Syfte med föreliggande studie är att bidra med ny kunskap om muntliga framställningar beträffande socialisation i skolkontexten gällande gymnasieelever med substansbruk. Analysen av det empiriska materialet bygger på socialkonstruktionism med ett kunskapssociologiskt perspektiv som utgår ifrån Peter L. Berger och Thomas Luckmanns bok “Kunskapssociologi: Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet”. Studien har en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den hermeneutiska vetenskapstraditionen och ett fenomenologiskt inspirerat förhållningssätt i intervjuerna som utgör det empiriska materialet. Resultatet visar att ungdomar med substansmissbruk efterfrågar stöd i skolan för att lärande ska bli meningsfullt. De ger också en bild av att deras syn på socialisation i skolkontexten inte alltid stämmer överens med skolans. Slutsatser i studien är att förväntningar som finns på lärarrollen bland ungdomarna gör att skolan måste kunna svara på sociala, känslomässiga och akademiska behov för en lyckad skolgång. Ett bemötande där ungdomen känner sig lyssnad på och får vara delaktig i undervisningens upplägg och metoder för lärande har en avgörande roll för ungdomars identitetsskapande i skolkontexten.

Bakgrund: Skolsköterskors roll har förändrats över tid och det har skett ett skifte från ett patogent till ett salutogent synsätt. Skolsköterskors hälsofrämjande arbete anses vara nyckeln till förbättrad hälsa hos barn- och ungdomar. Trots tydliga beskrivningar om den hälsofrämjande samt förebyggande inriktningen finns uppfattningar bland skolsköterskor om att de förväntas fylla en annan funktion. Detta kan skapa utmaningar i arbetet vad gäller samarbete och kommunikation samt påverka känslan av sammanhang. Syfte: Att belysa skolsköterskors uppfattningar av att arbeta i en skolkontext. Metod: För att uppnå syftet valdes fenomenografisk metod med induktiv ansats. Dataanalysen bygger på tio individuella intervjuer med skolsköterskor som genomfördes digitalt via plattform Teams eller Zoom. Resultat: Resultatet av studien presenteras genom fyra beskrivningskategorier, vilka beskriver skolsköterskornas uppfattningar av att arbeta i en skolkontext; Skolsköterskeuppdraget, Arbetsmiljön, Verksamheten och Yrkesrollen. Konklusion: Studiens resultat påvisar att skolsköterskor uppfattar en oförståelse hos skolpersonal gällande deras uppdrag, vilken påverkar arbetssituationen i form av otillfredsställande arbetsmiljö och samarbetsproblem samt möjligheten till hälsofrämjande arbete. För att ge bättre förutsättningar för ett gott samarbete och positiv arbetsmiljö behöver skolsköterskornas uppdrag tydliggöras gentemot skolpersonal. Trots detta finns en arbetsglädje bland skolsköterskorna som överskuggar det negativa och som gör att de uppfattar arbetet som roligt, fritt och trivsamt. / Background: The role of the school nurse has changed over time and there has been a shift from at pathogenic to a salutogenic approach. The school nurse´s health promotion work is considered to be the key to improved health among children and young people. Despite clear descriptions of the health promoting and preventive focus, there are perceptions among the school nurses, that they are expected to fulfill a different function. This can create challenges in the work in terms of cooperation and communication and affect the sense of coherence. Purpose: To shed light on school nurses perceptions of working in a school context. Method: To achieve the purpose, a phenomenographic method was chosen. The data analysis is based on ten individual interviews with school nurses that were conducted digitally via the Teams or Zoom platform. Results: The findings of the study are presented trough four descriptive categories, which describes the school nurses perceptions of working in a school context; The school nurse assignment, The work environment, The operation and The professional role. Conclusion: The result of the study show that school nurses perceive a misunderstanding among school staff regarding their assignments, which affects the work situation in the form of an unsatisfied work environment and collaboration problems as well as the possibility of health promoting work. In order to provide better conditions for good collaboration and a positive work environment, the school nurses assignments need to clarified towards school staff. Despite this, there is a job satisfaction among school nurses that overshadows the negative and that makes them perceive the work as fun, free and pleasant.

