<p>Denna studie har genomförts på fem förskolor, där vi har undersökt i vilken utsträckning som pedagogerna använder sig av utomhuspedagogik i verksamheten. Syftet har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik. Vi valde att göra en kvantitativ studie med enkäter för att få en större svarsfrekvens och nå ut till fler respondenter. Vi valde att all personal på förskolan skulle få svara på vår enkät. Vi fick svar från barnskötare, resurser och förskollärare och därför har vi valt att kalla all personal för pedagoger i vår studie. Resultatet visade att alla pedagoger arbetar med utomhuspedagogik, men i olika utsträckning. Pedagogerna anser att det finns begränsningar som styr valet av att arbeta utomhus, men de ser även många fördelar med denna arbetsmetod. Vid planering av verksamheten försöker de utgå ifrån barnens intressen och behov, vilket är viktigt i dagens inkluderande arbete i förskolorna. I vårt resultat framkommer även att respondenterna har närhet till bra naturområden och de flesta menar även att de har en inspirerande utegård. Pedagogerna visar positiv inställning till fortsatt utbildning inom området.</p><p> </p>

<p>Syftet med arbetet har varit att försöka ta reda på elevers attityder och inställningar till matematik. Detta för att få en djupare förståelse för de faktorer som påverkar dem så att undervisningen kan ta sin utgångspunkt hos eleverna och därmed öka deras intresse för matematik. Frågeställningarna har varit: Vilka faktorer påverkar elevernas attityder till matematik? När är matematiken rolig och när upplevs den som tråkig? Hur överensstämmer elevernas bild med vad läraren har för syn på sina elevers attityder?</p><p>För att söka svar på mina frågeställningar har jag dels gjort en litteraturgenomgång där jag tittat på tidigare forskning om elevers attityder till matematikämnet. Jag har också genomfört intervjuer med åtta elever i år 6 samt deras lärare i matematik.</p><p>Det är många faktorer som påverkar elevernas attityder till matematiken. Resultatet visar att förståelsen är A och O för om eleverna tycker matematik är roligt eller ej. När eleverna får räkna på i boken, när det går fort och lätt då är det roligt. Tal som eleverna klarar av gör att deras självkänsla stärks. Matematik kan av många elever upplevas som tråkig när de får sitta och höra på lärarens genomgångar, antingen för att de redan har förstått eller för att de inte förstår. En annan orsak till att det ibland upplevs som tråkigt är när eleverna är trötta, vilket gör att eleverna också pratar mer. De flesta upplever att det är mycket ”prat” på matematiklektionerna. Fastän att eleverna ibland blir störda av prat är de samtidigt medvetna om att de själva kan verka störande med sitt prat. Läraren menar att elevernas dagsform har en mycket stor betydelse för deras lust. Det som är lätt och roligt för en elev kan för en annan vara svårt och tråkigt och det är en utmaning för läraren att räcka till för alla.</p><p>Både lärare och elever var överens om att den mesta tiden på lektionerna gick åt till att räkna i boken. Många elever tycker det är bra att de får räkna på i boken men det finns också de som skulle vilja ha mer variation. Mitt resultat visar att eleverna till en övervägande del tycker att matematik är roligt eller som en elev sa: ”Jag tycker matte är roligt fast ibland kan det vara jättejobbigt och tråkigt.”</p>

<p>Vi har undersökt användares inställning till användarmedverkan i systemutvecklingsprojekt. Syftet var att ta reda på vilka faktorer som kan anses påverka denna inställning, undersöka hur användarnas inställning förändras under projekttiden samt ta reda på skillnader i inställning mellan civilt och militärt anställda. Som grund för vår undersökning genomfördes en tolkande fallstudie inom Försvarsmakten. Utifrån en litteraturstudie identifierades motivationsfaktorer som låg till grund för vår analys. Till största delen användes intervjuer som datakälla, men även dokument, informella samtal och andra erfarenheter användes i studien. Slutsatsen blev att tid är den viktigaste faktorn för användarnas inställning, men även vikten av information från projektledningen samt att användaren medverkar i de delar av projektet som är relevant för dem. Användarnas inställning förändrades inte över tiden och någon tydlig skillnad mellan civilt och militärt anställda kunde inte identifieras.</p>

