No description available.

No description available.

Bakgrund I Sverige ökade den totala köttkonsumtionen mellan åren 2000-2010 med 20 % per capita. Rekommendationer från Svenska Livsmedelsverket är däremot att minska intaget av charkprodukter och rött kött, samt att öka intaget av grönsaker och baljväxter. Syfte Syftet med denna studie var att inom Umeå kommuns projekt, “En vegetarisk dag i veckan”, utvärdera elevers upplevda delaktighet kring skollunchen samt deras inställning till och efterfrågan av vegetarisk skollunch. Metod I programmet esMakerNX2 utformades en enkät som delades ut via mail, samt i pappersform till elever vid en gymnasieskola i Umeå kommun som deltog via ett bekvämlighetsurval, vårterminen 2014. Insamlat data analyserades i IBM SPSS Statistics 21 med signifikansnivån p<0,05. Resultat Totalt besvarades 122 enkäter varav 68 flickor och 54 pojkar. Studien visade att 51 % (n=62) alltid åt skollunchen då det endast serverades vegetarisk kost. Flickor valde det vegetariska alternativet oftare än pojkar (p<0,001). Nästan hälften av alla respondenter, 48 % (n=28), valde det vegetariska alternativet främst för att det var gott. Resultatet visade även att 14 % (n=17) av respondenterna åt vegetariskt oftare sedan projektet startade och 9 % (n=10) åt vegetariskt mer sällan. Slutsats Det fanns delade meningar bland elever om vegetarisk kost. Nästan hälften av eleverna valde att inte äta skollunchen då det endast serverades vegetarisk kost, därmed sågs en generellt låg efterfrågan av den. Intresset av vegetarisk kost var högre bland flickor än pojkar. Projektet påverkade ett fåtal gymnasieelever att äta vegetarisk kost oftare vilket tyder på att förändra måltidsval är ett stort arbete där mer kunskap och arbete krävs. / Background Meat consumption increased in Sweden between the years 2000-2010 with 20 % per capita. Meanwhile, there are recommendations from the Swedish National Food Agency to reduce intake from charcuteries and red meat, as well as to increase intake of vegetables and pulses. Objective The purpose of this study was to evaluate Umeå municipality’s project: “A vegetarian day once a week”, through assessing upper secondary school pupil’s attitudes to and perceived demand of vegetarian school lunch as well as their participation at mealtimes at a school in Umeå. Method A questionnaire was designed in the program esMakerNX2. The questionnaire was distributed through mail and as a paper-based version in an upper secondary school in the municipality of Umeå, during the spring of 2014. Convenience sampling was used. Data collected were analyzed in IBM SPSS Statistics 21 with a significance level of p<0,05. Results A total of 122 pupils participated, 68 girls and 54 boys. About half of the participants, 51 % (n=62), ate every time when only the vegetarian meal alternative was offered. Girls chose the vegetarian meal alternative more often than boys (p<0,001). Almost half of the pupils, 48 % (n=28), chose the vegetarian meal primarily because of the good taste. Results even showed that 14 % (n=17) ate vegetarian meals more often since the start of the project, whilst 9 % (n=10) ate less often. Conclusion The pupils had different opinions about vegetarian meals in school. Almost half of the pupils chose not to eat when the lunch served was exclusively vegetarian. The interest of vegetarian food was stronger among girls than boys. A few upper secondary school pupils were influenced by the project to eat more vegetarian food, which shows that changing people ́s meal patterns is a big task where more knowledge and work is needed.

This Master´s thesis aims to aquire knowledge about volunteers attitude toward work. It emphasis is on the differences between volunteers and non volunteers. There are four research questions used in order to fulfill the aim in a scientific manner. The essay aims to get in depth knowledge regarding whether or not the respondents feel that they have gained advantages in work life due to the fact that they are involved in volunteer work. One of the pivotal questions is if there is a possibility to see a pattern that binds together the reasons for volunteer work and the attitude toward work.     In order to gain new knowledge in the researched field a quantitative method has been used. The research centers on answers from 159 respondents from one organization in central Sweden. The organization has approximately 300 employees, which gives a reply rate of about 50 percent. The theoretical framework revolves around nonprofit and volunteer work, but focuses mainly on the different attitudes that an employee can have regarding work. The main source of theory for the essay has been Goldthorpe et.al. (1971) work on attitude towards work. The main focus has been on the instrumental-, solidarical, and bureaucratic attitude.   There are differences between the volunteers and the non volunteers. Among the non volunteers there is a leaning toward the instrumental attitude. The volunteers are more commonly categorized as having a solidaric point or even a bureaucratic of view. The volunteer work mainly derives from a personal interest, a personal satisfaction, as well as that the individuals perceive it as sheer fun. The group that are volunteers are, according to both previous research and this study, able to gain advantages by their engagement in volunteer work. There are not any evidence towards the fact that volunteer work is weighting in negatively on work, on the contrary the volunteers are having a more positive look on work.   Keywords: Volunteer work, nonprofit work, Volunteers, non volunteers, attitude towards work, instrumental attitude, solidaric attitude, bureaucratic attitude.