Syftet med detta arbete är att få syn på och försöka förstå elevers perspektiv gällande ett skolprojekt som de varit delaktiga i under höstterminen 2011. Skolprojektets tema var ”Människan och samhället” och dess syfte var att ge eleverna möjlighet att uttrycka sig med hjälp av och prova på olika estetiska gestaltningsformer. Skolprojektet avslutades i en hybridutställning. Vår emperi består av material insamlat under skolprojektets gång, så som filmade klassrumssituationer, elevers loggboksanteckningar och elevutvärderingar. Dessutom genomförde vi efteråt fem kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med elevinformanter som deltagit i skolprojektet. Det empiriska materialet kommer vi sätta i relation till begrepp som estetik, kreativitet och deltagar- och åskådarkultur. I vårt arbete kan vi se att de flesta eleverna upplever det som något lustfullt och roligt att jobba med estetiska uttrycksformer – så länge det inte betyder att de behöver reflektera eller diskutera sina produktioner. Detta ser vi som en direkt konsekvens av den skolkontext de är vana vid, där ett prövande och ifrågassättande arbetssätt inte präglar elevernas uppfattning om vad skolan kräver av dem. I vårt arbete analyserar vi också denna uppfattning och hur den kan tyckas vara ett resultat av ”de rätta svarens pedagogik”. Det vi kommer fram till är att det är komplext att kartlägga elevers upplevelser; begreppen räcker kanske inte till för att få syn på elevers perspektiv.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förutsättningar som finns för elevers delaktighet inom skolans ramar då den skola vi har bygger på skolplikt snarare än frivillighet.Det projekt som ligger till grund för undersökningen är ett skolprojekt som genomfördes under hösten 2011 med en sjundeklass på en skola i Malmö. Projektet handlade om Människan och samhället och innehöll estetiska processer och estetiska produktioner. Min empiri är kopplad till en elevgrupp med som arbetade fram ett radioprogram som utspelade sig i framtiden. Jag använder mig av litteratur som är relevant för studien. Teorier om deltagarkultur och åskådarkultur är exempel på begrepp som jag funnit i litteraturen och som jag satt i relation till det förhållande eleverna har till sin estetiska produktion och sina estetiska processer. Jag har i min studie sett att då eleverna befunnit sig i situationer där vi pedagoger har haft ett reflekterande förhållningsätt till deras produktioner och det de gör i sitt skapande av dessa så har det blivit problematiskt för eleverna att reflektera över sina egna och andras tankar. Ett motstånd till oss pedagoger och till projektet har då funnits. Jag har också sett att då eleverna arbetat utan oss pedagoger närvarande så har ett annat klimat verkat uppstå, ett mer lustfyllt klimat som jag tycker mig se handla mer om deltagarkultur än om åskådarkultur. Jag har också sett hur dess fenomen och förhållningssätt går in i varandra. Det finns alltså inga helt klara uppdelningar kring deltagarkultur och åskådarkultur. De slutsatser jag diskuterar handlar bland annat om hur överenskommelser och förutsättningar spelar in i resultatet och i processen kring ett projekt av detta slag. Jag tar även in tertiärt lärande som ett möjligt sätt att genomdriva en meningsfull pedagogik i skolan idag.

I dagens skolmiljö är det alltmer erkänt att skolor kan variera avsevärt i sin struktur, elevsammansättning och personaluppsättning, vilket kan få betydelse för såväl elever som lärares uppfattningar om miljön i skolan. En yrkeskategori som blivit allt vanligare i skolans värld är paraprofessionella. Avsikten med införandet av denna yrkesgrupp och deras arbetsuppgifter kan variera från skola till skola, däremot kan arbetet i många fall innebära att främja sociala aspekter i skolmiljön samt ett elevsocialt arbete. Eftersom vissa skolor har infört paraprofessionella med dessa uppgifter, medan andra skolor inte har gjort det, har denna studie som syfte att med hjälp av data från TIMSS 2019 analysera och beskriva en ögonblicksbild av två olika skolkontexter. Mer specifikt är syftet att undersöka skillnader mellan skolkontexter med och utan paraprofessionella avseende elevernas och lärarnas uppfattningar om sociala aspekter i skolmiljön. För att utforska och beskriva dessa skillnader har en tvärsnitts- och explorativ design med kvantitativ ansats använts. Resultaten indikerar att det kan finnas skillnader i elevernas uppfattningar om klassrumsklimatet, samt i lärarnas arbetstillfredsställelse gällande tidsmässiga villkor. Dessa fynd betonar vikten av att förstå hur olika skolkontexter påverkar skolmiljön och kan bidra till att informera framtida skolutvecklingsinitiativ. / In today's educational environment, it is increasingly recognized that schools can vary significantly in their structure, student composition, and staffing, which can impact both students' and teachers' perceptions of the school environment. One professional category that has become more common in the school setting is paraprofessionals. The purpose and tasks assigned to this group can vary from school to school, but their work often involves promoting social aspects within the school environment and providing social support to students. Since some schools have implemented paraprofessionals with these roles while others have not, this study aims to analyze and describe a snapshot of two different school contexts using data from TIMSS 2019. Specifically, the aim is to examine differences between school contexts with and without paraprofessionals regarding students' and teachers' perceptions of social aspects in the school environment. To explore and describe these differences, a cross-sectional and exploratory design with a quantitative approach has been used. The results indicate that there may be differences in students' perceptions of classroom climate and in teachers' job satisfaction regarding time-related conditions. These findings underscore the importance of understanding how different school contexts affect the school environment and can contribute to informing future school development initiatives.