För att täcka ett behov av laborationsutrustning för enklare felsökningsövningar på dieselmaskinerför första-års-studenter vid Sjöfartshögskolan, Linnéuniversitetet, startades det här projektet. Syftetvar att tre stycken laborationsstationer skulle byggas ovanpå tre stycken kasserade dieselgeneratorersom skolan hade stående. Det skulle på varje station gå att simulera fyra stycken olika fel, och detskulle även finnas underlag för felsökning till varje station. Eftersom utbildningen är engrundutbildning skulle även hänsyn tas till att många studenter helt kan sakna kunskaper ocherfarenheter av förbränningsmotorer.Projektet har arbetat enligt en praktisk metod där problemet formuleras och struktureras samtlösningen planeras och genomförs. Struktureringen gav vid handen att felsimuleringarna bordeomfatta en förbränningsmotors grundläggande system, samt förbränning. Felsökningsunderlagetskulle därför innehålla grundläggande information om dessa system, samt kortfattat om vad somkan orsaka de fel som uppstår. Under planeringen motiverades vilka system som ansågs viktiga ochhur de skulle simuleras. Detta gav installationsritningar, funktionsbeskrivning och inköpslistor förde komponenter som behövde köpas.Det genomförda arbetet resulterade i att fel kunde simuleras i form av "Lågt smörjoljetryck", "Högkylvattentemperatur", "Lågt bränsletryck" samt "Avvikande avgastemperatur". Till detta, ettkompendium med information om dessa system, hur de fungerar, samt vad som kan orsaka de felsom uppstår, även information om förbränning och vad som kan få en avgastemperatur att avvika.

This thesis was conducted at Siemens Industrial Turbomachinery (SIT) under a period of ten weeks. Siemens service department at this company takes care of the aftermarket of the turbines and provides inspection, spare parts and measures to increase the efficiency of the machines. SIT provides also oil lubrication systems. Because the turbomachines have a variety of pipe systems and flows, it may need to perform flow measurements for troubleshooting, optimization and detection of oil leaks. Through the years, SIT has gathered data from flow measurements that may suggest that a tubomachine system is operating at over or under the designed capacity. However, SIT does not have enough knowledge about proper flow measurements, evaluation of the test results and necessary measures to be taken, therefor no clear work instruction has been established. The goal of this work is therefore to provide a document about applicable flow measurement methods, based on which the company at a later phase can establish necessary work instruction. In order to write this document, necessary theory was gathered in order to understand how oil lubrication systems and flow measurement systems work. The author and some of SIT employees attended a training course in portable ultrasound measurement system provided by PEMA Control AB in Gothenburg. After the course, practical data collection and a summary of the entire flow measurement process was documented. This process was later tested in two experiments. The experiment results, as well as the practical measurement steps were then analyzed and discussed. After the analysis and evaluation a proposal of measurement procedure was compiled. Conclusions of the report include recommendations for improvement of the measurement process. The recommendations include necessary information about what the staff should think about before-, during- and after the measurement. This is to make the measurement as efficient as possible and to minimize the risk of engine failure and personal injuries. Other recommendations were to add necessary equipment to the existing flow measurement bag.

För att öka driftsäkerheten i distributionsnäten pågår kablifiering av luftledningsnät i stora delar av landet. I takt med ökad andel kabel i nätet samtidigt som andelen luftledning minskar medförs betydande tekniska förändringar vad gäller nätets egenskaper. Herrljunga elektriska har sedan en tid tillbaka ett problem med en förhöjd nollpunktsspänning i deras mellanspänningsnät. Följande nollpunktsspänning ligger på en relativt konstant nivå oberoende av väder och aktuell belastning. Det är för Herrljunga Elektriska okänt när och varför denna nollpunktsspänning uppstod men det finns en teori om att problemet uppstod i samband med kablifiering av deras luftledningsnät. Denna rapport redogör kortfattat om för exjobbet relevant teori om elkraftsystemet. Därefter genom litteraturstudie, undersökningar och observationer tas olika hypoteser om felorsaker fram som skulle kunna vara orsaken till den förhöjda nollpunktsspänningen i elnätet. I rapporten beskrivs problematiken som uppstår i samband med kablifiering av luftledningsnät, t.ex. det ökade bidraget av kapacitiva jordslutningsströmmar samt åtgärder åt dessa problem. Syftet med denna rapport är att närmare studera och förklara förhållanden som orsakar en förhöjd nollpunktsspänning och om möjligt kunna identifiera och lokalisera den eller de grundorsaker som ger upphov till nollpunktspänningen så att dessa kan åtgärdas.

