Bakgrund: De vanligaste substanserna som ungdomar missbrukar är alkohol och narkotika. Narkotikamissbruket är en av de största orsakerna till hälsoproblem och dödsfall bland ungdomar och yngre vuxna i Europa. Alkoholen påverkar folkhälsan och ligger således bakom en stor andel olyckor, skador och våldsbrott.En vanlig konsekvens av missbruk och beroende av alkohol eller narkotika i ungdomsåren är försämrat studieresultat, antisociala och kriminella aktiviteter, en minskning av sociala aktiviteter, psykiska besvär samt utsatthet för våld och övergrepp. Det finns tydliga samband mellan hög alkoholkonsumtion och psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva preventiva interventioner för att förebygga substansmissbruk hos ungdomar. Metod: Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmeb & Socindex. I litteraturstudien har åtta kvantitativa studier granskats och analyserats. Resultat: Analysen resulterade i tre domäner – en som i huvudsak baserades på skolinterventioner, en baserades på skolinterventioner med familjeengagemang och en domän med övriga interventionsprogram. Resultatet visade att sju av åtta interventionsprogram hade effekt i att minska substansanvändningen bland ungdomar. Konklusion: Substansmissbruk bland ungdomar har under det senaste decenniet ökat drastiskt, idag har de flesta ungdomar tillgång till Internet och kan därigenom lätt få tillgång till olika substanser. Ny forskning borde konstant bedrivas eftersom nya substanser hela tiden produceras och blir tillgängliga. Detta gör ämnet högst aktuellt och mer forskning behövs för att hitta nya adaptiva preventiva interventionsprogram.

This study examines social workers' perceptions of their daily work with young people who abuse alcohol and drugs. The purpose of this study was to examine how social workers' perceptions are affected by gender and main drug of choice of activities for young people who abuse. Methodically the study was conducted with qualitative interviews with social workers active in youth substance abuse treatment. The study was carried out a review of previous research in relation to empirical data for the reason to have a discussion of possible explanations of social workers' perceptions and their daily work with young people who abuse alcohol and drugs. The results showed that social workers' perceptions of their daily work with young people are about attitude, reflection and development opportunities in the practical session with the youth. These factors were crucial in work with young people. Results also showed that social workers did not experience any difference due to gender in the daily work but that the choice of actions in the daily work was based on young people's problems and what substance the young people used.

No description available.

Bakgrund: I Sverige lever cirka 55 000 personer med ett substansmissbruk och cirka 45 000 personer med ett narkotikaklassat läkemedelsmissbruk under 2019. Sjuksköterskan ska kunna bemöta personer med substansmissbruk med ett professionellt förhållningssätt. När sjuksköterskan förhåller sig till ett öppet sinne och följsamhet möjliggör det att personen bakom substansmissbruket kan uppmärksammas. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta personer med substansmissbruk inom hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt där sju kvalitativa artiklar och fem kvantitativa artiklar analyserades enligt Friberg (2012). Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier samt subkategorier. Den första kategorin var förhållningssättets olika dimensioner med subkategorierna personen bakom substansmissbruket, sjuksköterskans utmaningar och att smärtlindra personer med substansmissbruk. Den andra kategorin var utbildningens betydelse för sjuksköterskan med subkategorierna kunskapens roll och sjuksköterskans attityd. Den sista kategorin var stigmatisering av personer med substansmissbruk med subkategorin fördomarnas barriärer. Slutsats: Resultatet presenterar att ökad utbildning och kunskap kan hjälpa sjuksköterskan att bemöta personer med substansmissbruk med ett professionellt förhållningssätt. Det innebär att bemötandet präglas av en icke dömande attityd.

I denna studie var syftet att utforska sambandet mellan sociala band till en förälder eller vuxen, och substansmissbruk hos ungdomar som medicineras/har medicinerats för diagnosen ADHD. Detta har baserats på tidigare studier som kommit fram till att det finns ett samband mellan sociala band till en förälder och substansmissbruk hos ungdomar. Även studier som menar att det finns ett samband mellan diagnosen ADHD och en ökad risk för substansmissbruk. Materialet har tagits från den amerikanska skolundersökningen Monitoring the Future (MTF) från våren 2022 där totalt 12 variabler sattes samman till två index. Den första rörande substansbruk under de senaste 30 dagarna och den andra rörande känslan av att kunna prata med en förälder/vuxen om de upplever problem. Dessa två index undersöktes både separat och tillsammans. För att avgränsa studien valdes att endast använda en faktor av närhet till vuxna, nämligen den känslomässiga närheten. Studien har sedan analyserats med hjälp av Hirschis teori om sociala band, avgränsat till anknytning till föräldrar, samt tidigare forskning kring ämnet.    Resultaten visade en hög grad av substansbruk hos ungdomarna samt att många av dem känner att de har en vuxen/föräldrar de kan prata med om de upplever problem. Detta gick delvis i linje med tidigare forskning som beskrev att fler ungdomar med ADHD hamnar i substansbruk. Andra källor visar samtidigt att ungdomar med ADHD har svårare att knyta an till en vuxen. Detta indikerade på att substansmissbruk hos ungdomar med ADHD inte har en lika stor koppling till föräldrar som hos ungdomar generellt som tidigare forskning har visat. Vidare påvisade resultaten av ett Chi2-test som genomfördes att det inte fanns något signifikant samband mellan substansmissbruk och sociala band hos ungdomarna som brukar/har brukat medicin för ADHD.

