Denna uppsats analyserar länders fertilitet i relation till deras ekonomi och arbetslöshet med anledning av den stora mängd rapportering i media om rekordlågt barnafödande i rika länder. Studiens syfte var att bidra med ökad förståelse kring drivkrafterna bakom trenderna i fertiliteten som förenas med teorin om rationella val där beslut om att skaffa barn antas vara ett resultat av rationella överväganden samt den demografiska transitionsteorin som kan förklara populationsförändringar baserat på historiska skeenden. Sambandet studeras genom linjär regressionsmodell som tillämpas för att undersöka sambandet för år 2020 för att se effekten av länders ekonomiska nivå och nivå av arbetslöshet på barnafödandet, men även över tid för att se effekten av ekonomiska förändringar och arbetslöshetsförändringar från år 2010 till 2020 och dess inverkan på förändringar i barnafödandet. Båda analyserna gjordes först för länderna ogrupperat samt för länderna uppdelat baserat på deras värde på FN:s index för mänsklig utveckling för att undersöka om effekterna skiljer sig. Resultaten av undersökningarna visade att variabeln som bäst förklarar variationerna i barnafödandet år 2020 är ekonomisk nivå medan arbetslöshetförändringar är bättre på att predicera förändringar över tid vilket visas i den longitudinella analysen. Till sist visade studien att effekterna skiljer sig mellan grupperna av länder men att en stor del av resultaten inte kan fastställas statistiskt och skillnaderna bör tolkas med försiktighet.

Background. Shortage of nurses is an alarming problem in Sweden and the world as a whole. To be able to solve this problem it important to identify those factors that according to the nurses can contribute to make their work attractive. Aims. The aim of this study was to describe factors that make work attractive and how these differ from the actual work situation among nurses who work in orthopedic departments. Methods. It was a cross-sectional survey with descriptive and comparative design. Data were collected in orthopedic departments in sex different hospitals in the middle of Sweden using questionnaires. A total of 95 nurses responded. Correlation and regression analyses was used to analyze the data. Main Results. According to the nurses’ factors that were most important for a job to be attractive were leadership, salaries, collaboration (teamwork) and job status. Nurses appreciated their current work situation lower than the attractive work. To feel valuable was the best in the current work situation, while the salary was worst. Comparison of the current work with the attractive work shows significant difference with significant level <0.05 when comparing all factors. The most significant was salary because it had the biggest discrepancy between the current work and the attractive work while the journey to and from work had the least discrepancy. Conclusions. According to the results of the analyses good leadership, high salaries, good collaboration (teamwork) and good job status are of great importance when considering strategies to retain nurses. Nurses appreciated their current work situation lower than the attractive work with salaries being worst. This implies that one strategy that could improve the current working situation may be an increase in salaries. / Sammanfattning Bakgrund. Brist på sjuksköterskor är ett alarmerande problem i Sverige och i världen. För att kunna lösa problemet är det viktigt att identifiera de faktorer som enligt sjuksköterskor kan bidra till att göra deras arbete attraktivt. Syfte. Syftet med studien var beskriva faktorer som gör ett arbete attraktivt och hur detta skiljer sig mot den faktiska arbetssituationen bland sjuksköterskor som arbetar på ortopediska vårdavdelningar i mellan Sverige. Metod. Det är en tvärsnitt studie med beskrivande och jämförande design. Datainsamling skedde på ortopediska vårdavdelningar på sex olika sjukhus i mellan Sverige med hjälp av enkäter. Totalt 95 sjuksköterskor svarade. Korrelations- och regressionsanalys användes för att analysera data. Huvudresultat. De faktorer som enligt sjuksköterskor var mest betydelsefulla för att ett arbete ska vara attraktivt var ledarskap, lön, samarbete och arbetsstatus. Sjuksköterskor skattade sin nuvarande arbetssituation lägre än det attraktiva arbetet. Att känna sig värdefull skattades högst i den nuvarande arbetssituationen medan lönen var sämst. Jämförelse av nuvarande arbete med attraktivt arbete visade signifikant skillnader vid jämförelsen av alla faktorer. Lönen hade störst diskrepans mellan det nuvarande arbetet och det attraktiva arbetet medan resan till och från arbete hade minst diskrepans. Slutsatser. Enligt analys av resultatet har ledarskap, lön samarbete och arbetsstatus stor betydelse vid övervägande av strategier för att behålla sjuksköterskor. Sjuksköterskor skattade sin nuvarande arbetssituation lägre än det attraktiva arbetet och lönen lägst. Detta innebär att en strategi som skulle kunna förbättra den nuvarande arbetssituationen på något sätt kan vara löneökning.

I dagens skolmiljö är det alltmer erkänt att skolor kan variera avsevärt i sin struktur, elevsammansättning och personaluppsättning, vilket kan få betydelse för såväl elever som lärares uppfattningar om miljön i skolan. En yrkeskategori som blivit allt vanligare i skolans värld är paraprofessionella. Avsikten med införandet av denna yrkesgrupp och deras arbetsuppgifter kan variera från skola till skola, däremot kan arbetet i många fall innebära att främja sociala aspekter i skolmiljön samt ett elevsocialt arbete. Eftersom vissa skolor har infört paraprofessionella med dessa uppgifter, medan andra skolor inte har gjort det, har denna studie som syfte att med hjälp av data från TIMSS 2019 analysera och beskriva en ögonblicksbild av två olika skolkontexter. Mer specifikt är syftet att undersöka skillnader mellan skolkontexter med och utan paraprofessionella avseende elevernas och lärarnas uppfattningar om sociala aspekter i skolmiljön. För att utforska och beskriva dessa skillnader har en tvärsnitts- och explorativ design med kvantitativ ansats använts. Resultaten indikerar att det kan finnas skillnader i elevernas uppfattningar om klassrumsklimatet, samt i lärarnas arbetstillfredsställelse gällande tidsmässiga villkor. Dessa fynd betonar vikten av att förstå hur olika skolkontexter påverkar skolmiljön och kan bidra till att informera framtida skolutvecklingsinitiativ. / In today's educational environment, it is increasingly recognized that schools can vary significantly in their structure, student composition, and staffing, which can impact both students' and teachers' perceptions of the school environment. One professional category that has become more common in the school setting is paraprofessionals. The purpose and tasks assigned to this group can vary from school to school, but their work often involves promoting social aspects within the school environment and providing social support to students. Since some schools have implemented paraprofessionals with these roles while others have not, this study aims to analyze and describe a snapshot of two different school contexts using data from TIMSS 2019. Specifically, the aim is to examine differences between school contexts with and without paraprofessionals regarding students' and teachers' perceptions of social aspects in the school environment. To explore and describe these differences, a cross-sectional and exploratory design with a quantitative approach has been used. The results indicate that there may be differences in students' perceptions of classroom climate and in teachers' job satisfaction regarding time-related conditions. These findings underscore the importance of understanding how different school contexts affect the school environment and can contribute to informing future school development initiatives.