<p>I denna studie fick 13 Komvuxelever föra samtalslogg under sex veckor. Syftet var att utvärdera samtalsloggens nytta som undervisningsverktyg. Fokus låg på tre frågeställningar: 1) Vad väljer eleverna att skriva om? 2) Vad anser eleverna om samtalsloggen? 3) Klarar de elever som fört samtalslogg ett ordinarie prov bättre än elever som ej haft denna möjlighet? Metoden var framförallt kvalitativ och byggde på textanalys, semistrukturerade intervjuer och deltagande observation. Där utöver gjordes en kvantitativ analys av provresultat. Resultatet visade att samtalsloggen var mycket omtyckt av eleverna och framförallt fyllde ett socialt syfte. De texttyper som dominerade var återberättande, känslouttryck och reflektion över lärande. Någon prestationshöjning för de elever som fört samtalslogg kunde inte iakttagas.</p>

Syftet med denna studie var att studera hur vuxenstuderande tar till sig och lär sig tysta kunskaper genom att delta i formella lärmiljöer på Komvux men även genom arbetsplatsförlagd utbildning (APL). Studien beskriver tysta kunskaper från ett studerandeperspektiv, som bland annat är baserat på författarna Folkesson, Polanyi, vuxenstuderandes erfarenhet och kunskap. För att få ett resultat utfördes nätbaserad enkät där vuxenstuderande fick svara på ett antal frågor som skulle baseras på studiens två frågeställningar som är: Hur tar vuxenstuderande till sig tysta kunskaper i olika formella lärmiljöer på Komvux, enligt deras egna beskrivningar? Hur omsätter dessa vuxna studerande de tysta kunskaperna i de olika formella lärmiljöerna på Komvux, till exempelvis ute på APL? Studien beskriver praxistriangelns tre olika steg, handling, kunskap och etisk legitimering som är en del i vuxenstuderandes omsättning och beskrivning av tysta kunskaper. Resultat i denna studie har två rubriken som beskriver vuxenstuderandes omsättning av tysta kunskaper genom APL och genom att närvara och delta i de teoretiska och praktiska delarna på Komvux.  De två rubrikerna är beskrivningar av vuxenstuderandes svar som kunde analyseras och gemensamma nämnare hittades: ”Tyst kunskapande – sker mest förtjänstfullt i den arbetsplatsförlagda utbildningsarenan” ”Tyst kunskap erövras – och omsätts – på bästa sätt i övningar som inte står i böcker”   Slutsats i studien visar att vuxenstuderande bör närvara vid de teoretiska och praktiska genomgångarna på Komvux och APL för att kunna ta till sig tyst kunskaper och för att kunna föra tysta kunskaper vidare till framtida yrket inom vård och omsorg. Studien visar även att lärarens tysta kunskaper och erfarenheter inom vård och omsorgsyrket har stor betydelse för att eleverna ska uppleva utbildningen som intressant men även kroppsspråket hos läraren när denne lär ut de teoretiska och praktiska delarna är viktig del för att eleverna ska tycka att utbildningen är intressant. Erfarenheter från yrket hos läraren och hos handledaren på APL visar även att detta medför till att vuxenstuderande kommer ihåg vad som har lärts ut vilket är positivt när eleverna ska läras ut att bli undersköterskor. / The purpose of the study is to investigate how adult students handle and learns through their silent knowledge (also named tacit knowledge) and through formal learning environment such as teaching in classroom at adult educational site of Komvux, in Sweden. It points out silent knowledge seen from a student’s perspective. This learning can appear in different ways, one example is work-based practise learning. The study is based on Folkesson (Folkesson, 2005), that takes point of departure in Polanyi. But also, on the adult students experience and knowledge. To get a result I let the students do a survey in writing, based on the studys two questions:·       How does adult students handle silent knowledge from their perspective on the formal learning environment on Komvux?·       How does adult students’ revenue the silent knowledge in formal learning environment such as teaching in classroom at adult educational site of Komvux. The silent knowledge perspective is further based on the triangle of practice, where it is divided into three levels, based by action, knowledge and ethical identity.  The result of the study has two headlines where the adult student’s silent knowledge is being described through the work-based practise learning and through learning environments on Komvux. The result shows that, the adult student needs to attend on the theoretical courses and their work-based practice learnings. The results two headlines are: ·       Silent knowledge- is described as an important learning environment in work-based practise learning.·       Silent knowledge is learned and handled by adult students on the practice learning environment om Komvux, where it isn´t described in books. The conclusion shows that adult student should attend on the theoretic and the practise learning environments on Komvux to handle and learn through silent knowledge and to keep the silent knowledge to their future work in health and social care. The study also shows that the teachers silent knowledge and experiences in social and health care has big impact on the students and the teachers body language has also a big impact in the students silent learnings, This is something adult students mean is an important way to keep the information and they can take what they learned on Komvux in future work in health and social care.