Sammanfattning Följande studie är en integrativ litteraturstudie som beskriver relationen mellan diagnosen Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och substansmissbruk. Syftet med den aktuella litteraturstudien var att hitta tänkbara förklaringar till relationen mellan de två fenomen. Vidare var även syftet att se om det fanns skillnader mellan könen vad gäller relationen mellan substansmissbruk och diagnosen ADHD. Sammanlagt är det 15 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som ligger till grund för denna studie. De vetenskapliga artiklarna har utifrån en tematisk innehållsanalys sammanställts och jämförts utifrån Howard Beckers stämplingsteori, Brantes kritiska förhållningssätt samt begreppet stigma. Resultatet visar att det finns ett samband mellan diagnosen ADHD och substansmissbruk. Både flickor och pojkar som har diagnostiserats med ADHD har en ökad risk för att utveckla substansmissbruk. Det kan också ses en skillnad mellan flickor och pojkar som har diagnosen ADHD, och risken att utveckla ett substansmissbruk under sin uppväxt. Flickor med diagnosen har en betydligt större risk att utveckla substansmissbruk än det motsatta könet. Resultatet visar även att en tänkbar förklaring till sambandet mellan diagnosen ADHD och substansmissbruk kan vara självmedicinering. I det sociala arbetets praktik är det inte ovanligt att personer med diagnosen kombinerad ADHD och missbruksproblematik bollas mellan socialtjänst och psykiatri. Detta då deras komplexa situation varken kan reduceras till antingen diagnosen ADHD eller substansmissbruket. Resultatet i studien är viktigt att vara medveten om i mötet med personer som söker hjälp för diagnostiserad ADHD, substansmissbruk eller båda delar.

Syftet med denna uppsats är utforska vad socialsekreterare upplever vara hinder och tillgångar för och hos klienter som genomgår eftervård. Datainsamlingen gjordes via semistrukturerade intervjuer med en hermeneutisk och kvalitativ metodologisk utgångspunkt. Resultatet har tolkats utifrån ett punktuellt och relationellt perspektiv samt Governmentality-perspektivet, vilka båda är de teoretiska perspektiv som använts till uppsatsen. Urvalet innefattar sex socialsekreterare från fyra olika kommuner som alla intervjuades på sin arbetsplats. Resultatet visar på att även om det finns behandlingsinsatser att tillgå för klienter som är föremål för eftervård är en inre motivation från klienten och en god arbetsallians det som socialsekreterarna värderade högst. Ett annat resultat som uppkom i studien var upplevelsen av att det börjar bli ett större inflöde av klienter med samsjuklighet och att det råder en brist på boendemöjligheter för människor med missbruksproblematik. Slutsatsen av studien är att implementering av en Evidensbaserad praktik verkar ha fått genomslag för de socialsekreterare vi har varit i kontakt med då de verkar lägga stor vikt vid att använda klienten som kunskapskälla och att kunna upprätta en god arbetsallians mellan klient och professionell.

Bakgrund Substansmissbruk är en växande folksjukdom. Personer med ett substansmissbruk drabbas ofta av sjukdomar och skador till följd av sitt missbruk och är därför en vanligt förekommande patientgrupp inom den somatiska hälso- och sjukvården. Studier visar att denna patientgrupp utsätts för stigmatisering, inte bara i samhället, utan också inom hälso och sjukvården. Stigmatisering och en negativ inställning innebär en ökad risk för att personer med ett substansmissbruk undviker att söka vård, vilket kan få allvarliga konsekvenser för deras hälsa. Syfte Syftet med föreliggande arbete var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors inställning till patienter med substansmissbruk inom somatisk hälso- och sjukvård. Metod Till detta arbete gjordes en allmän litteraturöversikt, för att bearbeta och sammanställa en del av tidigare forskning och få ett brett perspektiv inom området. Datainsamlingen genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar som har kvalitetsgranskas. Artiklarnas resultat analyserades i relation till det föreliggande arbetets syfte och fyra teman identifierades. Resultat Resultatet visade flera faktorer som påverkade sjuksköterskans inställning gentemot patienter med ett substansmissbruk inom den somatiska hälso- och sjukvården. De faktorer som identifierades var kompetensutvecklande faktorer och stöd såsom utbildning, kunskap och kollegialt stöd samt sjuksköterskors erfarenheter, såsom negativa erfarenheter, personliga erfarenheter och ålder och erfarenhet av patientgruppen. Slutsats Studiens resultat visar på vikten av utbildning och kunskap om patienter med substansmissbruk samt tillgång till kollegialt stöd och tydliga riktlinjer kring patientgruppen. Genom en förbättring av dessa faktorer kan vården bedrivas mer jämlik och omvårdnaden förbättras för patienter med substansmissbruk inom den somatiska hälso och sjukvården.

