Föräldrautbildningar har sedan riksdagens beslut år 1979 erbjudits av mödrahälsovården till alla nyblivna föräldrar i samband med graviditeten. Föräldrautbildningen är till för att förbereda föräldrarna inför den kommande förlossningen och föräldraskapet samt främja barns hälsa och utveckling. Föräldraskap är en stor händelse i livet som innebär en livsomställning och ett stort ansvar. Övergången till att bli förälder kan ibland upplevas som jobbig och problematisk. Många föräldrar kan därmed behöva stöd och vägledning genom denna övergång. Studiens övergripande syftet är av en explorativ karaktär och styrs av en undersökande ansats där vi söker efter att karlägga föräldrautbildningens organisatoriska utformning/struktur samt utforska innehållet i det kunskaper som utbildningarna förmedlar. Den datainsamlingmetod som användens var semi-strukturerade intervjuer. Intervjudeltagarna bestod av fem föräldrautbildningsledarna på två familjecentraler i Västerbotten. En kvalitativ konventionell innehållsanalys användes för att analysera intervjumaterialet, vilket resulterade i följande slutsatser: Utbildningarna grundar sig i lokala riktlinjer och innefattar både förlossning- och föräldraförberedande information. Utbildningens fokus ligger på att informera om barnets psykiska hälsa och utveckling samt att få föräldrarna att reflektera över deras föräldraskap och parrelation.

Bakgrund Klimakteriet är en naturlig del av kvinnans åldrande då fertiliteten avtar och menstruationen upphör. Vanliga symtom är fysiska och psykiska såsom värmevallningar, sömnstörningarnedstämdhet och humörsvängningar. Östrogenbehandling för att minska symtomen är vanligt förekommande. Syfte Syftet är att belysa kvinnors upplevelser av klimakteriet. Metod En litteraturöversikt baserad på 11 vetenskapliga artiklar, varav nio med kvalitativ metod och två med mixad metod. Sökningen utfördes i Cinahl Complete samt PubMed. Sökorden som användes var ”climacteric”, ”perception”, ”life experience”, ”life change events”, ”women´s experience*”. Dataanalys och kvalitetsgranskning genomfördes utifrån Fribergs metod. Resultat Fyra teman framträdde; Att åldras som kvinna med ambivalentakänslor, Transformation av kvinnlighet, Upplevelse av fysiska och psykiska symtom samt Behov av kunskap, stöd och egenvård. Att åldras som kvinna med ambivalenta känslor handlar om att kvinnor upplever klimakteriet som en symbol för åldrande och livets sista fas. De ser det också som en naturlig del där de blivit klokare och mognare med åren. Transformation av kvinnlighet står för att fertilitetsförlusten leder till att en del av kvinnligheten upplevsförsvinna. Fasen är en tid för förändring och att omforma sitt kvinnoskap. Upplevelse av fysiska och psykiska symtom visade sig vara högst individuellt och är både fysisk och psykiskkaraktär. Behov av kunskap, stöd och egenvård visade på att kvinnorna behövde och efterfrågade mer hjälp hos både vården och sin omgivning. Kvinnor i klimakteriet har ett behov av att prioritera sig själv och sin hälsa och att hitta fungerande strategier för att må bra. Slutsats Resultatet visar att kvinnor upplever klimakteriet med ambivalenta känslor och det hör samman med åldrandet. De harbehov av stöd och kunskap för att hantera denna fas och eventuella symtom. Att belysa ämnet kan vara ett sätt att höja kvinnors och samhällets förståelse för klimakteriet och hur det kan påverka hälsan. / Background Menopause is a natural part of a woman's aging when fertility declines and menstruation ceases. Common symptoms are physical and psychological such as hot flashes, sleep disturbances, depression and mood swings. Estrogen treatment is common to reduce symptoms. Aim The aim is to higlight women's experiences of the climacterics. Method A literature review based on nine scientific articles with a qualitative method and two with mixed method. The search was performed in Cinahl Complete and PubMed. The keywords used were "climacteric", "perception", "life experience", "life change events", "women's experience*". Data analysis and quality review were carried out based on Friberg's method. Results Four themes emerged; To age as a woman with ambivalent feelings, Transformation of femininity, Experience of physical and mental symptoms and Need for knowledge, support and self-care. Aging as a woman with ambivalent feelings is about women experiencing menopause as a symbol of aging and the last phase of life. They also see it as a natural part where they have become wiser and more mature over the years. Transformation of femininity means that the loss of fertility leads to a part of the femininity being perceived as disappearing. The phase is a time for change and to reshape one's womanhood. The experience of physical and mental symptoms turned out to be highly individual and is both physical and mental in nature. The need for knowledge, support and self-care showed that the women needed and requested more help from both the health care system and their surroundings. Women in menopause have a need to prioritize themselves and their health and to find effective strategies to feel good. Conclusions The results show that women experience menopause with ambivalent feelings which are associated with aging. They need support and knowledge to manage this phase and any symptoms. Highlighting the subject can be a way to raise women's and society's understanding of menopause and how it can affect health.