<p>I följande arbete redovisas olika metoder på hur man lär ut svenska som andraspråk. Uppsatsen vill ge en bild av hur det är att undervisa i detta ämne på gymnasiet och komvux. Finns det skillnader mellan undervisning på olika nivåer? Arbetet inriktar sig på lärare som undervisar svenska som andraspråk. Vad vill lärare uppnå för mål med undervisningen samt vilka svårigheter dyker upp? Undersökningen genomförs med hjälp av intervjufrågor, och resultatet visar att skillnader finns med att undervisa elever i svenska som andraspråk, beroende på ålder samt intresse för att lära sig ett nytt språk. Lärare har sina individuella synpunkter på hur de vill lära ut till elever.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie var att med utgångspunkt i den vuxenpedagogiska litteraturen undersöka vilken syn lärarna och de studerande på Komvux hade på användning av erfarenheter i undervisningen. 36 lärare och 58 studerande deltog i två separata enkätundersökningar som analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Efterföljande semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra lärare och fyra studerande. Resultatet visade, att majoriteten av de studerande ansåg att anvädning av erfarenheter i undervisningen positivt påverkade deras lärande och stärkte studiemotivation. Många var kritiska mot hur ofta erfarenheter användes och deras åsikt var att detta berodde på ämnets karaktär och lärarens personlighet. Lärarna hade en positiv syn på anvädning av erfarenheter och gav många exempel på sina strävanden att inkludera erfarenheter i undervisningen samt sina ambitioner att övervinna hinder i lärmiljön såsom tidsbrist, snäva kursplaner och stora klasser. Det nya som framkom i studien var gruppens betydelse för erfarenhetsutbyte, lärande, studiemotivation och personlig utveckling. Även erfarenheter som de studerande med en annan kulturell bakgrund hade med sig in i undervisningen ansågs vara en tillgång för lärande. Både de studerande och lärarna menade, att de lärde sig av varandras erfarenheter och utvecklade en bättre förståelse för omvärlden.</p>

I följande arbete redovisas olika metoder på hur man lär ut svenska som andraspråk. Uppsatsen vill ge en bild av hur det är att undervisa i detta ämne på gymnasiet och komvux. Finns det skillnader mellan undervisning på olika nivåer? Arbetet inriktar sig på lärare som undervisar svenska som andraspråk. Vad vill lärare uppnå för mål med undervisningen samt vilka svårigheter dyker upp? Undersökningen genomförs med hjälp av intervjufrågor, och resultatet visar att skillnader finns med att undervisa elever i svenska som andraspråk, beroende på ålder samt intresse för att lära sig ett nytt språk. Lärare har sina individuella synpunkter på hur de vill lära ut till elever.

Syftet med föreliggande studie var att med utgångspunkt i den vuxenpedagogiska litteraturen undersöka vilken syn lärarna och de studerande på Komvux hade på användning av erfarenheter i undervisningen. 36 lärare och 58 studerande deltog i två separata enkätundersökningar som analyserades både kvantitativt och kvalitativt. Efterföljande semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra lärare och fyra studerande. Resultatet visade, att majoriteten av de studerande ansåg att anvädning av erfarenheter i undervisningen positivt påverkade deras lärande och stärkte studiemotivation. Många var kritiska mot hur ofta erfarenheter användes och deras åsikt var att detta berodde på ämnets karaktär och lärarens personlighet. Lärarna hade en positiv syn på anvädning av erfarenheter och gav många exempel på sina strävanden att inkludera erfarenheter i undervisningen samt sina ambitioner att övervinna hinder i lärmiljön såsom tidsbrist, snäva kursplaner och stora klasser. Det nya som framkom i studien var gruppens betydelse för erfarenhetsutbyte, lärande, studiemotivation och personlig utveckling. Även erfarenheter som de studerande med en annan kulturell bakgrund hade med sig in i undervisningen ansågs vara en tillgång för lärande. Både de studerande och lärarna menade, att de lärde sig av varandras erfarenheter och utvecklade en bättre förståelse för omvärlden.

I denna studie fick 13 Komvuxelever föra samtalslogg under sex veckor. Syftet var att utvärdera samtalsloggens nytta som undervisningsverktyg. Fokus låg på tre frågeställningar: 1) Vad väljer eleverna att skriva om? 2) Vad anser eleverna om samtalsloggen? 3) Klarar de elever som fört samtalslogg ett ordinarie prov bättre än elever som ej haft denna möjlighet? Metoden var framförallt kvalitativ och byggde på textanalys, semistrukturerade intervjuer och deltagande observation. Där utöver gjordes en kvantitativ analys av provresultat. Resultatet visade att samtalsloggen var mycket omtyckt av eleverna och framförallt fyllde ett socialt syfte. De texttyper som dominerade var återberättande, känslouttryck och reflektion över lärande. Någon prestationshöjning för de elever som fört samtalslogg kunde inte iakttagas.

Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka vilka extra anpassningar komvuxlärare säger att de gör i sin undervisning, samt hur de resonerar kring sina förutsättningar för arbete med extra anpassningar. Studiedeltagare är sex komvuxlärare från tre olika skolor. Resultaten baseras på empiri som samlats in genom individuella semistrukturerade intervjuer. Det insamlade empiriska underlaget har analyserats enligt Braun och Clarkes (2006) tematisk analysmodell. Resultaten diskuteras utifrån relationellt, kategoriskt, och systemteoretiskt perspektiv på arbete med extra anpassningar. Resultaten visar att lärarna gör olika typer av extra anpassningar på grupp- och på individnivå, samt att de uppfattar sina förutsättningar utifrån organisations-, grupp- och individnivå. Resultaten visar att förutsättningar kan variera mellan skolorna, men att de oftast upplevs som stjälpande i arbetet med extra anpassningar. Lärarna upplever att det saknas ekonomiska resurser, professionell vokabulär och samsyn i organisationen. Lärarna önskar möjligheter för egen specialpedagogisk kompetensutveckling och även utökad kurslängd, eftersom de upplever det nuvarande fem-tio veckors upplägget som ett hinder för arbete med extra anpassningar. Vidare pekar resultaten på att arbetet med kartläggningen av elevernas förkunskaper och förutsättningar för lärande är bristfälligt och har således en negativ påverkan på lärarnas arbete med extra anpassningar. Resultaten visar även att arbetsbelastningen upplevs som för hög för att kunna hinna med att anpassa undervisningen.

PROJEKTBESKRIVNING Detta projekt syftar till att skapa ett Komvux i Fatbursparken som ligger beläget på Södermalm i Stockholm. Platsen är idag besvärlig på grund av dess komplexitet med både citybanan och stambanan som befinner sig under mark. I och med att platsens yta består enkom av konstruktion för dessa banor måste således stor hänsyn till detta tas. Jag valde att göra konstruktionen till ett incitament för min byggnads karaktär. Genom att förlänga de befintliga väggarna i stam- och citybanan fick dessa utgöra de bärande elementen i byggnaden. Dessa skär igenom kroppsbyggnaden i form av stora massiva skivblock riktade mot Oscar den 1:s minne, som i sin tur fästs med ett nät av stålbjälklag för att på så sätt kunna stabilisera byggnaden men även motverka rörelse. Byggnaden har ett särskilt flexibelt golv som gör att den kan tillgodose framtida förändringar, redan från början finns vatten, el, internet, avlopp, ventilation m.m integrerat vilket gör förflyttningar av diverse rum förmånligt. Min ursprungsidé till mitt Komvux var att vilja skapa en lärandemiljö som får en att vilja stanna kvar och studera på plats. Idag betraktas komvux, i mina ögon, som en institution du ogärna stannar kvar längre på än nödvändigt. Detta ville jag ändra på, jag ville att man ska känna sig bekväm och skapa lokaler med god studiemiljö som får en att vilja stannar kvar. Ett dilemma som jag upplever existerar är att man som vuxen tvingas befinna sig i en skolmiljö likt grundskolan. Därför har jag utgått mer utifrån universitetsmiljön som jag tror kan locka till sig fler studenter.   Byggnaden har många stora öppna ytor vilket ger studenten tillgång till luftiga studieplatser på flera plan men även slutna rum om så erfodras. Entréplanet är helt offentligt och är tänkt att fungera som en förlängning av parken där tunna glasparti ska verka som tunna barriärer som får övergången att bli så sömlös, dynamisk och transparent som möjligt. Genom att göra entréplanet helt offentligt kan stadens invånare ta del av lokalen och privatpersoner såväl som företag ska få möjligheten att abonnera lokalerna under helgtid för att utnyttja byggnaden effektivt. I och med att byggnaden är centralt belägen känns det viktigt att den blir mångfacetterad och flexibel för stadens alla invånare.  Byggnaden präglas genomgående av glasfasad, detta för att verkligen betona vikten av naturligt ljus vid studier, som är att föredra. Därför har jag placerat ett atrium som skär genom alla våningsplan samt glastak för att sprida ljus i byggnaden både inifrån ut och utifrån in. Då glas har sämre isoleringsförmåga än  en solid vägg är fasaderna täckta med dubbelskiktiga glaspartier för att sålunda kunna skapa ett klimatskal. Detta isolerar byggnaden minst lika väl och fungerar delvis som ett växthus. En av grundidéerna med projektet var att den ytan jag tar i besittning av parken skall återges. Genom att bygga om taket till en plats med grönska, café, sittplatser, men även skapa förutsättningar för föreläsningsplatser för mindre grupper, kunde jag på så sätt ge tillbaka marken jag tagit i besittning. / PROJECT DESCRIPTION This project aims at creating a Komvux in Fatbursparken, located in Södermalm, Stockholm. Today, the location is difficult due to its complexity with both the city and the main road underground. Due to the fact that the surface of the site consists of construction for these lanes, this must be taken into account. I chose to make the construction an incentive for the nature of my building. By prolonging the existing walls of the main and city lane, these became the supporting elements of the building. These cut through the body of the building in the form of large massive discs aimed at Oscar 1's memory, which in turn is attached to a network of steel bellows so as to stabilize the building but also counteract movement. The building has a particularly flexible floor that allows it to meet future changes. Water, electricity, internet, sewage, ventilation, etc. are already integrated, which makes the mobility of various rooms advantageous. My origin idea for my Komvux were to create a learning environment that makes one want to stay and study on-site. Today, Komvux, in my eyes, is considered an institution you are unwillingly staying for longer than necessary. I wanted to change that, I wanted you to feel comfortable and create premises with a good study environment that makes you want to stay. A dilemma I find exists is that you, as an adult, are forced to be in a school environment like primary school. That's why I've based on the university environment, which I think can attract more students. The building has many large open spaces, which gives the student access to airy study places on several levels, but also enclosed ones if so are required. The entrance hall is completely public and is intended to serve as an extension of the park where thin glass boulders will act as thin barriers that make the transition as seamless, dynamic and transparent as possible. By making the entrance plan completely public, the city's residents can take part in the premises, as well as private individuals as well as companies will have the opportunity to subscribe to the premises during the weekends in order to utilize the building efficiently. As the building is centrally located, it feels important that it becomes multifaceted and flexible for all the inhabitants of the city. The building is characterized consistently by glass facade, this to really emphasize the importance of natural light in studies, which is preferable. Therefore, I have placed an atrium that cuts through all floors as well as glass roofs to spread light in the building both inside and outside. As glass has less insulation than a solid wall, the facades are covered with double-layered glass sections to create a climate scale. This isolates the building at least as well and works partly as a greenhouse. One of the basic ideas of the project was that the area I occupy the park should be reproduced. By rebuilding the roof to a place with greenery, café, seating, but also creating conditions for lectures for smaller groups, I could give back the land I acquired.

