As one of Sweden’s largest distribution companies, with close to one million customers, developing the electrical grid and working towards the highest possible supply reliability of power is of great importance to Ellevio. The company has prioritized to invest significant amounts in the replacement of older electrical facilities, capacity expansion etc. These development measures are expected to result in a more sustainable power system network. However, the goal of achieving the highest possible power supply reliability is still challenged by the fact that it is often difficult to determine the underlying causes for outages or when and where they are expected to happen, which in turn complicates the optimization process. This report aims at conducting a study on the variation in the start time of unplanned outages. The study is divided into different sections. A comparison between the power outage statistics of Ellevio and the total of Sweden is done in order to identify common and deviant trends. This is followed by a data analysis to study the most common underlying reasons for unplanned outages as well as determine the connections between observed outage trends and other factors, internal and external. An in depth analysis is also done of the outage trends in two of Ellevio’s operation areas, different in both geographical location and network design: Stockholm and Hälsingland. In this report it is also studied whether there is a connection between unplanned outages and electricity prices. Finally a statistical calculation is performed of the expected risk of an outage occurring depending on some factors. This is done to confirm some of the conclusions made in the report.   The results and conclusions of this report are aimed at providing knowledge about the circumstances surrounding the occurrence of Ellevio’s unplanned outages and suggestions on how to reduce the amount of outages and/or the time of repair.

Ettårsregeln tillämpas av skattskyldiga, som arbetar och vistas utomlands längre än ett år, för att undgå dubbel beskattning av utländska inkomster. Behovet av ettårsregeln är bland annat att en skattskyldig ska kunna förutse sin beskattning inför ett arbete utomlands och därför har förutsebarheten som ett rättssäkerhetsbegrepp en central roll i uppsatsen. Enligt ettårsregeln, som finns i 3 kap. 9-10 §§ IL, är det tillåtet med kortare avbrott i vistelsen utomlands. Omfattningen av tillåtna kortare avbrott i Sverige är sex dagar per månad eller 72 dagar per år. Rättsläget är dock oklart för hur många dagar som är tillåtna vid kortare avbrott i tredje land eftersom det bland annat inte uttryckligen står i lagtexten. I förarbeten till ettårsregeln ansågs det inte finnas ett behov av att lagstifta kring begränsningar av kortare avbrott i tredje land. Istället ska det vid omfattande kortare avbrott i tredje land tas hänsyn till syftet med ettårsregeln och kortare avbrott. Syftet med att införa en begränsning i ettårsregeln var att förhindra missbruk av regeln. Innan HFD 2014 ref. 9 avgjordes det i rättspraxis huruvida ettårsregeln var tillämplig, på antalet dagar som tillbringades i Sverige och i tredje land. I HFD 2014 ref. 9 bedömdes en pilots omfattande tjänsteresor med övernattning vara kortare avbrott enligt ettårsregeln, då det i gällande rätt för kortare avbrott i tredje land anses att övernattning utanför bostadslandet är ett kortare avbrott. Dock menade Högsta Förvaltningsdomstolen, HFD, att pilotens syfte med resorna var underordnade syftet att missbruka ettårsregeln och avgjorde därför rättsfallet till pilotens fördel. Utav HFD 2014 ref. 9 kan det tolkas att dygnsvilan och syftet med avbrott vid omfattande kortare avbrott har fått betydelse för rättsläget, vilket medfört att olika tillämpningsproblem har uppstått. Tillämpningsproblemen är bland annat då en skattskyldig ska bevisa syftet med kortare avbrott samt att kunna förutse hur omfattande kortare avbrott får vara för att ettårsregeln ska kunna tillämpas. Syftet med uppsatsen är att utreda gällande rätt för ettårsregeln och kortare avbrott i tredje land samt förtydliga vilka brister som finns med regleringen utifrån vad som anses vara god skattelagstiftning. Uppsatsen visar att regleringen av ettårsregeln och kortare avbrott i tredje land inte kan anses vara enligt god skattelagstiftning på grund av de nya tillämpningsproblemen, där bland annat förutsebarheten för de skattskyldiga kan anses ha minskat. Dessutom brister regeln i sin utformning och oklarheter uppstår eftersom den inte är enkel att tolka. Mina reflektioner kring rättsläget visar att det finns ett behov av förtydligande av gällande rätt. Därför är mitt förslag att lagstiftaren bör se över lagstiftningen, främst vad det gäller rekvisitet att vistelsen utomlands måste ske i ett och samma land. En annan lösning är att fastställa antalet dagar som är tillåtna med kortare avbrott i tredje land.

