<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare mot gymnasieskolan i ämnet Idrott och hälsa ställer sig till en tidsmässig utökning av ämnet och vad detta i så fall kan ha för konsekvenser och möjligheter för undervisningen. För att få svar på syftet användes en kvalitativ metod i form utav två fokusgruppsintervjuer, innehållande totalt sex verksamma idrottslärare på en gymnasieskola i Västsverige. Studien visade bland annat att idrottslärarna ställer sig positiva till en tidsmässig utökning av ämnet Idrott och hälsa och att en eventuell utökning skulle kunna öppna för nya möjligheter i lärarnas undervisning. Exempel på detta skulle kunna vara mer hälsoundervisning i form av teori och en utökning av den individbaserade idrottsundervisningen.</p>

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur lärare mot gymnasieskolan i ämnet Idrott och hälsa ställer sig till en tidsmässig utökning av ämnet och vad detta i så fall kan ha för konsekvenser och möjligheter för undervisningen. För att få svar på syftet användes en kvalitativ metod i form utav två fokusgruppsintervjuer, innehållande totalt sex verksamma idrottslärare på en gymnasieskola i Västsverige. Studien visade bland annat att idrottslärarna ställer sig positiva till en tidsmässig utökning av ämnet Idrott och hälsa och att en eventuell utökning skulle kunna öppna för nya möjligheter i lärarnas undervisning. Exempel på detta skulle kunna vara mer hälsoundervisning i form av teori och en utökning av den individbaserade idrottsundervisningen.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att ur barns perspektiv, återge en bild av elevernas uppfattning om stämningen och deltagandet under idrottslektionen. Studien undersöker hur stämningen och deltagandet enligt eleverna kan förbättras, med målsättningen att förbättra deras förhållanden under idrottslektionen. Grundskoleelevers perspektiv och svar till följande frågor undersöks ur två aspekter: Vad påverkar stämningen under idrottslektionen, samt hur kan den eventuellt förbättras? Vad påverkar deltagandet under idrottslektionen, samt hur kan det eventuellt förbättras? Metod En kvalitativ intervjustudie genomfördes med sex slumpvis utvalda mellanstadieelever. Fyra tjejer och två killar i årskurs fem, från en av Stockholms grundskolor. Eleverna intervjuades individuellt och 16 frågor ställdes. Metoden meningskoncentrering användes till intervjuanalys. Forskningsetiska aspekter följdes vid intervjutillfällen och vid presentation av resultat. Resultat Den viktigaste faktorn som eleverna upplevde påverka stämningen i klassen negativt var otillåtet prat och spring under lektionen, när läraren skulle presentera någon aktivitet. Elevernas förslag till att höja stämningen under lektionen handlade mycket om hur de själva kunde bete sig. Om alla gjorde sitt bästa, samt om klasskamraterna skötte sig, var några av förslagen till stämningsförbättring. Det som eleverna ansåg vara huvudfaktorn till graden av deltagande, var enligt eleverna synen på deras egna fysiska förmåga och den egna insatsen under lektionens gång. Ett av förslagen till ökning av deltagandet var att barnen själva kunde höja sitt deltagande genom att visa större intresse. Slutsats Även om eleverna upplever stämningen och delaktigheten som allmänt bra, samt verkar vara självmedvetna om vad de själva kan göra för att påverka stämningen och deltagandet under lektionen, anser jag att resultaten från denna studie ger kunskap om hur elevers förhållanden under idrottslektionen kan förbättras. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasiet. Ht 2012</p>