Being able to study at the Municipal Adult Education, Komvux, is a privilege available to adults in Sweden of age 20 and above. Although almost 200 000 people attended Komvux 2011 in Sweden, a fifth of the participants discontinued their studies before completing their course(s). This becomes costly for the society, but it is also diminishes the future chances of a career and college studies. In our thesis we have done a quantitative investigation trying to determine what the reasons for dropping out could be. A request to participate in our survey were sent out to all 64 people who dropped out one or more courses during the fall semester 2012 at a Municipal Adult Education in southern Norrland. Almost half, 32 people, agreed to participate. The results indicated that most students applied to Komvux because they were lacking complete exams of high school or part of it. According to the home-background, most of the 32 pupils came from homes where none of the parents had a college degree. One third of the pupils in the survey dropped out because of work related reasons. More than half of those who had dropped off studied a distance learning course, or a combination of distance and regular courses. / Att studera inom kommunal vuxenutbildning, Komvux, är en förmån som finns i Sverige för vuxna från och med det andra kalenderhalvåret då man fyller 20 år. Nästan 200 000 personer var inskrivna på Komvux i Sverige år 2011, men var femte kursdeltagare beslutade ändå att hoppa av sina studier innan de avslutat kursen/eller kurserna. Detta är både kostsamt för samhället men också en fråga om individens möjliga framtid inom högre studier och arbetsmarknaden. Studiens syfte var att undersöka vad anledningarna av avhoppen kan vara, och detta har vi gjort i en kvantitativ undersökning. En förfrågan skickades ut till samtliga 64 personer som hoppat av en eller flera kurser under höstterminen i en kommunal vuxenskola i södra Norrland, om de vill medverka i vår enkätundersökning via telefon. Nästan hälften, 32 personer, ville medverka. Slutsatsen av svaren vi fick in tydde på att de flesta elever som sökte Komvux saknade grundläggande behörighet eller slutbetyg. En tredjedel av eleverna hoppade av på grund av arbete. De flesta kom från ett hem där ingen av föräldrarna hade högskoleutbildning samt att över hälften av eleverna gick på distansutbildning eller kombinerade distans och reguljär kurs.