Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur progressionen i läsförståelse avseende process tre, att sammanföra och tolka information idéer samt reflektera, ser ut mellan årskurs 5 och 6. Genom studien skapas en inblick i hur resultaten i läsförståelseprocess tre skiljer sig mellan årskurserna och om det sker en progression. Valet av studiens metod är av kvantitativ och komparativ karaktär där en sekundäranalys genomförs av två rådatainsamlingar från Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, samt projektet Inkludering genom lärande i grupp, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. De teoretiska utgångspunkterna är ett sociokulturellt perspektiv, kognitiv mognad samt transaktionsteorin för att fånga olika aspekters påverkan på elevers läsförståelse. Resultatet visar att elever i årskurs 6 presterar bättre än elever i årskurs 5 i majoriteten av uppgifterna. Detta kan bevisas genom att eleverna i årskurs 6 tillhandahåller fler elever inom de högre poängangivelserna i relation till årskurs 5. En intressant iakttagelse är att detta resultat är överensstämmande på majoriteten av uppgifterna förutom på en där eleverna i årskurs 6 har ett större elevantal inom den lägsta poängangivelsen i jämförelse med eleverna i årskurs 5.

Studiens syfte är att undersöka nya vägar till att främja kritiskt tänkande i ämnet svenska på gymnasiet, där den erfarenhetspedagogiska undervisningstraditionen är den rådande ämneskonceptionen. Genom en återgång till och närläsning av Vygotskijs ”Undersökningens problem och metod” i Tänkande och språk samt Rosenblatts Literature as Exploration ämnar studien ge svar på om verken ger nya impulser till ett tänkande om kritiskt tänkande och om ett ”tänkesätt” kan ersätta en entydig definition av begreppet för läraren i svenskämnets litteraturundervisning på gymnasiet. Studien visar att Vygotskijs ”enhetens metod” är användbar för att dels förstå hur förståelsen av kritiskt tänkande kan utvidgas, dels hur litteraturundervisningen lämpar sig för främjandet av kritiskt tänkande. Studien visar också att det är rimligt att läraren utvecklar ett didaktiskt tänkesätt i stället för att utgå ifrån en entydig definition av kritiskt tänkande som är svår, om inte omöjlig att enas om. En återgång till och närläsning av teoretiska nyckeltexter som gjorts i denna studie kan vara en väg att skaffa sig ett sådant tänkesätt.

Forskning om lyrikundervisning i förstaspråket är begränsad, likt lyrikens plats i klassrummet. Majoriteten forskning visar att lärare, elever och lärarstudenter anser att lyriken är främmande, svår och inkompatibel med betygssättning. Det finns dock inga sådana studier om vuxenutbildning, varken utländska eller svenska, trots att komvux är den skolform som har flest elever per år. Denna studie syftar till att undersöka, förstå, gestalta och tolka hur yrkesverksamma svensklärare på komvux beskriver sin relation till lyrik och sina erfarenheter av lyrikundervisning samt vilka möjligheter de ser med att arbeta med lyrik på komvux. Fyra lärare från tre komvux i Sverige intervjuades och dessa intervjuer analyserades induktivt med gestaltande metod, poetic inquiry, och deduktivt med teoretisk analys. Resultaten presenteras i form av diktkluster som analyseras med vald teori. Teorier som används är Rosenblatts transaktionsteori, Showalters teori om lyrikdidaktik, Dysthes teori om det flerstämmiga klassrummet, Fejes och Holmqvists teori om komvux som marknad, samt Larssons tankelinjer för vuxendidaktik. Studien visar att lärarna har liknande mål för sin lyrikundervisning, att arbeta med selektiv uppmärksamhet i ett flerstämmigt klassrum, men har olika möjligheter att uppnå detta på grund av sitt privata läsintresse, typen av undervisning (fysisk eller digital), och mängden kollegialt stöd. Slutsatserna som dras är att lyrik bör implementeras mer på komvux men för att underlätta formativ bedömning och att komvuxlärare bör erbjudas mer kollegialt stöd.

Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka hur elever och lärare i svenska 2 på gymnasiet tillsammans kan arbeta med skönlitterära verk inom sciencefiction-genren för att utveckla ett nyanserat perspektiv på omvärlden. Utöver detta har vi också undersökt målen med läsning i gy 11 och jämfört dem med målen i lpf94, för att ta reda på hur läsandets syfte och mål har motiverats och förändrats.För att exemplifiera sciencefiction-genrens potential att påverka elevers syn på omvärlden har vi valt att analysera två skönlitterära verk av Margaret Atwood: Oryx och Crake och Syndaflodens år. I analysen har tematiken analyserats med ett ekokritiskt perspektiv. För att stödja analysen har vi använt Grimbeeks (2017) avhandling Margaret Atwood’s Environmentalism: Apocalypse and Satire in the MaddAddam Trilogy och Peter Barrys (2009) Beginning Theory: An introduction to literary and cultural theory. Vi har kommit fram till att tematiken som återfinns i båda verken kan användas didaktiskt för att utveckla elevers kritiska och kreativa tänkande.För att ta reda på hur elever kan påverkas av läsandet av skönlitteratur i sciencefiction-genren har vi undersökt de olika läsarterna efferent, estetisk och kreativ läsning då sättet att läsa på påverkar resultatet av läsningen. Vi har även kommit fram till tre steg som går att följa i arbetet med skönlitteratur: att leda in elever i skönlitteraturen, under läsandets gång och efter läsandet. Utifrån dessa tre steg har vi undersökt olika teorier för lärande, tänkande och läsning. För att beskriva hur elever kan ledas in i skönlitteraturen har vi tagit stöd av bland andra Collie och Slater (1987) som menar att noveller och utdrag kan fungera väl när det handlar om att leda in elever i skönlitteraturen. Vi har även tagit stöd av Bommarco och Parmenius Swärd (2018) som menar att elever kan “skriva sig in i litteraturen” (2018, s. 58). Elever behöver även stöd och motivation under läsandets gång. För att beskriva hur lärare och elever tillsammans kan gå tillväga för att stödja och motivera läsningen har vi tagit stöd av Edvardsson (2016) som menar att elever behöver lära sig olika lässtrategier. Vi har även tagit stöd av Murphy et al. (2016) som menar att litteratursamtal är en viktig del av läsningen och bidrar till en utveckling av nya perspektiv på omvärlden.