Wastewater contains biodegradable materials, which are often measured as BOD7. Trickling filters are sometimes used as a purification step for BOD-reduction. A trickling filter is a tower, which is filled with a carrier material. Microorganisms grow on the carrier material in the form of a biofilm. This biofilm consists mostly of bacteria that purify water from BOD. In Älgarås’ wastewater treatment plant the water is purified by a trickling filter. However the treatment plant has difficulties reaching the emission requirements for BOD. The aim with this thesis has been to investigate the various parameters influencing the function of the trickling filter and to investigate if it is working properly. The thesis also aimed to develop proposals on how to improve the BOD purification at the plant. The parameters measured were the load on the trickling filter, the degree of purification, the oxygenation, the dispersion of water over the trickling filter and the flow through it. In addition to this, water from the only industry that sends water to the treatment plant was examined. The results from the measurements showed that the load of BOD varied greatly and sometimes was far above the expected. It was also found that a sufficient degree of purification was achieved when the BOD load of the influent was at the expected level. The problem with high BOD values in the effluent was caused by too high load of BOD in the influent and too high wastewater flow, and not by the purification ability of the trickling filter. The results of the measurements on the industrial wastewater showed that the concentration of BOD varied greatly and therefore seemed to be a contributor of the variations at the treatment plant. It is recommended to reduce the wastewater flow to the treatment plant and to reduce the peaks in BOD concentration. If it is not possible to get rid of the occasional high values of BOD in the influent, an equalization basin could be built to equalize the differences in the BOD concentration of the influent. To improve the capacity of the trickling filter, actions to increase the residence time could be performed. This could increase the removal of BOD, but probably not to the point that the emissions standards are always fulfilled with the current variations of BOD-concentrations. / Avloppsvatten innehåller bland annat biologiskt nedbrytbart material, som ofta mäts som BOD7. I mindre reningsanläggningar används ibland ett reningssteg som kallas biobädd för att rena avloppsvattnet från BOD. En biobädd är ett torn, fyllt av bärarmaterial. På bärarmaterialet växer mikroorganismer, mestadels bakterier, som en film som renar vattnet från BOD. I reningsprocessen i Älgarås avloppsreningsverk sker BOD-avskiljningen med hjälp av biobädd men trots det uppnås inte alltid utsläppskraven för BOD7. Detta examensarbete har gått ut på att undersöka olika parametrar som påverkar biobäddens funktion och på så vis undersöka om biobädden fungerar som den ska. Examensarbetet har även syftat till att ta fram förslag på hur reningen av BOD kan fungera bättre. De parametrar som mättes var belastningen på biobädden, reningsgraden, syresättningen, spridningen av vattnet över och flödet genom biobädden. Utöver detta analyserades avloppsvattnet från den enda industri som släpper avloppsvatten till reningsanläggningen i Älgarås. Mätningarna visade att belastningen av BOD7 på verket varierade kraftigt och stundtals låg högt över den förväntade. Det visade sig också att tillräcklig reningsgrad uppnåddes när verket inte belastas högre än det borde med avseende på hur många personers avloppsvatten som behandlas i avloppsreningsverket. Även flödet till verket var högre än förväntat. Problematiken med för höga BOD-värden på utgående avloppsvatten från verket beror alltså på att det tidvis är för hög BOD7-belastning med inkommande vatten till verket och för höga flöden till verket, inte på biobäddens reningsförmåga. Resultaten från mätningarna på industri-avloppsvattnet visade att koncentrationen av BOD7 varierade mycket och alltså kunde vara en källa till de stora variationerna vid reningsverket. Att minska flödet till verket och mängden BOD i inkommande vatten skulle troligen medföra att utsläppskraven uppnåddes. Det är därför rekommenderat att aktivt jobba för att minska mängden ovidkommande vatten och jämnar ut topparna i BOD-belastning genom punktinsatser vid till exempel industri och på ledningsnät. Om det inte är möjligt kan en utjämningsbassäng för att jämna ut skillnaderna i BOD-koncentration på inkommande vatten byggas. För att förbättra biobäddens kapacitet kan åtgärder för att öka uppehållstiden genom bädden utföras. Detta skulle kunna öka avskiljningen av BOD, men troligen inte så pass mycket att utsläppskraven alltid uppnås med dagens variationer.