Ämnet för den här uppsatsen är engagemang och inställning till läsläxan i skolan. Syftet har varit att undersöka hur vanligt det är att vårdnadshavare lyssnar när barnet läser sin läsläxa och om det finns samband mellan barnets läsnivå och hur aktivt vårdnadshavare deltar i arbetet med läsläxan. Frågeställningarna är: 1. Hur ser sambandet ut mellan vårdnadshavare som lyssnar på barnets läsläxa och barnets läsnivå? 2. Hur ser sambandet ut mellan vårdnadshavares och barns inställning till läsläxan och barnens läsnivå? Underlaget för undersökningen har varit en enkät med tio frågor som har besvarats av vårdnadshavare till barn i åk 2 och 3. Läraren har även kompletterat underlaget genom att fylla i barnens läsnivåer, det vill säga om barnen har en läsnivå som förväntas för årskursen eller om den är lägre eller högre. 100 enkäter delades ut och 58 samlades in. 100 elevers läsnivåer samlades in då läraren fyllde i samtliga elevers läsnivåer oavsett om de lämnade in enkäten eller inte. Enkäten sammanställdes genom att räkna fråga för fråga hur många som hade svarat vilket alternativ, sammanställningen räknades i procent. Läsnivåerna sammanställdes och räknades på samma sätt. Resultatet redovisades i tabeller. Därefter analyserades olika samband: i vilken utsträckning textens innehåll diskuteras utifrån de olika läsnivåerna, hur de läser läsläxan i hemmet utifrån läsnivåerna, om de har fått information om hur de kan hjälpa sitt barn med läsläxan och hur de hjälper sitt barn, samband mellan vårdnadshavares inställning till läsläxan och barnets läsnivå samt samband mellan barnets inställning till läsläxan och barnets läsnivå. Resultatet visade att 12 % ligger under de förväntade kunskaperna, 62 % har de förväntade kunskaperna och 26 % har mer än de förväntade kunskaperna inom läsning för årskursen. Vårdnadshavare är engagerade i barnets läsläxa då 60 % uppger att barnet läser högt för någon i hemmet, 90 % uppger att barnet läser högt varje vecka och mer än hälften svarar att de diskuterar textens innehåll alltid eller nästan alltid. De vårdnadshavare som är mest engagerade har barn med förväntade eller under förväntade kunskaper. De vårdnadshavare som har barn med över förväntade kunskaper är inte lika engagerade. 98 % av vårdnadshavarna uppger att de har en positiv inställning till läsläxan medan det är 71 % av barnen som är positivt inställda till läsläxan.

För att vården ska bli optimal för personer med självskadebeteende krävs adekvat bemötande från vårdpersonal. Bemötande påverkas av vilka inställningar vårdpersonal har mot patientgruppen. För att förbättra vården för personer med självskadebeteende är det av betydelse att undersöka vilka faktorer som påverkar inställningen. Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar inställningar hos vårdpersonal gentemot personer med självskadebeteende. Metoden var en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar vilka analyserades, bearbetades och sammanställdes. Resultatet visade att inställningar hos vårdpersonal mot personer med självskadebeteende påverkades av olika bakomliggande faktorer. Fem teman framkom vid bearbetning av artiklarna och representerar studiernas viktigaste resultat: kunskap, rutin och praktisk möjlighet, upplevd förmåga att vårda, ålder och kön samt personen bakom beteendet. Den faktor som i högst utsträckning gick att påverka var kunskap, det visade sig att god kunskap om självskadebeteende ledde till en mer positiv inställning. Inlärningstillfällen inom självskadebeteende bör erbjudas vårdpersonal samt ingå i alla vårdprofessioners utbildningar. Vidare forskning om betydelsen av vårdpersonals bemötande mot personer med självskadebeteende behövs för att främja omvårdnadsprocessen.