<p>Individualisering är ett begrepp som blivit allt vanligare i dagens skolor. I läroplanerna kan man tydligt läsa att undervisningen skall anpassas till varje elevs behov och förutsättningar vilket inte är lätt då variationen av behov och förutsättningar kan vara mycket stor i en klass. Intressant blir därför att granska hur lärarnas inställning är till individualisering och om man kan se något samband mellan inställning till individualisering och det praktiska arbetet med denna typ av undervisning i klassrummet. Vidare granskas även huruvida det finns ett samband mellan inställning till individualisering och det ämne man undervisar i. Studien grundar sig på en enkätundersökning där 45 stycken 7-9 lärare deltar. De ämnen som för studien är intressanta är matematik, samhällskunskap samt svenska. För att möjliggöra studien har en teoretisk ansats lagts där fokus ligger på teorier från Vygotskij, Dewey samt Kolb, Vidare klargörs även vad studien menar med individualisering samt vad läroplanen säger om just detta. Resultatet visar att lärarna till största del är positiva till individualisering men att en stor del upplever det som mycket svårt och även svåruppnått. Det går att se en skillnad mellan ämnesgrupperna då matematiklärarna i jämförelse med de två andra grupperna är mer negativ i allmänhet men även att det är denna grupp som an-vänder sig minst av olika individualiseringsformer. Dock är det inte helt tydligt att det finns ett samband mellan inställning till individualisering och praktiskt användande då samhällskunskapslärarna kan ses som den mest positiva gruppen till individualisering men använder sig förvånansvärt lite av de olika metoderna.</p>

<p>Based on earlier experiences of mathematics and mathematical learning, both as a student and as a teacher, I became more and more interested in how well the publicly accepted opinions about mathematics as an uninteresting, difficult and “geeky” subject corresponded to reality. What do Swedish pupils really think about mathematics and is it possible to identify any differences in their attitudes based on the pupils’ age?</p><p>From this point of view the following questions were formulated:</p><p>·What are pupils’ attitudes towards mathematics in grades 3, 6 and 9 and how do they conceive their learning conditions?</p><p>·Is it possible to detect any differences in the attitudes and preferences depending on the pupils’ age?</p><p>The result of this study compares well with previous studies done in this and overlapping fields and indicates that:</p><p>·Younger pupils tend to have a better liking of mathematics but with increasing age that interest fades out.</p><p>·Most pupils, without regard to age, consider mathematics to be one of the most important subjects, despite the fact that many pupils also find mathematics difficult and boring.</p><p>·For pupils of all ages, the teacher is the most important factor in the learning process. Older students have more specific demands on the teacher for knowledge and pedagogical skills.</p><p>·A high noise level, talking and disturbances in the classroom are the most bothering elements when it comes to learning mathematics. Especially the younger pupils find it hard to concentrate during such conditions while older students are disturbed if they feel that the teacher is being insufficient in his or her professional behaviour.</p><p>Key words: Attitudes, pupils, mathematics, learning</p>

Utvecklingssamtal, är det ett samtal eller ett betygsreferat? Upplevs utvecklingssamtalen olika av elever och lärare? Syftet med min studie var att ta reda på hur elever och lärare upplever sina utvecklingssamtal. Genom att använda kvalitativ intervjuform gavs jag då möjligheten att försöka förstå både elevernas och lärarnas syn på utvecklingssamtal. Av studien framgår att många av de intervjuade eleverna ansåg att de ville ha fler men kortare utvecklingssamtal. Eleverna och lärarna delade synpunkten att en bra relation är grunden för ett utvecklande utvecklingssamtal och att utvecklingssamtalet inte bara är ett betygsreferat. I resultatet framgår också att flertalet av de intervjuade eleverna och lärarna ansåg också att det är viktigt att ta upp de sociala relationerna. Men även trivseln i skolan skapar en god skolmiljö. Eleverna ansåg att lärarna var viktiga vuxna som kan jämföras med deras föräldrar. Både elever och lärare ansåg att utvecklingssamtal är ett planerat samtal som skall hållas ostört och enskilt, där högt och lågt kan diskuteras.     Detta skapar enligt lärarna en chans till en bra relation till eleven men också till elevens föräldrar/vårdnadshavare. Eleverna ansåg däremot att när föräldrarna är med tenderar samtalet att hållas ovanför elevens huvud och det upplevs som negativt.

Based on earlier experiences of mathematics and mathematical learning, both as a student and as a teacher, I became more and more interested in how well the publicly accepted opinions about mathematics as an uninteresting, difficult and “geeky” subject corresponded to reality. What do Swedish pupils really think about mathematics and is it possible to identify any differences in their attitudes based on the pupils’ age? From this point of view the following questions were formulated: ·What are pupils’ attitudes towards mathematics in grades 3, 6 and 9 and how do they conceive their learning conditions? ·Is it possible to detect any differences in the attitudes and preferences depending on the pupils’ age? The result of this study compares well with previous studies done in this and overlapping fields and indicates that: ·Younger pupils tend to have a better liking of mathematics but with increasing age that interest fades out. ·Most pupils, without regard to age, consider mathematics to be one of the most important subjects, despite the fact that many pupils also find mathematics difficult and boring. ·For pupils of all ages, the teacher is the most important factor in the learning process. Older students have more specific demands on the teacher for knowledge and pedagogical skills. ·A high noise level, talking and disturbances in the classroom are the most bothering elements when it comes to learning mathematics. Especially the younger pupils find it hard to concentrate during such conditions while older students are disturbed if they feel that the teacher is being insufficient in his or her professional behaviour. Key words: Attitudes, pupils, mathematics, learning