Traditional networks are no longer sustainable, lacks in scalability and when more devices connect to it the process of troubleshooting becomes laborious and time-consuming. In order to reduce the complexity of traditional networks, Cisco developed the concept Software-defined access (SD-Access) which combines a number of features and protocols to create an automated solution to make it easier for network technicians. This thesis investigates the SD-Access concept and compares it to today's traditional networks to find which solution is least demanding when it comes to identifying and adjusting a network problem. We use an example scenario which compares the process of performing troubleshooting in today's traditional networks versus the futures SDA networks. Based on our example scenario, it is shown that troubleshooting in traditional networks is a labor-intensive process. The troubleshooting will be arduous because the majority of the work has to occur manually. SD-Access reduces the workload by dynamically locating the node that causes the problem and provides suggestions to solve the problem. Our comparison between the two solutions contributes to an increased understanding of how the troubleshooting process can be enhanced with SD-Access and in which scenario one of them is preferable to the other. / Traditionella nätverk är inte längre hållbara, nätverken brister i skalbarhet och när allt fler enheter är uppkopplade mot nätverket blir felsökningsprocessen arbetsam och tidskrävande. För att frångå den komplexitet traditionella nätverk medför utvecklade Cisco konceptet Software-defined access. SD-Access kombinerar flertalet funktioner och protokoll för att skapa en automatiserad lösning som underlättar för nätverkstekniker. Syftet med detta examensarbete är att jämföra felsökningsprocessen i traditionella nätverk och SD-Access, målet är att ta fram vilken lösning som är minst krävande när det kommer till att identifiera och åtgärda ett problem. Genom att utforma ett exempelscenario och jämföra processen för hur felsökningen genomförs, kan likheter och skillnader mellan de olika implementationsalternativen sammanställas. Utifrån exempelscenariot framgår det att felsökning i traditionella nätverk är en arbetsam uppgift. Felsökningen blir mödosam eftersom merparten av arbetet som krävs för att identifiera och åtgärda felet sker manuellt. SD-Access minskar arbetsbördan genom att dynamiskt lokalisera noden som orsakar problemet och tillhandahåller förslag som kan lösa problemet. Jämförelsen mellan de två lösningarna bidrar till en ökad förståelse kring hur felsökningsprocessen kan effektiveras med SD-Access och i vilka scenarion ena implementationsalternativet är att föredra över det andra.

<p>När dagens datorsystem utvecklas ökar i de flesta fall också dess komplexitet under utvecklingens gång. Detta för med sig negativa konsekvenser i form av svårare testning och felsökning av systemen. Denna uppsats har för avsikt att förklara vilka fel som kan uppstå och varför. Även lösningar i form av modifieringar av system kommer att tas upp.</p><p>Beställaren av undersökningen, Saab, ser möjligheter i att på ett enkelt sätt återskapa fel i deras datorsystem på Gripen. Detta skulle kunna minska kostnaderna för felsökning drastiskt. Då mycket tid ägnas åt verifiering av ny programvara för datorsystemet blir detta också en stor kostnad i utvecklingsarbetet. Därför är det också ett önskemål att undersöka huruvida regressionstest av nya programvaror skulle kunna automatiseras. </p><p>Till en början studerades artiklar inom området och marknaden avsöktes efter färdiga verktyg. Efter en sammanställning av teorin bakom problemen så kunde en analys av det befintliga datorsystemet påbörjas, vilka problem som kunde uppstå och ifall det var möjligt att lösa dessa undersöktes med hjälp av systemets dokumentation. Vissa problem uppdagades där en del kunde avhjälpas med ett genomtänkt verktyg. Vissa problem var dock inte möjligt att deterministiskt visa lösbara, vilket leder till att målet om ett fullständigt regressionstest troligen blir svårt att genomföra. Däremot så kommer andra sorters tester för att testa robustheten i systemet att vara genomförbara. Framförallt så kommer det finnas ett underlag för framtida system där man redan från början kan ta hänsyn till problemen.</p><p>De på marknaden förekommande verktyg som har analyserats har alla visat sig ha funktioner som är användbara, men inget av verktygen kan ensamt hantera de önskningar som finns.</p>

<p>Dagens biltillverkare tillverkar allt mer avancerade och komplexa elektroniska system i sina fordon. Det finns mellan 40 och 70 elektroniska styrenheter i en bil. Styrenheterna kontrollerar och reglerar allt från komplicerade bränslesystem till sätesuppvärmning. För att hitta elektroniska fel snabbt och säkert är funktionell och enkel diagnos- och testutrustning en bra investering för verkstäderna. Cabeco AB tillverkar och utvecklar diagnos- och testutrustningar. Genom att förnya designen och användarvänligheten och genom undersökning av mer miljövänliga material, utvecklades ett diagnosverktyg, Break-Out-Box. Med hjälp av etablerade produktutvecklingsmetoder togs fyra olika koncept fram. Två koncept valdes ut för fortsatt utveckling och endast ett av koncepten utvecklades fullständigt. En prototyp av den tillverkades. Resultatet av det nya konceptet visar att materialåtgången har minskats, monteringstiden blir betydligt kortare, verktygskostnaderna blir lägre, antalet monteringsoperationer blir färre, vilket sammantaget ger betydligt lägre tillverkningskostnader. Det har också lett till att de viktigaste kundkraven blev uppfyllda.</p>