Syfte med föreliggande studie är att bidra med ny kunskap om muntliga framställningar beträffande socialisation i skolkontexten gällande gymnasieelever med substansbruk. Analysen av det empiriska materialet bygger på socialkonstruktionism med ett kunskapssociologiskt perspektiv som utgår ifrån Peter L. Berger och Thomas Luckmanns bok “Kunskapssociologi: Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet”. Studien har en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den hermeneutiska vetenskapstraditionen och ett fenomenologiskt inspirerat förhållningssätt i intervjuerna som utgör det empiriska materialet. Resultatet visar att ungdomar med substansmissbruk efterfrågar stöd i skolan för att lärande ska bli meningsfullt. De ger också en bild av att deras syn på socialisation i skolkontexten inte alltid stämmer överens med skolans. Slutsatser i studien är att förväntningar som finns på lärarrollen bland ungdomarna gör att skolan måste kunna svara på sociala, känslomässiga och akademiska behov för en lyckad skolgång. Ett bemötande där ungdomen känner sig lyssnad på och får vara delaktig i undervisningens upplägg och metoder för lärande har en avgörande roll för ungdomars identitetsskapande i skolkontexten.

Bakgrund: Sjuksköterskan bör kunna ge ett gott bemötande, även i situationer som kan anses svåra, för att undvika onödiga risker för patientens vård. Patienter med substansmissbruk behöver oftare söka vård relaterat till missbruket och bemöts i vården av sjuksköterskor. Sjuksköterskans svårigheter med att bemöta patienter med substansmissbruk kan bidra till att sjuksköterskornas och patienternas förtroende för varandra försvinner och att vården blir av lägre kvalitet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att sammanställa de faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande mot patienter med substansmissbruk. Metod: Litteraturstudien innefattar tio vetenskapliga studier av kvantitativ ansats från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av en modifierade granskningsmall av Willman m.fl. (2011) och en analys gjordes med Fribergs (2012) trestegsmodell. Resultat: Från resultatet framkom fyra teman: Attityder tillsammans med underteman Stereotypiska attityder och Sjuksköterskans självsäkerhet, Sjuksköterskans grund-, arbetsplats- och vidareutbildning, Sjuksköterskans erfarenheter tillsammans med dess underteman Erfarenheter inom professionen och erfarenheter med substansmissbruk och det fjärde temat Stöttning inom professionen. Dessa fyra teman och underteman hade påverkan på sjuksköterskans bemötande. Konklusion: Det framkom fyra faktorer, attityd, utbildning, erfarenheter och stöttning inom professionen, som kan påverkade sjuksköterskans bemötande mot patienter med substansmissbruk. Dessa kunde påverka bemötandet antingen positivt eller negativt. / Background: Giving a good reception is something a nurse should be able to do, even in situations that may be considered difficult, to avoid unnecessary risk for patient care. Patients with substance abuse more often have to seek care related to their substance abuse and in this care they are received by nurses. The difficulties nurses have with receiving patients with substance abuse can contribute to less trust between the nurse and patient which can lead to lower quality in the care. Aim: The aim of this study was to compile the factors which could affect nurse’s reception of patients with substance abuse. Method: This literature study include ten scientific studies of quantitative approach from the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO. The quality of the studies was reviewed by a modified version of the review protocol by Willman et al (2011) and analysed by Fribergs (2011) three steps. Results: From the results four theme emerged: Attitudes with the subtopics Stereotypical attitudes and Nurse’s confidence, Nurse’s basic, in service and supplementary training, Nurse’s experience with the subtopics Experience within the profession and Experience with substance abuse and the fourth theme Role support. These four theme and subtopics had an effect on nurse’s reception. Conclusion: Four different factors emerged, attitudes, education, experience and role support, which could affect nurse’s reception of patients with substance abuse. These could affect the reception either positively or negatively.