kuratorerna samtidigt som de får formulera sina egna behov. Det finns även indikationer på att familjecentralen kan behöva utöka sitt stöd eftersom att föräldrar beskriver att de hade velat prata om annat än det som rör föräldraskapet. / During the fall of 2016, a survey was implemented at a family center with the purpose to evaluate what the parents who visited the family center experienced as positive and negative aspects during individual counseling with a social worker at the family center. The survey showed a positive result, which led to that the social workers at the family center wanted to increase the knowledge about which aspects the parent found positive. They were also keen on to investigate more closely if the parents experienced some negative aspects during the counseling. On behalf of the social workers at the family center, this study has been designed to increase knowledge about parents' experiences of individual counseling with a social worker, focusing on what parents perceive as resources and obstacles in the counseling. The material of the study has been gathered using qualitative methods to capture parents' perceptions of individual counseling and to gain a deeper understanding of these views. The material consists of eight semistructured interviews with parents who have participated in individual counseling with a social worker at the current family center. The collected material has been analyzed using four theoretical starting points which are Bernler and Johnssons' theory of psychosocial work, alliance, empathy and active listening. The final result shows that what parents primarily perceive as resources in the individual counselings is the relationship with the social worker, getting hands on advice, the access to the social workers and the family center, as well as the enjoyable premises. The result that highlights obstacles in the individual counseling concerns the parents' desire to talk to the social worker at the family center about more than just their child and parenthood, to be offered a follow-up after the contact has been completed and that the professionals shared premises with the open preschool can be problematic. The conclusions of the study include the fact that the parents appreciate the family center and that the family center is a good arena for social services to work preventively on. Another conclusion is that parents find that a combination of both support and concrete advice from the counselors as well as the possibility to formulate their own needs is an appreciated balance in the individual counseling. There are also indications that the family center may need to expand its support since parents describe that they wanted to talk about other subjects other than parenting.

<p>The purpose of the study was to increase the understanding of, and extend the knowledge about realization of mediations and its consequences on family law divisions and family centres. Within this area, organisational, methodical, relational and social preventative aspects of mediations were illustrated. This scope was judged to be of major importance, as recent studies show that children often suffer psychologically due to parents’ lack of cooperation. Mediations are considered as a way of getting parents to agree. To fulfil the purpose, six qualitative interviews were conducted, three on each function. A multidimensional tool for interpretation was used, containing organization analysis, social constructionist theories, system theories with focus on roles, and a cognitive perspective. Several important circumstances concerning mediations could be identified, like the importance of flexibility and voluntariness, focus on the children, combination of mediations and complimentary parental support and also the importance of meeting families on an early stage. The results showed that mediations are a preventative way of working with families with children, and that family centres are considered to have greater possibilities of designing mediations according to the above-mentioned circumstances. Furthermore it was showed that mediations are a functional way of recreating the characteristic of the nuclear family triad mother-father-child.</p>

The purpose of the study was to increase the understanding of, and extend the knowledge about realization of mediations and its consequences on family law divisions and family centres. Within this area, organisational, methodical, relational and social preventative aspects of mediations were illustrated. This scope was judged to be of major importance, as recent studies show that children often suffer psychologically due to parents’ lack of cooperation. Mediations are considered as a way of getting parents to agree. To fulfil the purpose, six qualitative interviews were conducted, three on each function. A multidimensional tool for interpretation was used, containing organization analysis, social constructionist theories, system theories with focus on roles, and a cognitive perspective. Several important circumstances concerning mediations could be identified, like the importance of flexibility and voluntariness, focus on the children, combination of mediations and complimentary parental support and also the importance of meeting families on an early stage. The results showed that mediations are a preventative way of working with families with children, and that family centres are considered to have greater possibilities of designing mediations according to the above-mentioned circumstances. Furthermore it was showed that mediations are a functional way of recreating the characteristic of the nuclear family triad mother-father-child.