Dagens biltillverkare tillverkar allt mer avancerade och komplexa elektroniska system i sina fordon. Det finns mellan 40 och 70 elektroniska styrenheter i en bil. Styrenheterna kontrollerar och reglerar allt från komplicerade bränslesystem till sätesuppvärmning. För att hitta elektroniska fel snabbt och säkert är funktionell och enkel diagnos- och testutrustning en bra investering för verkstäderna. Cabeco AB tillverkar och utvecklar diagnos- och testutrustningar. Genom att förnya designen och användarvänligheten och genom undersökning av mer miljövänliga material, utvecklades ett diagnosverktyg, Break-Out-Box. Med hjälp av etablerade produktutvecklingsmetoder togs fyra olika koncept fram. Två koncept valdes ut för fortsatt utveckling och endast ett av koncepten utvecklades fullständigt. En prototyp av den tillverkades. Resultatet av det nya konceptet visar att materialåtgången har minskats, monteringstiden blir betydligt kortare, verktygskostnaderna blir lägre, antalet monteringsoperationer blir färre, vilket sammantaget ger betydligt lägre tillverkningskostnader. Det har också lett till att de viktigaste kundkraven blev uppfyllda.

När dagens datorsystem utvecklas ökar i de flesta fall också dess komplexitet under utvecklingens gång. Detta för med sig negativa konsekvenser i form av svårare testning och felsökning av systemen. Denna uppsats har för avsikt att förklara vilka fel som kan uppstå och varför. Även lösningar i form av modifieringar av system kommer att tas upp. Beställaren av undersökningen, Saab, ser möjligheter i att på ett enkelt sätt återskapa fel i deras datorsystem på Gripen. Detta skulle kunna minska kostnaderna för felsökning drastiskt. Då mycket tid ägnas åt verifiering av ny programvara för datorsystemet blir detta också en stor kostnad i utvecklingsarbetet. Därför är det också ett önskemål att undersöka huruvida regressionstest av nya programvaror skulle kunna automatiseras. Till en början studerades artiklar inom området och marknaden avsöktes efter färdiga verktyg. Efter en sammanställning av teorin bakom problemen så kunde en analys av det befintliga datorsystemet påbörjas, vilka problem som kunde uppstå och ifall det var möjligt att lösa dessa undersöktes med hjälp av systemets dokumentation. Vissa problem uppdagades där en del kunde avhjälpas med ett genomtänkt verktyg. Vissa problem var dock inte möjligt att deterministiskt visa lösbara, vilket leder till att målet om ett fullständigt regressionstest troligen blir svårt att genomföra. Däremot så kommer andra sorters tester för att testa robustheten i systemet att vara genomförbara. Framförallt så kommer det finnas ett underlag för framtida system där man redan från början kan ta hänsyn till problemen. De på marknaden förekommande verktyg som har analyserats har alla visat sig ha funktioner som är användbara, men inget av verktygen kan ensamt hantera de önskningar som finns.

Det finns inom Vattenfall Eldistribution AB ett intresse att automatisera felsökning i elnätet. Syftet med detta examensarbete är att utreda möjligheten att utplacera feldetektorer i Vänersborgs centrala elnät. Ett förslag på en optimal placering av feldetektorerna utifrån ett tekniskt och ekonomiskt perspektiv presenteras. Den föreslagna placeringen av feldetektorer bygger på det befintliga signalkabelsystems struktur. Signalkabelsystemet för Vänersborgs centralort finns dokumenterat i Vattenfalls dokumentationssystem. Samhällskostnader har beräknats och sammanställts för berörda ledningar. I beräkningsmodellen har olika alternativ med utplacerade feldetektorer simulerats. Alternativen utvärderas därefter i relation till felsökningstid, felfrekvens och samhällskostnad. Med framtagen beräkningsmodell erhålls samhällskostnaden för varje ledning, för ett genomsnittligt avbrott. Beräkningsmodellen visar även hur samhällskostnaden reduceras vid alternativa utplaceringar av feldetektorer. För det optimala alternativet med utplacerade feldetektorer i Vänersborgs centralort har den reducerade samhällskostnaden ställts i relation till investeringskostnaden. Därefter har den ekonomiska besparingen kunnat fastställas. Det har visat sig enligt detta examensarbete, att det med avseende på samhällskostnader och kundnytta är en bra investering att installera feldetektorer. Med den föreslagna optimala placeringen av feldetektorer, passeras återbetalningstiden för investeringen efter sex till sju år. Det genererar samtidigt en förhöjd kundnytta. Ett minskat antal provinkopplingar medför dessutom att kablar och elapparater inte på samma vis utsätts för höga kortslutningsströmmar, vilket resulterar i en längre livslängd för elnätet.