Texte remanié de: Th. doct.--Université de Paris IV-Sorbonne. / Résumés en anglais et allemands. Bibliogr. des oeuvres d'Annette Kolb p. 334-343. Bibliogr. p. 344-360. Notices bio-bibliographiques. Index.

Zugl.: Göttingen, Universiẗat, Diss., 2009.

Syftet med denna studie var att undersöka lärares uppfattning om utomhuspedagogik och erfarenhet av att undervisa i utomhusmiljö. Respondentundersökningen utgick från de fyra frågeställningarna: Hur uppfattar lärare utomhuspedagogik? Vilka erfarenheter har lärare av att undervisa i utomhusmiljö? Hur uppfattar lärare elevers lärande i utomhusmiljö? Är det ett effektivt lärande som lärarna beskriver utifrån David Kolbs ”The Experiential Learning Cycle”? Kvalitativa intervjuer användes som metod och genomfördes på tre olika grundskolor i mellersta Sverige. Den ena skolan har en miljö/naturprofil, de två andra skolorna har inte en miljö/naturprofil. Det insamlade materialet bearbetades med hjälp av en tematisk analys, samt utifrån David Kolbs erfarenhetsbaserade cirkel – ”The Experiential Learning Cycle”. I studien redovisas lärarnas uppfattningar och erfarenheter, resultatet visar att lärarna uppfattar utomhuspedagogik som ett praktiskt arbetssätt där lärandet blir konkret. Skogen och skolgården är platser som lärarna använder vid undervisning utomhus. I studien framkommer det både positiva och negativa erfarenheter av att förlägga undervisningen utomhus. Positiva erfarenheter är bl.a. att undervisning utomhus är konkret och praktisk, öppnar andra sinnen och undervisning utomhus uppfattas även vara ett bra komplement till undervisning inomhus. Det är framförallt ämnena naturkunskap och matematik lärarna beskriver att de använder i undervisningen utomhus. Negativa erfarenheter lärarna beskriver är bl.a. att det är svårare med koncentration utomhus och att lyssna. Tid, schema, väder och säkerhet är också några gemensamma hinder för utomhusundervisningen bland några av lärarna. Lärarna uppfattar att eleverna blir motiverade av undervisning utomhus och att det är ett praktiskt arbetssätt, vilket underlättar för elevernas förståelse. Lärarna beskriver även att det är lättare med samarbeta utomhus och att de elever som har svårt för att sitta still i vanliga fall särskilt gynnas av utomhusundervisningen. Utifrån Kolbs ”The Experiential Learning Cycle” är det inte ett effektivt lärande som lärarna beskriver i denna studie. Lärarna i denna studie beskriver utomhuspedagogik som ett praktisk och konkret arbetssätt där eleverna får egna erfarenheter. För att lärandet ska vara effektivt krävs det att elevernas erfarenheter omvandlas enligt processen i ”The Experiential Learning Cycle”, vilket det inte gör utifrån lärarnas beskrivningar i denna studie.

An experimental study into the attunement of lectures to students' learning styles, in which analysis was undertaken on 77 students, from the degree disciplines of Physiotherapy, Statistics, Nursing and Psychology. The aim of the study was to discover if students perceived that they had learnt more effectively in lectures attuned to their learning styles, as predicted on the basis of Kolb (1984). The students were presented with four lectures each attuned to a different learning style, at the end of each lecture they were asked to assess their perceptions of the lecture and learning within the lecture via a questionnaire. The results indicated that there were no significant differences in the students' perceived learning within attuned lectures when compared to the non-attuned lectures. This contradicts the connection Kolb claims between approach and learning style. Close examination of Kolb's learning style theory revealed a number of serious anomalies and internal inconsistencies within his work (Claimed negative correlations between dialectic pairs, mixed learning styles and questionnable support for learning styles from split brain research). These theoretical anomalies were suplemented by experimental results that indicated that learning styles were not stable over time. The implications of this analysis are discussed in detail. Finally speculative further investigations were carried out to in an attempt to provide a more appropriate interpretation of Kolb's work. This further work yielded interesting results that are reported and would merit further study.

No description available.

Thesis (M.S.)--University of Wisconsin--Madison, 1982. / Typescript. eContent provider-neutral record in process. Description based on print version record. Includes bibliographical references (leaves 89-91).