Idag är elnätet i Norrland särskilt känsligt för avbrott. Norrlandsnätet har hög andel radiella luftledningar och med allt större krav på leveranssäkerhet är reservkraftsmatning ofta nödvändig för att klara kraven. Genom att studera Vattenfalls rapporter vid avbrott samlades nödvändig data om fel som överstiger lagstadgade tider. Observationer i Vattenfalls nätverksinformationssystem låg till grund för bedömningen av nätets uppbyggnad i området. Informationen om data på relevanta anläggningsdelar hämtades från tillverkarens datablad. Tillgången till reservkraft är idag ojämnt fördelad där det generellt ses att känsliga områden har klart mindre tillgång till reservkraft än mindre känsliga områden. Utöver det används inte den tillgängliga reservkraften i den utsträckning det skulle vara möjligt för det kan ses som slöseri med resurser. En förflyttning av viss reservkraft till områden med hög felfrekvens är lämpligt för att minska ersättningar som måste betalas ut till nätkunderna då avbrottstiden blir för lång. Vidare undersöktes under projektet om felbortkoppling inom rimlig tidsram uppfylls vid reservmatning. Detta resulterade i en tabell som kan användas för att kontrollera om den inkopplade matningen ger den nödvändiga kortslutningsströmmen som krävs för att säkerställa felbortkoppling. / Today, the power grid in the Swedish province of Norrland is particularly sensitive to interruptions. With a high proportion of overhead and radial lines and increasing demand on reliability of the power supply means backup power supply is often necessary to meet the requirements. By studying interruption reports available at Vattenfall the necessary data about faults that exceed statutory periods was gathered. Observations in Vattenfalls network information system formed the basis for the assessment of the grid structure in the area. Information about the data on the relevant plant sections was retrieved via the manufacturers' datasheets. Today access to the back-up power is unevenly distributed where sensitive areas in general have considerably less access to back-up power than less sensitive areas. In addition, the available back-up power is not used to the extent it would be possible because it can be seen as a waste of resources. Relocation of some back-up power to areas with high fault rates is suggested in order to reduce the compensation that must be paid to the customers in case of long power outages. It was also examined during the project if proper fault disconnection within a reasonable time frame is met. This resulted in a table that can be used to verify if the connected power supply has the required short-circuit power to ensure fault disconnection.

Sexmånaders- och ettårsregeln är en av de metoder som används för att eliminera den internationella dubbelbeskattningen. För att sexmånaders- och ettårsregeln ska vara tillämpliga får inte den skattskyldiga personen göra kortare avbrott i Sverige som är mer än 6 dagar per varje hel månad eller mer än 72 dagar under ett och samma anställningsår. I lagen stadgas det inget om hur många dagar en skattskyldig får tillbringa i tredje land, dock har SKV kommit med ett ställningstagande som berör denna fråga. SKV har kommit fram till att en skattskyldig inte får vistas mer än 8 dagar per hel månad eller mer än 96 dagar under ett och samma anställningsår i Sverige och i tredje land. SKV:s ställningstagande har ifrågasatts då det bland annat anses att ställningstagandet saknar stöd i lagtext, förarbeten och praxis. Mot bakgrund av SKV:s ställningstagande är uppsatsen syfte att analysera för vilka lagtolkningsmetoder SKV har använt sig av i sitt ställlningstagande samt att utreda för huruvida SKV har stöd för sitt ställningstagande i lagtext, förarbeten och praxis. Analysen om vilka lagtolkningsprinciper SKV har använt sig av i sitt ställningstagande visar att SKV har använt sig av en subjektiv lagtolkningsmetod. Det finns det som talar för att SKV har använt sig av en teleologisk lagtolkningsmetod i sin bedömning. Det finns också det som talar för att SKV kan ha använt sig av en objektiv lagtolkningsmetod vid tolkningen av kortare avbrott vid tillämpningen av ettårsregeln, dock kan inga säkra slutsatser dras då det finns argument som talar både för och emot en sådan tolkning. Analysen om huruvida SKV har stöd för sitt ställningstagande utifrån lagtext, förarbeten och praxis visar att SKV saknar stöd för sitt ställningstagande vad gäller sexmånadersregeln. Vad gäller ettårsregeln visar analysen att SKV har stöd för sitt ställningstagande utifrån lagtext, förarbeten samt praxis.

