No description available.

Forskning visar att lyrikundervisningen på gymnasiet har blivit en internationellt bortprioriterad del av förstaspråksundervisningen. Syftet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga de olika faktorer som påverkar denna utveckling och att därmed väcka en diskussion om de förutsättningar som krävs för att lyfta lyrikundervisningen. Tio forskningsstudier ligger till grund för översikten. Dessa valdes ut enligt en systematisk litteratursökning. Samtliga studier är utförda inom ramen för lyrikundervisning i förstaspråksämnet på gymnasiet eller motsvarande utländsk utbildningsnivå. Översiktens resultat presenteras i form av fyra framträdande teman, framtagna genom en tematisk analys. Lyrikundervisningen på gymnasiet visar sig formas av faktorer kopplade till: 1) utbildningspolitik; 2) lärares attityder till lyrik som genre; 3) lärares syn på elever och deras attityder till lyrik som genre; och 4) lärares didaktiska kompetens och kunskap om lyrik. Översikten visar att lärare och elever i det prestationsorienterade utbildningsklimatet inte ser lyrikens värde, samt att lyrikundervisningen i de fall den bedrivs blir mer formalistisk och lärarcentrerad i detta klimat. Vidare visar översikten hur lärare saknar nödvändig pedagogisk ämneskunskap för lyrik, bestående av kreativitet samt en förmåga att stötta elevers individuella tolkningar. Dessa resultat sammanfattas och diskuteras i översiktens diskussionsdel, där även lärares mod och trygghet föreslås som viktiga aspekter. Slutligen presenteras förslag på vidare forskning.

I denna studie undersöks gymnasielärares attityder om lyrikämnet i den svenska skolan. För att inhämta kunskap om lyrikens möjliga funktion i skolundervisningen genomförs kvalitativa ostrukturerade intervjuer med sex verksamma lärare. Lärarnas svar analyseras med perspektiv om poetiskt tänkande och undervisningsdimensioner för att undersöka vilken funktion lyriken har. Studiens resultat visar att lärare uppfattar att elever finner lyrik tråkigt och svårt. Med särskilda strategier och uppgifter går det att motivera eleverna till kreativt skrivande som även kan förändra deras fördomar om lyrik. Nästan alla av lärarnas lyrikundervisning uppfyller de tre målen inom undervisningsdimensionerna: kvalifikationer, socialisationen och subjektiveringen. Uppgifterna lärarna utformar visar på att eleverna kan utveckla ett poetiskt tänkande. Lyriken öppnar upp till en ny språklig värld för eleverna som kan anpassa sitt skrivande, då kreativt skrivande leder till behärskning att växla mellan olika texttyper.

Inom den svenska litteraturdidaktiken har lyriken som forskningsområde länge varit relativt outforskat. Föreliggande studies syfte har därför varit att bredda och fördjupa kunskapen av lyrikens värde inom litteraturdidaktiken och litteraturundervisningen, genom en undersökning om gymnasieelevers uppfattning om skönlitterär läsning, med ett särskilt fokus på lyrik. I undersökningen har även uppmärksamhet riktats mot elevernas uppfattning om litteratursamtalets betydelse för deras förståelse av lyrik med utgångspunkt i Karin Boyes dikt "Jag vill möta".

Forskning om lyrikundervisning i förstaspråket är begränsad, likt lyrikens plats i klassrummet. Majoriteten forskning visar att lärare, elever och lärarstudenter anser att lyriken är främmande, svår och inkompatibel med betygssättning. Det finns dock inga sådana studier om vuxenutbildning, varken utländska eller svenska, trots att komvux är den skolform som har flest elever per år. Denna studie syftar till att undersöka, förstå, gestalta och tolka hur yrkesverksamma svensklärare på komvux beskriver sin relation till lyrik och sina erfarenheter av lyrikundervisning samt vilka möjligheter de ser med att arbeta med lyrik på komvux. Fyra lärare från tre komvux i Sverige intervjuades och dessa intervjuer analyserades induktivt med gestaltande metod, poetic inquiry, och deduktivt med teoretisk analys. Resultaten presenteras i form av diktkluster som analyseras med vald teori. Teorier som används är Rosenblatts transaktionsteori, Showalters teori om lyrikdidaktik, Dysthes teori om det flerstämmiga klassrummet, Fejes och Holmqvists teori om komvux som marknad, samt Larssons tankelinjer för vuxendidaktik. Studien visar att lärarna har liknande mål för sin lyrikundervisning, att arbeta med selektiv uppmärksamhet i ett flerstämmigt klassrum, men har olika möjligheter att uppnå detta på grund av sitt privata läsintresse, typen av undervisning (fysisk eller digital), och mängden kollegialt stöd. Slutsatserna som dras är att lyrik bör implementeras mer på komvux men för att underlätta formativ bedömning och att komvuxlärare bör erbjudas mer kollegialt stöd.

I denna studie genomförs en normkritisk textanalys av ett urval av Joakim Bergs texter i syfte att beskriva hur normer om etnicitet och trostillhörighet uttrycks. Vidare har studien en didaktisk funktion och syftar till att belysa hur musiklyrik kan fungera i svenskämnets critical literacy-utvecklande undervisning. Delvis för att undersöka hur texterna kan utveckla elevernas ämneskunskaper i svenska, delvis för att studera hur texterna kan utveckla förmågor relaterade till läroplanens demokratiuppdrag. Materialet för studien består av låttexterna ”Sverige” (Berg 2002), ”Våga vara rädd” (Berg 2007) och”Tennsoldater” (Berg 2016) vilka normkritiskt analyserats med fokus på bildspråks och symbolers relation till normer knutna till etnicitet och trostillhörighet. Resultatet visar att samtliga texter belyser de studerade normerna, bland annat genom bildspråk och symboler som beskriver invandring, invandringspolitik, orättvisor samt bemötande av personer utanför normen. Textanalysens resultat, i relation till gymnasieskolans styrdokument, visar att det finns stor potential för att Bergs musiklyrik kan utveckla gymnasieelevers critical literacy.