Syftet med arbetet har varit att försöka ta reda på elevers attityder och inställningar till matematik. Detta för att få en djupare förståelse för de faktorer som påverkar dem så att undervisningen kan ta sin utgångspunkt hos eleverna och därmed öka deras intresse för matematik. Frågeställningarna har varit: Vilka faktorer påverkar elevernas attityder till matematik? När är matematiken rolig och när upplevs den som tråkig? Hur överensstämmer elevernas bild med vad läraren har för syn på sina elevers attityder? För att söka svar på mina frågeställningar har jag dels gjort en litteraturgenomgång där jag tittat på tidigare forskning om elevers attityder till matematikämnet. Jag har också genomfört intervjuer med åtta elever i år 6 samt deras lärare i matematik. Det är många faktorer som påverkar elevernas attityder till matematiken. Resultatet visar att förståelsen är A och O för om eleverna tycker matematik är roligt eller ej. När eleverna får räkna på i boken, när det går fort och lätt då är det roligt. Tal som eleverna klarar av gör att deras självkänsla stärks. Matematik kan av många elever upplevas som tråkig när de får sitta och höra på lärarens genomgångar, antingen för att de redan har förstått eller för att de inte förstår. En annan orsak till att det ibland upplevs som tråkigt är när eleverna är trötta, vilket gör att eleverna också pratar mer. De flesta upplever att det är mycket ”prat” på matematiklektionerna. Fastän att eleverna ibland blir störda av prat är de samtidigt medvetna om att de själva kan verka störande med sitt prat. Läraren menar att elevernas dagsform har en mycket stor betydelse för deras lust. Det som är lätt och roligt för en elev kan för en annan vara svårt och tråkigt och det är en utmaning för läraren att räcka till för alla. Både lärare och elever var överens om att den mesta tiden på lektionerna gick åt till att räkna i boken. Många elever tycker det är bra att de får räkna på i boken men det finns också de som skulle vilja ha mer variation. Mitt resultat visar att eleverna till en övervägande del tycker att matematik är roligt eller som en elev sa: ”Jag tycker matte är roligt fast ibland kan det vara jättejobbigt och tråkigt.”

HIV/AIDS är en världsomfattande pandemi och orsaken till att många människor avlider. Antalet bärare av HIV/AIDS ökar trots medicinska framsteg och ökad medvetenhet om sjukdomen (Herlitz, 2008). Vårdpersonal kommer med stor sannolikhet att möta patienter som är bärare av HIV/AIDS i sitt dagliga arbete. Då HIV är en kronisk, obotlig och smittsam sjukdom kan detta påverka vårdpersonals inställning till patienter med HIV/AIDS. Vårdpersonals inställning och attityd i bemötandet av dessa patienter är betydande för att skapa en god vård. Syftet är att beskriva vårdpersonals upplevelser av att vårda patienter med HIV/AIDS. Metoden som används är en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Data analyserades i denna studie genom Evans (2002) beskrivande analysmetod. För att säkerställa att artiklarna var vetenskapliga granskades dessa med hjälp av Fribergs (2006) modell. Resultatet utgörs av fem teman som beskriver vårdpersonals upplevelser av att vårda patienter med HIV/AIDS. Vårdpersonal har både en positiv och en negativ inställning till att vårda dessa patienter. Denna inställning påverkas av vårdpersonals grad av medkänsla, engagemang, trygghet, rädsla, fördomar, kunskap, psykiska och fysiska hälsa samt upplevelser av vilja och ovilja till att vårda patienter med HIV/AIDS.

Syftet med vårt examensarbete är att söka samband mellan lärares inställning och undervisningsmetoder och elevernas inställning till ämnet matematik. Vi använde oss av både kvalitativa och kvantitativa metoder i vår undersökning. Vi genomförde en enkätundersökning bland elever i år tre och år fyra vid två olika skolor samt intervjuade deras lärare.   Resultatet av undersökningen visade att där läraren inte är bekväm i ämnet utan bara använder sig av matematikboken i undervisningen, tycker inte eleverna att matematik är särskilt roligt. Däremot i de klasser där läraren inser vikten av en varierande matematikundervisning och ett varierat arbetssätt, tycker eleverna att matematik är roligt. Detta visar att det är viktigt att variera undervisningen och behålla en pedagogisk professionalism där man förbiser sina egna åsikter för elevernas bästa.