O homem produz conhecimentos científicos e tecnológicos que interferem em seu cotidiano. Para que todo cidadão possa compreender como essas novas tecnologias vão afetar a sua vida se faz necessária uma compreensão do conhecimento básico a respeito da genética, dos mecanismos de transmissão das características hereditárias, bem como de genética molecular, da estrutura do material genético, o DNA. Nessa fase, o aprendizado, conforme descrito por Kolb (1984) pode ser compreendido como um processo de ressignificação da realidade, que ocorre por meio da relação dialética entre as experiências anteriores e a reflexão com relação a novas informações adquiridas pelo sujeito. Este mesmo autor, com base nesse processo dialético de aprendizagem, desenvolveu o ciclo de aprendizagem experiencial composto por quatro modelos de aprendizagem: experiência concreta (EC), a observação reflexiva (OR), a conceitualização abstrata (CA) até alcançar a experiência ativa (EA). Por meio dos modelos expostos e da relação dialética entre eles, Kolb desenvolveu categorias de estilos de aprendizagem (acomodadores, assimiladores, convergentes, divergentes) nas quais seria possível verificar o perfil que se adequa a cada fase do aprendizado. O ambiente cultural em associação com o ambiente de ensino estabelece o estilo de aprendizado de cada aluno influenciando no modo de aprender. Desta forma, a cultura e os estilos de aprendizagem caminham correlatos e influenciam no comportamento do aluno. Neste sentido, Geert Hofstede (1980) apresentou um método de identificação de dimensões culturais (distância hierárquica, individualismo versus coletivismo, masculinidade versus feminilidade, aversão a incerteza e orientação a longo prazo). Neste contexto, este trabalho foi desenvolvido com alunos de biologia do ensino médio de uma escola particular de Guaratinguetá-SP para trabalhar o conceito do DNA objetivando especificamente: verificar a existência de predominância de algum estilo de aprendizagem, bem como, detectar a existência ou não de congruência entre os estilos de aprendizagem dos alunos e as dimensões culturais de Hofstede. Foi possível também usar a estratégia \"Ensinar ao redor do ciclo de aprendizagem de David Kolb\" para propor ações de melhoria da qualidade e da aprendizagem. Nesta etapa, utilizou-se o sistema de resposta interativa (clikers). O sistema interativo de respostas é uma tecnologia portátil por meio da qual o professor consegue medir o grau de entendimento dos alunos em sala de aula sobre determinado assunto, de forma imediata. Como resultado tem-se que o grupo de alunos em que a aprendizagem foi baseada no ciclo de David Kolb levando em consideração as atividades baseadas no perfil cultural dos alunos apresentou coeficiente de variação menor do que o outro grupo, ou seja, o desempenho dos alunos foi mais homogêneo em termos de nota, provavelmente pela abordagem baseada nos diferentes estilos de aprendizagem destes alunos. Assim, levar em consideração os estilos de aprendizagem e as dimensões culturais do grupo de alunos contribuiu para praticamente duplicar a média final deste grupo em relação ao outro grupo de alunos. Desta forma, acredita-se que a partir do momento que o professor entender que suas atitudes pedagógicas podem ser alteradas em função do grupo ocorrerá uma aproximação do professor e aluno de uma forma mais significativa para melhorias efetivas na educação de nosso país. / Men produce scientific and technological knowledge that interfere in their daily life. In order to have every citizen understand how these technologies will affect their lives, it is necessary a basic genetic understanding, as well as the understanding of the mechanisms of genetic inheritance transmission of traits, molecular genetics and the structure of DNA. In this phase, learning, as described by Kolb (1984), can be understood as a process of resignification of reality, which occurs through a dialectical relation between previous experiences and the thinking regarding new information acquired by the individual. Kolb, based on this dialectical learning process, has developed the four-stage learning cycle: immediate or concrete experience (CE), reflective observation (RO), abstract conceptualization (AC) and the active experimentation (AE). Through the exposed models and the dialectical relation between them, Kolb has developed categories of learning styles (accommodating, assimilating, converging and diverging), in which it would be possible to verify the profile that fits in each phase of the learning process. The cultural environment together with the teaching environment will determine the learning style of each student, influencing his way of learning. Therefore, culture and learning styles are correlated and influence the student\'s behavior. In this way, Geert Hofstede (1980) has presented an identification method of cultural dimensions (power distance, individualism versus collectivism, masculinity versus femininity, uncertainty avoidance and time orientation). Within this context, the current research was developed with biology high school students from a private school in Guaratinguetá - SP, in order to work the concept of DNA, aiming specifically to verify whether there is the existence of prevalence of any learning style, as well as to find out whether the congruence between the learning styles and the cultural dimension of Hosfede exists. It was also possible to use the strategy \"teaching around Kolb learning cycle\" to propose improvement actions in learning quality. This phase used the system of interactive response (clickers). This system of interactive response is a mobile technology through which the teacher is able to immediate measure the students\' level of understanding of a subject in the classroom. As a result, it could be observed that the students who had their learning based on David Kolb learning cycles, taking into account tasks based on the cultural profile of the students, presented a lower variation coefficient. That is, the performance of this group was more homogeneous in terms of grades, which is probably due to the approach based on different learning styles of these students. Therefore, taking into account the learning styles and the cultural dimension of the group of students contributed to increase nearly two times the final average of this group, comparing to the other group of students. It is believed that by the time the teacher understands that his pedagogical attitudes could be modified according to the group, this teacher will get closer to his students in a more substantial way, so as to achieve improvements in the education in our country.

