Denna undersökning har med utgångspunkt ifrån två kända motivationsteorier prövat sambandetmellan aspiranters förväntningar och avbrott på Försvarsmaktens Aspirantutbildning. Detta hargenomförts genom att utifrån två motivationsteorier utveckla hypoteser som sedan har testats påstatistik över avhoppen ifrån Aspirantutbildningen 2010. Undersökningen finner tecken som pekar påatt det finns ett samband mellan förväntade fysiska krav på en utbildning och andelen frivilligaavbrott. Resultaten visar att en utbildning som förväntas vara fysiskt lätt har en större andel avhopppå egen begäran än en utbildning som förväntas vara fysiskt svår. Då jag utifrån egna erfarenhetermenar att den faktiska fysiska svårighetsnivån på samtliga inriktningar inom Aspirantutbildningen ärlikställda drar jag slutsatsen att aspiranternas förväntningar på den fysiska svårigheten är en viktigareorsak till frivilliga avhopp än den faktiska fysiska svårigheten. Min analys av detta resultat pekar påatt Försvarsmakten kan ha en möjlighet att i framtiden minska sina avhopp genom att utveckla deninformation de ger till sökande aspiranter. Att i ett tidigt stadium ge ut information som berättar mer idetalj om den specifika tjänst de söker samt vilka krav som de facto ställs på aspiranten skulle kunnabidra till att förväntningarna på den sökta utbildningen ligger närmare verkligheten och avhoppenminskar.

Min postenkätstudie har riktat sig till 65 icke-aktiva vid Magisterprogrammet i pedagogiskt arbete vid IBL, Linköpings universitet. En distansutbildning med relativt låg genomströmning.Syftet med enkäten har varit att försöka finna orsaker till varför den som påbörjat utbildningen inte fullföljer den, vilka det är som påbörjar men inte avslutar, varför man söker sig till programmet och vad som skulle kunna få den som inte är aktiv, eller som har valt att sluta, att återuppta studierna igen.Min enkät möjliggjorde en indelning av de icke-aktiva i tre grupper; avhopparna, pausarna och tvekarna. Avhopparna har valt att avbryta studierna utan avsikt att återuppta dem. Pausarna är inaktiva men har för avsikt att återuppta studierna. Tvekarna är även de passiva men de har inte bestämt sig för om de ska fortsätta sina studier eller sluta helt.Resultatet av min enkätstudie visar bl.a. att tidsfaktorn, förpliktelser gentemot familj och arbete samt arbetsgivarens attityd är viktiga för om studierna fullföljs eller inte. Detta är gemensamt för samtliga tre grupper. Studien visar också att det är kvinnliga lärare med kommunen som arbetsgivare som dominerar i grupperna.

Abstract The purpose of this bachelor thesis is to investigate whether Skatteverket’s interpretation of 3:9 and 3:10 IL is consistent with the legislator’s purpose with these rules. The bachelor thesis is written with a legal approach which seeks to use all sources of law in accordance to its legal source value. Individuals who are considered as tax residents in Sweden have the opportunity to be granted tax exemption according to the six-month-rule and the one-year-rule if the individual works abroad. If the income is taxed in the country of source and the individual has been working there for more than six months, the six-month-rule can be applicable. If the income has not been taxed in the country of source, the individual still can be granted tax exemption through the one-year-rule, but to do so he has to work in the same country for at least one year. Both rules require that the individual does not visit Sweden more than 72 days in a time span of one year. Skatteverket has, in its consideration, decided to add the 72 days on which an individual can visit Sweden with a new number of days, 24 days, which individuals can visit third countries. This means that Skatteverket is making it tougher for Swedish employees to be granted tax exemptions through the exemption rules. The aim of the exemption rules is, inter alia, to be an incentive to encourage Swedish employees to work abroad. Skatteverket’s consideration is preventing the purpose with the exemption rules because it prevents individuals to enjoy the positive effects of the mentioned rules. I believe that Skatteverket does not have any reason to interpret the rules this way according to the text of law or its government bill. My conclusion is that Skatteverket’s interpretation of 3:9 and 3:10 IL is not compatible with the objective of the legislator.

Individuals considered as tax residents in Sweden may if they are working abroad for six months alternatively one year be granted a tax exemption concerning the income originating from the work abroad. Short intermissions (kortare avbrott) are permitted without impact on the tax exemption, however this requires that the intermission is not placed in the beginning or in the end and that the stay in Sweden does not exceed 72 days a year. A time limit regarding intermissions in a third country is however not regulated. There-fore the Swedish tax agency (Skatteverket) has published a non binding standpoint which regulates the entire intermission allowed to a maximum of 96 days a year whereof 72 days may be spent in Sweden. The definition is more extensive than earlier and uncer-tainty occurs as to whether the extension contradicts the principle of legality. The purpose of the thesis is to investigate the value of the Swedish tax agency’s stand-point concerning short intermissions. The value is put in relation to the principle of le-gality and an assessment follows as to whether the predictability improves or not by the advent of the standpoint. In the investigation legislation is mainly used, however legislative history, case law and doctrine are used as a complement. According to the principle of legality, legislation concerning tax may not be interpreted widely, support for the statement must be found in a specific legislation. My opinion is that the predictability concerning visits in Sweden is satisfying while stays in third countries not are regulated satisfying enough. Since no substantial time limit is found in nei-ther legislation, legislative history or in case law, the standpoint, contradicts the princi-ple. The fact that it is not binding makes it impossible to know how it will be administered, therefore the predictability cannot be seen as improved.