Bakgrund: Sjuksköterskor som vårdar akut sjuka patienter hamnar många gånger i situationer där närstående önskar närvara vid återupplivning. Det är en del av sjuksköterskans arbete att tillgodose såväl patient som anhörigas behov. För anhöriga som närvara under återupplivning kan det upplevas både traumatiskt och skrämmande även om anhöriga ofta vill närvara enligt flera studier. Syfte: Att genom en litteraturöversikt beskriva sjuksköterskans inställning till, och upplevelse av att ha patientens anhöriga närvarande vid återupplivningsförsök. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som omfattar 15 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artikelsökningar genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl samt manuellt. Huvudresultat: Studiens resultat redovisas under sju kategorier, Erfarenhet, Arbetsplatsens betydelse, Blödning och överlevnad, Personal som tar hand om anhöriga, Anhörigas förväntningar, Kommunikation och missförstånd, Stress eller motivation. Resultatet visade på en stor variation mellan positiva och negativa upplevelser och inställningar av att ha anhöriga närvarande vid återupplivning. Faktorer som påverkade kunde identifieras och handlade bland annat om sjuksköterskans erfarenhet och utbildningsnivå, tillgängliga resurser och riktlinjer på arbetsplatsen. Många sjuksköterskor upplevde även en oro över hur anhöriga skulle reagera. Slutsats: Resultatet visade att det fanns en stor variation i påverkande faktorer där negativa inställningar och upplevelser kunde kopplas till bland annat organisatoriska brister och oro för anhörigas psykiska mående. Anhörig närvaro upplevdes som positivt var när rätt resurser fanns att tillgå och bland sjuksköterskor som var vana att arbeta personcentrerat

Denna studie har som syfte att undersöka förskollärares erfarenheter av och inställning till IKT i förskolan. De frågor som studien ämnar besvara är utefter fyra frågeställningar; Vilka olika former av IKT finns att tillgå på förskolan? Hur erfar pedagoger att de använder IKT i förskolan? I vilket syfte används IKT? Vilken utbildning har förskollärare fått gällande IKT? För att besvara dessa frågor så valdes semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Det genomfördes fem stycken intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor. Resultatet visade på att förskollärare har positiva erfarenheter av användandet av IKT i förskolan och att de är nyfikna och öppna gentemot IKT. Olika teknologier finns att tillgå i förskolan, men resultatet visar att det finns en viss variation i hur tillgängliga de är och vilka olika teknologier som finns på intervjupersonernas förskolor. Det som även framkommer är att det finns en variation i förskollärarnas utbildning, där vissa erfar att de fått mycket utbildning inom IKT medan andra erfar att de inte fått någon alls eller ytterst lite. Förskollärarnas upplevda brist på utbildning visar sig ha en påverkan på hur självsäkra och vilken erfarenhet förskollärare känner att de har av att använda IKT i förskolan. Det som även framkommer är att den inställning förskollärare har gentemot IKT är av stor betydelse när kommer till att användningen och integreringen av IKT i förskolans verksamhet.

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare mot gymnasieskolan i ämnet Idrott och hälsa ställer sig till en tidsmässig utökning av ämnet och vad detta i så fall kan ha för konsekvenser och möjligheter för undervisningen. För att få svar på syftet användes en kvalitativ metod i form utav två fokusgruppsintervjuer, innehållande totalt sex verksamma idrottslärare på en gymnasieskola i Västsverige. Studien visade bland annat att idrottslärarna ställer sig positiva till en tidsmässig utökning av ämnet Idrott och hälsa och att en eventuell utökning skulle kunna öppna för nya möjligheter i lärarnas undervisning. Exempel på detta skulle kunna vara mer hälsoundervisning i form av teori och en utökning av den individbaserade idrottsundervisningen.</p>

<p>Patientsäkerhet har under de senaste åren antagit internationell fokus. Sjuksköterskan har skyldighet att anmäla inträffade händelser som kan leda till, eller har lett</p><p>till skada hos patienten. Avvikelserapporten är ett av de viktigaste verktygen för att förbättra vårdkvalitet och upprätthålla patientsäkerheten. Studien genomfördes som en</p><p>litteraturstudie där syftet var att undersöka sjuksköterskans inställning till avvikelserapporten. Studien innefattar fjorton artiklar som har kvalitetsgranskats och bearbetats. Resultatet delades in i kategorierna: Rapporteringsvilja,</p><p>rapporteringsmöjligheter och rapporteringshinder. Det</p><p>påvisades hindrande faktorer såsom tidsbrist, rädsla för rapportens konsekvenser och brist på feedback. Vidare</p><p>ansågs avvikelserapporten ge en möjlighet till att lära av sina misstag, förebygga dessa samt förändringar i system och</p><p>rutiner. Misstag eller avvikelser är oftast inte resultatet av en individs handlande utan snarare en kedja av små händelser</p><p>som ofta leder till att ett misstag når patienten. Genom att undersöka dessa kedjor och fokusera på systemet och miljön</p><p>som omger dem kan avvikelserapporten hjälpa till att skapa en säkerhetskultur där fel diskuteras öppet och studeras så att lösningar kan hittas och sättas på plats.</p>