<p>Individualisering är ett begrepp som blivit allt vanligare i dagens skolor. I läroplanerna kan man tydligt läsa att undervisningen skall anpassas till varje elevs behov och förutsättningar vilket inte är lätt då variationen av behov och förutsättningar kan vara mycket stor i en klass. Intressant blir därför att granska hur lärarnas inställning är till individualisering och om man kan se något samband mellan inställning till individualisering och det praktiska arbetet med denna typ av undervisning i klassrummet. Vidare granskas även huruvida det finns ett samband mellan inställning till individualisering och det ämne man undervisar i. Studien grundar sig på en enkätundersökning där 45 stycken 7-9 lärare deltar. De ämnen som för studien är intressanta är matematik, samhällskunskap samt svenska. För att möjliggöra studien har en teoretisk ansats lagts där fokus ligger på teorier från Vygotskij, Dewey samt Kolb, Vidare klargörs även vad studien menar med individualisering samt vad läroplanen säger om just detta. Resultatet visar att lärarna till största del är positiva till individualisering men att en stor del upplever det som mycket svårt och även svåruppnått. Det går att se en skillnad mellan ämnesgrupperna då matematiklärarna i jämförelse med de två andra grupperna är mer negativ i allmänhet men även att det är denna grupp som an-vänder sig minst av olika individualiseringsformer. Dock är det inte helt tydligt att det finns ett samband mellan inställning till individualisering och praktiskt användande då samhällskunskapslärarna kan ses som den mest positiva gruppen till individualisering men använder sig förvånansvärt lite av de olika metoderna.</p>

Individualisering är ett begrepp som blivit allt vanligare i dagens skolor. I läroplanerna kan man tydligt läsa att undervisningen skall anpassas till varje elevs behov och förutsättningar vilket inte är lätt då variationen av behov och förutsättningar kan vara mycket stor i en klass. Intressant blir därför att granska hur lärarnas inställning är till individualisering och om man kan se något samband mellan inställning till individualisering och det praktiska arbetet med denna typ av undervisning i klassrummet. Vidare granskas även huruvida det finns ett samband mellan inställning till individualisering och det ämne man undervisar i. Studien grundar sig på en enkätundersökning där 45 stycken 7-9 lärare deltar. De ämnen som för studien är intressanta är matematik, samhällskunskap samt svenska. För att möjliggöra studien har en teoretisk ansats lagts där fokus ligger på teorier från Vygotskij, Dewey samt Kolb, Vidare klargörs även vad studien menar med individualisering samt vad läroplanen säger om just detta. Resultatet visar att lärarna till största del är positiva till individualisering men att en stor del upplever det som mycket svårt och även svåruppnått. Det går att se en skillnad mellan ämnesgrupperna då matematiklärarna i jämförelse med de två andra grupperna är mer negativ i allmänhet men även att det är denna grupp som an-vänder sig minst av olika individualiseringsformer. Dock är det inte helt tydligt att det finns ett samband mellan inställning till individualisering och praktiskt användande då samhällskunskapslärarna kan ses som den mest positiva gruppen till individualisering men använder sig förvånansvärt lite av de olika metoderna.

Thesis (Ed.D.)--University of Tulsa, 1988. / Bibliography: leaves 90-98.