Denna uppsats analyserar länders fertilitet i relation till deras ekonomi och arbetslöshet med anledning av den stora mängd rapportering i media om rekordlågt barnafödande i rika länder. Studiens syfte var att bidra med ökad förståelse kring drivkrafterna bakom trenderna i fertiliteten som förenas med teorin om rationella val där beslut om att skaffa barn antas vara ett resultat av rationella överväganden samt den demografiska transitionsteorin som kan förklara populationsförändringar baserat på historiska skeenden. Sambandet studeras genom linjär regressionsmodell som tillämpas för att undersöka sambandet för år 2020 för att se effekten av länders ekonomiska nivå och nivå av arbetslöshet på barnafödandet, men även över tid för att se effekten av ekonomiska förändringar och arbetslöshetsförändringar från år 2010 till 2020 och dess inverkan på förändringar i barnafödandet. Båda analyserna gjordes först för länderna ogrupperat samt för länderna uppdelat baserat på deras värde på FN:s index för mänsklig utveckling för att undersöka om effekterna skiljer sig. Resultaten av undersökningarna visade att variabeln som bäst förklarar variationerna i barnafödandet år 2020 är ekonomisk nivå medan arbetslöshetförändringar är bättre på att predicera förändringar över tid vilket visas i den longitudinella analysen. Till sist visade studien att effekterna skiljer sig mellan grupperna av länder men att en stor del av resultaten inte kan fastställas statistiskt och skillnaderna bör tolkas med försiktighet.

Bakgrund: En amputation innebär ett avlägsnade av en kroppsdel. De flesta amputationer utförs i de nedre extremiteterna. I Sverige sker årligen ungefär 2250 amputationer i de nedre extremiteterna. Orsaken till amputation kan vara kärlsjukdomar, diabetes samt trauma. Sjuksköterskan har i sin profession en betydande roll i mötet med patienten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser efter amputation av nedre extremitet. Metod: En litteraturöversikt genomfördes utifrån Fribergs metodbeskrivning. Tio kvalitativa originalartiklar inhämtades via databaserna PubMed och Cinahl Complete. Primära sökord som användes var amputation, nedre extremitet och livsförändrade händelser med begränsningar såsom engelska och peer reviewed. Resultat: Fyra teman identifierades: Upplevelsen av psykiska och fysiska förändringar, Att uppleva rollförändring och förlust av självständighet, Förändrad kroppsuppfattning och känslan av sårbarhet samt Vägen tillbaka efter amputation. Resultatet visade att patienterna upplevde en förlust av självständighet vilket gav upphov till en känsla av att vara en börda för sin familj. Den fysiska förmågan försämrades vilket bidrog till att de inte kunde ta sig utanför hemmet. Detta resulterade i att de kände sig ensamma och isolerade. Slutsats: Patienter upplevde känslomässig chock och rädsla inför framtiden. Att inte kunna prestera till fullo, bidrog till en känsla av förlust av identitet och självständighet. Vikten av stöd från familj, vänner och vårdpersonal har en central betydelse för återhämtning efter amputation. Amputation innebär att patienten genomgår en övergång till en ny fas i livet, en transition. / Background: An amputation implies a removal of a body part. Most amputations transact at the lower extremities. In Sweden approximately 2250 lower extremity amputations are made a year. The causes of amputation may be vascular diseases, diabetes or trauma. The profession of a nurse has a major role in the relation to the patient. Aim: The aim was to investigate patients’ experiences after an amputation of lower extremity. Method: To approach the aim a literature review was performed by the method of Friberg. Ten qualitative original articles were collected by the databases PubMed and Cinahl Complete. Primary keywords were amputation, lower extremity and life change events. Limitations were English and peer reviewed. Results: Four themes were identified: Experience of psychological and physical changes, To experience changes of identity and loss of independents, Changes of self-perceptions and the feeling of being vulnerable and How to recover after an amputation. The result showed that the patients’ experienced a loss of independence which resulted in a feeling of being a burden. The physical ability was impaired and contributed to a feeling of being isolated and lonely. Conclusion: The patients’ experienced emotional shock and a fear for the future. Not being able to perform to the fullest produced a loss of identity and independence. Support from family, friends and healthcare professionals has a central value for the recovery. To be amputated results in a transitioning and a new phase in life.