Det finns inom Vattenfall Eldistribution AB ett intresse att automatisera felsökning i elnätet. Syftet med detta examensarbete är att utreda möjligheten att utplacera feldetektorer i Vänersborgs centrala elnät. Ett förslag på en optimal placering av feldetektorerna utifrån ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv presenteras. Den föreslagna placeringen av feldetektorer bygger på det befintliga signalkabelsystems struktur. Signalkabelsystemet för Vänersborgs centralort finns dokumenterat i Vattenfalls dokumentationssystem. Samhällskostnader har beräknats och sammanställts för berörda ledningar. I beräkningsmodellen har olika alternativ med utplacerade feldetektorer simulerats. Alternativen utvärderas därefter i relation till felsökningstid, felfrekvens och samhällskostnad. Med framtagen beräkningsmodell erhålls samhällskostnaden för varje ledning, för ett genomsnittligt avbrott. Beräkningsmodellen visar även hur samhällskostnaden reduceras vid alternativa utplaceringar av feldetektorer. För det optimala alternativet med utplacerade feldetektorer i Vänersborgs centralort har den reducerade samhällskostnaden ställts i relation till investeringskostnaden. Därefter har den ekonomiska besparingen kunnat fastställas. Det har visat sig enligt detta examensarbete, att det med avseende på samhällskostnader och kundnytta är en bra investering att installera feldetektorer. Med den föreslagna optimala placeringen av feldetektorer, passeras återbetalningstiden för investeringen efter sex till sju år. Det genererar samtidigt en förhöjd kundnytta. Ett minskat antal provinkopplingar medför dessutom att kablar och elapparater inte på samma vis utsätts för höga kortslutningsströmmar, vilket resulterar i en längre livslängd för elnätet.

Denna studie handlar om avbrott i lek i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur verksamma förskollärare främjar barnens sammanhållna lektid. Denna kvalitativa studie utgår från en tematisk ansats för att analysera förskollärarnas uppfattningar av fenomenet ”avbrott i lek”. Empirin samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare från fyra olika förskolor. Resultatet visar främst att förskollärarna riktar sina svar mot nödvändiga avbrott i lek och att planering ihop med barnen kan främja sammanhållen lektid. Mindre motiverade avbrott i lek tycks ännu vara oidentifierade av de intervjuade förskollärarna vilket tyder på att det finns ytterligare behov av att medvetandegöra hur sammanhållande lektid kan främjas.

Dagens samhälle blir allt mer beroende av el och förväntningar att ha tillgång till en välfungerande elleverans dygnet runt ökar för var dag. Detta innebär att en elleverans med få avbrott och en hög leveranssäkerhet i elnätet är en prioritet. När det väl sker ett avbrott påverkas alla delar av samhället och från ett ekonomiskt perspektiv kan avbrott innebära dyra kostnader för alla inblandade parter, inte minst för elnätsföretagen. Detta examensarbete innefattar en undersökning av hur mycket aviserade (planerade) avbrott egentligen kostar Skellefteå Kraft Elnät AB (SKEAB). För att göra detta har kostnader för tre olika planerade avbrott analyserats. SKEAB vill kunna minska sina avbrottstider och antalet avbrott för att uppnå en god leveranssäkerhet i sitt nät. För att åstadkomma en säker elleverans finns det olika metoder som kan tillämpas, de två som undersöks i detta arbete är att mata berörda kunder från ett reservelverk och metoden arbete med spänning (AMS). Kostnader för dessa metoder beräknas för att jämföra skillnaderna mellan att ha avbrott eller avbrottsfritt för kunder när arbeten utförs i elnätet. Arbetet har utgått från 2022 års avbrottsrapport för SKEAB för att beräkna avbrottskostnaderna med hjälp av Energimarknadsinspektionens beräkningsmetod. Övriga kostnader estimeras utifrån EBRs kostnadskatalog samt internt material från Skellefteå Krafts koncern. Eftersom alla exempelavbrott har olika förutsättningar har respektive metod tillämpats endast på de exempelavbrott som det är möjligt att nyttja. För exempelavbrott 1 jämförs avbrott gentemot matning med reservelverk. Avbrottet beror på ett åtgärdsarbete på en transformator i en stor fördelningsstation, vilket medför att många kunder drabbas. I denna jämförelse upptäcktes det att nyttjande av reservelverk är ett billigare alternativ än ett långt avbrott för alla berörda kunder. För exempelavbrott 2 jämförs avbrott med AMS. Avbrottet är till följd av ett linjebygge på en sträcka med ett fåtal kunder. I det här fallet visar det sig att AMS är billigare, samt medför det att arbetet kan utföras helt avbrottsfritt. Vid exempelavbrott 3 tas alla metoder med i jämförelsen. Avbrottet sker på grund av att ett stolpbyte och ett fåtal mindre kunder påverkas. Främst matning med reservelverk visar sig vara betydligt dyrare. AMS är lite dyrare än att ha avbrott, men det handlar inte om en stor summa i sammanhanget. Avslutningsvis konstateras det att AMS är en arbetsmetod som har stor möjlighet att minska avbrottskostnaderna i det långa loppet och bör tillämpas än mer i Skellefteå Krafts koncern.