No description available.

No description available.

För att medges skattebefrielse enligt sexmånaders- och ettårsregeln får inte den skattskyldige på grund av semester, tjänsteuppdrag, eller liknande vistats i Sverige mer än sex dagar för varje hel månad som anställningen varar, eller totalt 72 dagar under samma anställningsår. Lagtexten uppställer således en begränsning avseende antalet vistelsedagar i Sverige, men vistelser i tredje land är inte begränsade i lagen. Skatteverket har dock lämnat ett ställningstagande enligt vilket den skattskyldige inte får vistas mer än 96 dagar per anställningsår eller åtta dagar per månad sammanlagt i Sverige och tredje land för att medges skattebefrielse enligt sexmånaders- och ettårsregeln.  Ställningstagandet har ifrågasatts då det begränsar individers möjlighet att medges skattebefrielse enligt reglerna. Mot den bakgrunden syftar uppsatsen till att analysera om Skatteverket har stöd enligt legalitetsprincipen för ställningstagandet. Enligt legalitetsprincipen får ett ställningstagandes materiella innehåll inte uppställa nya rekvisit för tillämpning av lagregler, eller utan stöd av gällande rätt förorda en omotiverat snäv tolkning av rättsregler. Uppsatsens analys visar att ställningstagandets materiella innehåll inte är förenlig med gällande rätt vad gäller sexmånadersregeln. Vad gäller ettårsregeln visar analysen däremot att Skatteverket har stöd av gällande rätt för begränsningen som uppställs i ställningstagandet.  Uppsatsens slutsatser är att ställningstagandet till den del det omfattar sexmånadersregeln inte är förenligt med legalitetsprincipen. Det beror på att tolkningen däri alltför ingripande inskränker sexmånadersregelns tillämpningsområde på ett sätt som mot bakgrund av den materiella analysen inte förefaller rimligt. Den del av ställningstagandet som relaterar till kortare avbrott vid tillämpning av ettårsregeln bedöms emellertid förenlig med legalitets- principen. / In order to qualify for tax exemption according to the six-month and one-year rule, the Swedish Income Tax Act states that the individual seeking tax exemption cannot spend more than six days for each full month of the employment or a total of 72 days under the same employment year in Sweden. The Swedish Tax Agency has however published a statement imposing a limitation also on the days that the individual may spend in third countries. The statement states that a taxpayer may not spend more than 96 days per employment year, or eight days per month in total in Sweden and third countries, in order to qualify for tax exemption under the six-month and the one-year rules. The statement has been questioned as it restricts the ability for individuals to qualify for tax exemption under the rules. Accordingly, the thesis aims at analysing whether the statement is supported by the principle of legality. According to the principle of legality, statements published by the Swedish Tax Agency may not impose new requisites for the application of the law, or without the support of the law make an unjustifiably narrow interpretation thereof.  The analysis shows that the statement´s content is not consistent with applicable law in respect of the six-month rule. Further, the analysis shows that the part of the statement relating to the six-month rule is not consistent with the principle of legality as the interpretation thereof is too restrictive. The scope of the six-month rule is narrowed in a way that in the light of the substantive analysis does not seem reasonable. As for the one-year rule the analysis, however, shows that the Income Tax Act, the preparatory works and relevant case law support the Tax Agency´s view. According to my assessment, the part of the statement relating to the application of the one-year rule is also compatible with the principle of legality.

Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan är idag ett omdiskuterat ämne där stress har en stor inverkan på sjuksköterskans yrke och  arbetsmiljön. Sjuksköterskan främsta uppgift är att se till patientens bästa, dock kan detta vara svårt att upprätthålla på grund av alla uppgifter sjuksköterskan har i förhållande till den tid som finns tillhanda. Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress och hur det i sin tur påverkar mötet med patienten. En allmän litteraturstudie som baserats på resultat utifrån kvalitativa och kvantitativa artiklar. Avbrott av olika slag, exempelvis kollegor som behöver rådfråga varandra eller material som fattas på avdelningarna, gör att sjuksköterskan ofta blir avbruten i sitt arbete, vilket resulterar i att mycket tid går förlorad till att återfå tappad fokus över aktuell situation, samt hinna slutföra sina arbetsuppgifter innan skiftbyte. Arbetsbelastningen för sjuksköterskor har även ökat vilket resulterar till ökad stress hos sjuksköterskan. Det i sin tur kan påverka mötet med patienten som kan komma att objektifieras samt att patientsäkerheten hotas till följd av missad vård. Upplevelsen av arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan beror främst på hög arbetsbelastning till följd av bland annat avbrott, personalbrist och överbeläggningar. Sjuksköterskan tvingas då att prioritera arbetsuppgifter före relationen med patienten, vilket gör att relationen till patienten blir lidande. En ökad bemanning samt ett ökat stöd och uppskattning från ledning och arbetsgivare skulle kunna reducera upplevelsen av stress och därmed främja en god arbetsmiljö.

<p>Min postenkätstudie har riktat sig till 65 icke-aktiva vid Magisterprogrammet i pedagogiskt arbete vid IBL, Linköpings universitet. En distansutbildning med relativt låg genomströmning.Syftet med enkäten har varit att försöka finna orsaker till varför den som påbörjat utbildningen inte fullföljer den, vilka det är som påbörjar men inte avslutar, varför man söker sig till programmet och vad som skulle kunna få den som inte är aktiv, eller som har valt att sluta, att återuppta studierna igen.Min enkät möjliggjorde en indelning av de icke-aktiva i tre grupper; avhopparna, pausarna och tvekarna. Avhopparna har valt att avbryta studierna utan avsikt att återuppta dem. Pausarna är inaktiva men har för avsikt att återuppta studierna. Tvekarna är även de passiva men de har inte bestämt sig för om de ska fortsätta sina studier eller sluta helt.Resultatet av min enkätstudie visar bl.a. att tidsfaktorn, förpliktelser gentemot familj och arbete samt arbetsgivarens attityd är viktiga för om studierna fullföljs eller inte. Detta är gemensamt för samtliga tre grupper. Studien visar också att det är kvinnliga lärare med kommunen som arbetsgivare som dominerar i grupperna.</p><p><strong><p> </p><p> </p></strong></p>

<p>Denna undersökning har med utgångspunkt ifrån två kända motivationsteorier prövat sambandetmellan aspiranters förväntningar och avbrott på Försvarsmaktens Aspirantutbildning. Detta hargenomförts genom att utifrån två motivationsteorier utveckla hypoteser som sedan har testats påstatistik över avhoppen ifrån Aspirantutbildningen 2010. Undersökningen finner tecken som pekar påatt det finns ett samband mellan förväntade fysiska krav på en utbildning och andelen frivilligaavbrott. Resultaten visar att en utbildning som förväntas vara fysiskt lätt har en större andel avhopppå egen begäran än en utbildning som förväntas vara fysiskt svår. Då jag utifrån egna erfarenhetermenar att den faktiska fysiska svårighetsnivån på samtliga inriktningar inom Aspirantutbildningen ärlikställda drar jag slutsatsen att aspiranternas förväntningar på den fysiska svårigheten är en viktigareorsak till frivilliga avhopp än den faktiska fysiska svårigheten. Min analys av detta resultat pekar påatt Försvarsmakten kan ha en möjlighet att i framtiden minska sina avhopp genom att utveckla deninformation de ger till sökande aspiranter. Att i ett tidigt stadium ge ut information som berättar mer idetalj om den specifika tjänst de söker samt vilka krav som de facto ställs på aspiranten skulle kunnabidra till att förväntningarna på den sökta utbildningen ligger närmare verkligheten och avhoppenminskar.</p>