Studiens syfte var att beskriva och analysera familjevägledares professionella förhållningssätt, erfarenheter och upplevelser av mötet med föräldrar. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem olika familjevägledare, yrkesverksamma på tre olika familjecentraler i en mellanstor kommun i Sverige. För att analysera intervjumaterialet har Giddens resonemang om moderniteten, Paynes resonemang om det sociala arbetets systemteoretiska tänkande samt Paynes kritiska perspektiv på socialt arbete, utgjort studiens teoretiska referensram. Resultatet visar att familjevägledarnas upplevda utmaningar är interkulturella möten, komplexa familjeförhållanden och ökad digitalisering. För att hantera dessa, innehar familjevägledarna inre och yttre handlingsberedskap, som utgör det professionella förhållningssättet. Inre handlingsberedskap innebär personliga erfarenheter, kunskaper samt inställning och synsätt gentemot föräldrar. Yttre handlingsberedskap innebär uttalade strategier såsom lösningsfokuserat arbetssätt och principen om barns bästa. Familjevägledarnas handlingsberedskap är vägledande för dem i deras yrkesroll, där de i stor utsträckning är sina egna redskap. Möjliggörande faktorer som familjevägledarna identifierar är familjecentralen som arena och en ökad digitalisering. Resultatet visar att familjevägledningen, som socialt arbete, främst är reflexivt-terapeutiskt och inbegriper systemteoretiskt tänkande. Flera modernitetsaspekter analyseras i resultatet, då de yttrar sig i såväl föräldrar levnadsvanor som i familjevägledarnas förhållningssätt. Resultatet bekräftar tidigare studier, även om familjevägledaren som föräldrastödjande profession på familjecentraler, i nuläget inte tar allt för stort utrymme i forskningen. / The aim of this study has been to describe and analyze family counselors’ professional approach and experiences of meetings with parents. Data, consisting of semi-structured interviews with five various family counselors, working in three different family centers in a middle county in Sweden, was collected.  To analyze the material of the interviews, the reasoning of Giddens about modernity, the reasoning of Paynes about the system theoretical thinking of social work, and Payne’s critical perspective of social work, have been used as the theoretical framework of the study. The result shows that the challenges family counselors experienced are intercultural meetings, complex family relationships and increased digitization. To be able to handle these challenges, the family counselors have interior and exterior form of preparedness for action, which is the professional approach. The interior form of preparedness implies personal experiences, knowledge and approach towards the parents. The exterior form of preparedness implies expressed strategies as solution-focused approach and the principle of children’s well-fare. The preparedness of actions, that family counselors have got, is a guide to them in their professional role, where they to a great extent are their own appliances. The enabling factors that the family counselors are identifying are the family center as an arena and an increased digitization. The results show that the family guidance as social work is mainly reflexive-therapeutic and includes system theoretical thinking. Several modernity aspects are being analyzed in the result, as they express themselves in both parental habits and in the family counselors’ professional approach. The result largely confirms previous studies, even if the family counselor as a family guide profession on family centers, currently is not emphasized in the research.