23 procent avbryter sin gymnasieutbildning i förtid. På samhällsnivå blir effekterna lägre skatteinkomster och ökade sociala utgifter. En person utan fullgjord gymnasieutbildning får ofta en svag anknytning till arbetslivet och det får konsekvenser för personens framtidsutsikter. Mot bakgrund av detta är syftet med studien att beskriva och analysera elevers upplevelser från gymnasietiden före deras avbrott. Syftet är vidare att beskriva och analysera vilket stöd eleverna menar hade kunnat förhindra avbrott. Frågeställningarna är: Hur upplever eleverna gymnasietiden före sitt avbrott i ett retroperspektiv? Vilket stöd anser eleverna de borde ha fått för att risken för avbrott skulle förhindrats? För att finna intervjupersoner kontaktade vi två Komvux och använde oss av ett urval genom självselektion och genomförde sex intervjuer. Analysen baseras på KASAM:s begrepp begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Analysen byggs även på begreppen kognitiv dissonans och brytpunkt. Resultatet är att majoriteten av informanterna hade problem i sitt privatliv som påverkade studierna negativt. Samtliga informanter är besvikna över de flesta lärare de haft. De hade önskat en mer personlig relation med lärarna samt att lärarna skulle varit mer insatta i deras situation. Resultatet visar även att de flesta önskar att studie- och yrkesvägledaren hade gett mer information om gymnasieprogrammen.

Enligt mätningar (2012) fullföljer ca 25 % av Sveriges ungdomar i gymnasieskolan inte sina studier. Samtidigt ökar kraven på utbildning för att få arbete och undvika utanförskap. Tidigare forskning visar på att det saknas strategier och åtgärdsprogram för elever som avbryter skolan eller har hög frånvaro en längre tid. Steget vidare är ett tvåårigt projekt i Varbergs kommun som erbjuder stöd för ungdomar mellan 16-20 år som har eller funderar på att hoppa av gymnasieskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka vad Steget vidare kan erbjuda ungdomar som inte har gått ur gymnasiet, vad sex av dessa ungdomar hade velat ha för hjälp redan innan projektet och hur deras erfarenheter av skolan samt projektet har påverkat deras egen syn på deras framtidsutsikter. Denna undersökning genomfördes genom kvalitativa intervjuer, två av dem spelades in medan de övriga informanterna kände sig mer bekväma utan inspelning så där fördes enbart anteckningar. Intervjuerna transkriberades och tillsammans med anteckningarna analyserades de utifrån Hodkinson och Sparkes careershipteori och Krumboltzs social learning theory of decision-making för att lättare kunna förklara hur informanternas erfarenheter påverkar deras egen syn på sina framtidsutsikter. Resultatet visar att i likhet med tidigare forskning så bidrar faktorer som dåligt självförtroende samt känslan av att inte bli sedd av lärare och föräldrar m.m. till att ungdomar hoppar av skolan. Ungdomarna från Steget vidare efterfrågar stöd i ett tidigare skede och mer individanpassade insatser med bl.a. specialpedagoger. Deras egna upplevelser är att Steget Vidare har hjälpt dem att komma vidare i livet och kunna se mer positivt på framtiden. De har via projektet lärt sig att om de får mer stöd och uppmärksamhet kan de klara av studier och arbete och bygga sig en framtid.

Beträffande svenska elitidrottare har majoriteten som del av sin elitsatsning utbildat sig vid en så kallad Nationellt godkänd idrottsutbildning, NIU, eller vid ett Riksidrottsgymnasium, RIG, men varken NIU eller RIG är för alla. Ishockey är en idrott som engagerar många. Dock händer något med ungdomar i gymnasieåldern. Detta då många slutar att spela ishockey. Tidigare forskning visar att förberedelser inför brytpunkter i karriärer hos elitidrottare är nödvändiga för att individen ska få bästa möjliga förutsättningar vilket också går i linje med ett av de övergripande syftena med studie- och yrkesvägledning. Genom en kvalitativ undersökning syftar denna studie till att ta reda på mer om de utmaningar och påverkansfaktorer som verkar i de sammanhang som elitsatsande individer inom ishockey ställs inför med avseende på avbrott inom deras idrott. I studiens resultat kan det bland annat konstateras att avbrott inom ishockey i åldern 14 – 16 år beror av olika anledningar och att anledningarna i sin tur beror av flera faktorer. Vilka dessa faktorer är på djupet, vad de kan få för konsekvenser och i vilken grad de inverkar på avbrottet är subjekt för framtida och mer fördjupad undersökning.