Forskning visar att lyrikundervisningen på gymnasiet har blivit en internationellt bortprioriterad del av förstaspråksundervisningen. Syftet med denna kunskapsöversikt är att kartlägga de olika faktorer som påverkar denna utveckling och att därmed väcka en diskussion om de förutsättningar som krävs för att lyfta lyrikundervisningen. Tio forskningsstudier ligger till grund för översikten. Dessa valdes ut enligt en systematisk litteratursökning. Samtliga studier är utförda inom ramen för lyrikundervisning i förstaspråksämnet på gymnasiet eller motsvarande utländsk utbildningsnivå. Översiktens resultat presenteras i form av fyra framträdande teman, framtagna genom en tematisk analys. Lyrikundervisningen på gymnasiet visar sig formas av faktorer kopplade till: 1) utbildningspolitik; 2) lärares attityder till lyrik som genre; 3) lärares syn på elever och deras attityder till lyrik som genre; och 4) lärares didaktiska kompetens och kunskap om lyrik. Översikten visar att lärare och elever i det prestationsorienterade utbildningsklimatet inte ser lyrikens värde, samt att lyrikundervisningen i de fall den bedrivs blir mer formalistisk och lärarcentrerad i detta klimat. Vidare visar översikten hur lärare saknar nödvändig pedagogisk ämneskunskap för lyrik, bestående av kreativitet samt en förmåga att stötta elevers individuella tolkningar. Dessa resultat sammanfattas och diskuteras i översiktens diskussionsdel, där även lärares mod och trygghet föreslås som viktiga aspekter. Slutligen presenteras förslag på vidare forskning.

Denna uppsats är en studie av olika teorier om vad som utgör ett skönlitterärt verk och vad läsningen av det skönlitterära verket har för inverkan på människan och samhället. I uppsatsen tolkas, sammanställs och jämförs teorierna i syfte att se om det finns skäl att ta hänsyn till vilken skönlitteratur som ska användas i litteraturundervisningen för att uppnå läroplanens mål. Resultatet av studien visar att de olika teorierna är överens om att det finns skönlitterära verk som kan ha en utvecklande inverkan på både människan och samhället. Studien visar även att all skönlitteratur inte lämpar sig för att kunna uppfylla de mål som läroplanen menar att skönlitteraturen ska bidra till att uppfylla. De skönlitterära verk som lämpar sig för att uppfylla läroplanens mål stämmer överens med den skönlitteratur som de olika teorierna anser ha en utvecklande inverkan på människan och samhället.

This study aims to explore how well literature with a linked pedagogical material from Litteraturbanken skola correlates with pedagogical material that will promote aesthetic reading in accordance with Louise M. Rosenblatt’s transactional theory. To examine the selected pedagogical material, I perform a qualitative close reading and determine if the content in the literature correlates with the kind of content that Rosenblatt argued would promote aesthetic reading. Moreover, the linked pedagogical activities are studied to determine if they support a situational understanding that furthers aesthetic reading. The result shows that the content in the literature correlates well with the suggested content by Rosenblatt but that the main part of the linked pedagogical activities promotes efferent reading. / Syftet med denna studie är att undersöka hur väl litteratur med tillhörande kopplat pedagogiskt material från Litteraturbanken skola överensstämmer med ett pedagogiskt material som främjar estetisk läsning enligt med Louise M. Rosenblatts transaktionsteori. För att undersöka det utvalda pedagogiska materialet genomför jag en närläsning av den utvalda litteraturen för att avgöra om innehållet överensstämmer med ett innehåll som Rosenblatt menar främjar estetisk läsning. Vidare granskas det kopplade pedagogiska materialet för att se om det främjar en situationsförståelse som främjar estetisk läsning. Resultatet visar att innehållet i litteraturen stämmer väl överens med den typ av innehåll som Rosenblatt förordar. Men resultatet visar även att merparten av det kopplade pedagogiska materialet främjar efferent läsning.

Abstract The aim of the essay is to investigate how two teachers in grades 4–6 work with reading comprehension in their teaching in order to enable the pupils’ reading development. The methods used in the study are questionnaires and observations which were then subjected to qualitative analysis. The result shows that both teachers use various strategies to facilitate the pupils’ development in reading comprehension. The empirical data revealed the teachers’ opinion that reading comprehension is about moving freely between different reading comprehension strategies so that the pupils can own their own learning. Judging by the observations, the classroom climate and the teacher’s competence are of great importance for the pupils’ learning.