Due to their highly parallel architecture, Graphics Processing Units (GPUs) offer increased performance for programs benefiting from parallel execution. A range of technologies exist which allow GPUs to be used for general-purpose programming, NVIDIA’s CUDA platform is one example. CUDA makes it possible to combine source code written for GPUs and Central Processing Units (CPUs) in the same program. Those sections that benefit from parallel execution can be written as CUDA kernels and will be executed on the GPU. With CUDA it is common to have tens, or even hundreds, of thousands of threads running in parallel. While the high level of parallelism can offer significant performance increases for executed programs, it can also make CUDA programs hard to debug. Although debuggers for CUDA exist, they can not be used in the same way as standard debuggers, and they do not reduce the difficulties of reasoning about parallel execution. As a result, developers may feel compelled to fall back to inefficient debugging methods, such as relying on print statements. This project examines two possible approaches for creating a tool which simplifies the process of debugging CUDA programs, by transforming a parallel CUDA program to a sequential program in another high level language: one method centered around the Clang Abstract Syntax Tree (AST), and the other method centered around LLVM Intermediate Representation (IR) code. The method using Clang was found to be the most suitable for the purpose of translating CUDA, as it enables modifying only select parts, such as kernels, of the input program. Thus, the tool Cumulus was developed as a Clang plugin. Cumulus translates parallel CUDA code into sequential C++ code, allowing developers to use any method available for C++ debugging to debug their CUDA program. Cumulus is indicated to be a potential aid in debugging CUDA programs, by providing developers with increased flexibility. / Tack vare sin högst parallella arkitektur kan grafikprocessorer erbjuda ökad prestanda för program som gagnas av parallel exekvering. En mängd teknologier finns, vilka möjliggör att grafikprocessorer kan användas inte bara till grafikberäkningar, utan även till allmäna beräkningar. NVIDIA’s plattform CUDA är en sådan teknik. CUDA gör det möjligt att i samma program kombinera källkod skriven för att exekveras på en centralprocessor, med källkod skriven för att exekveras på en grafikprocessor. Kodsektioner i ett program som gagnas av att köras parallellt kan skrivas som en CUDA kernel, vilket är en funktion som exekveras på grafikprocessorn. Med CUDA är det är inte ovanligt att ha tiotusentals, eller till och med hundratusentals, trådar som körs parallellt. Den mycket höga nivån av parallellism kan erbjuda markant ökad prestanda för exekverade program, men kan samtidigt göra det svårt att felsöka CUDA-program. Särskilda avlusare för CUDA existerar, men de kan inte användas på samma sätt som standardavlusare, och de minskar inte svårigheterna med att resonera kring parallella beräkningar. På grund av detta kan utvecklare känna sig nödgade att använda ineffektiva felsökningsmetoder, såsom att förlita sig på printsatser. Det här projektet undersöker två möjliga metoder för att skapa ett verktyg som förenklar felsökandet i CUDAprogram, genom att översätta ett parallellt CUDA-program till ett sekventiellt program i ett klassiskt högnivå-programmeringsspråk. Den ena möjliga metoden är centrerad kring Clangs AST, den andra möjliga metoden är centrerad kring LLVM IR-kod. Metoden som använder Clang fanns vara den mest lämpliga metoden för syftet att översätta CUDA-kod, eftersom den möjliggör översättning av endast utvalda delar av originalprogrammet, exempelvis kernels. Således utvecklades verktyget Cumulus som en Clangplugin. Cumulus översätter parallell CUDA-kod till serialiserad C++-kod, vilket låter utvecklare använda alla de metoder som finns tillgängliga för att felsöka C++-program, för att felsöka sina CUDA-program. Evalueringen av Cumulus indikerar att verktyget kan fungera som en möjlig hjälp vid felsökande av CUDA-program, genom att erbjuda utvecklare ökad flexibilitet.

The report is a study of error management and localization in underground cable network with very little overhead line. Error management is treated with the theoretical troubleshooting model and theoretical model with practical feedback. The work relates to the fact that troubleshooting has been complicated when the supply safety in the electricity grid increases. Difficult troubleshooting is followed by a difficult reset work in case of malfunctioning in the network and it leads to longer interruptions.The grid is built with main feed and radial feeds. In the cable stretches, an interval of the short-circuit current occurs with a minimum and a maximum current below the distance. Depending on how the network is built, multiples of same error current is created, that create harder error-handling. The analysis examines which locations in the grid, which help increase the number of alternative malfunctions and if there is any alternative method to solve the problem. The report deals with the connection between currents in main feed and in radial feeds along the line. There appears to be a connection between the emergences of currents with similar current values in several places. A network consisting of a main feed and a plurality of radial feeds, the occurrence of streams in several places is a disadvantage in the troubleshooting task and the work is adversely affected and the troubleshooting work becomes more difficult. / Rapporten är en studie om felhantering och fellokalisering i ett markbelagt kabelnät med en väldigt liten del friledning. Felhanteringen be-handlas med både dataprogramvara och teoretiska beräkningar. Arbetet relaterar till att felsökningen försvåras när leveranssäkerheten i elnätet ökar. Svårare felsökning är följt av ett försvårat återställningsar-bete vid fel i nätet som leder till längre avbrottstider. Elnätsområdet är uppbyggt med huvudmatning samt radiella matning-ar. I kabelsträckorna uppkommer ett intervall på kortslutningsström-men med en minsta och en högsta ström under sträckan. Beroende på hur nätet är uppbyggt skapas multiplar av felställen som skapar svårare felhantering. Analysen undersöker vilka ställen i elnätet som bidrar till att antalet alternativa felställen ökar och om det finns någon alternativ metod att lösa problemet. Rapporten behandlar sammanbandet mellan strömmar i huvudmatning och i radiella matningar längs ledningens sträcka. Det visar sig vara ett samband mellan uppkomsten av strömmar med liknande strömvärden på ett flertal ställen. Ett nät som består av en huvudmatning och ett flertal radiella matningar är uppkomsten av samma kortslutningsströmmar på flera ställen. Det är en nackdel i felsökningsarbetet och arbetet påverkas negativt och fel-sökningsarbetet blir svårare.

The purpose of this study is to investigate the flue gas fan in Mälarenergi’s Unit 6 and try to find what is causing the vibrations increase. The Fast Fourier transform (FFT) method was used for this degree project. A comparison was made with previous studies using FFT in order to pinpoint the source of the problem with vibrations. After a possible source had been identified, a computational fluid dynamics (CFD) simulation was performed using ANSYS to visualize the problem. Two cases were simulated using two different turbulence models: the K-epsilon model and the Large-eddy simulation (LES) model. The result from the CFD simulations was compared with previous studies that used similar turbulence models. The flue gas fan’s high vibrations are most likely flow-induced. The simulation result indicates that LES model performed better than the Kepsilon model. The lack of validation in this degree work means that it is hard to know the accuracy of the model. Based on the simulation results the most promising solution seems to be inlet straighteners. / Syftet med studien är att undersöka rökgasfläkten i Mälarenergis Unit 6 och att försöka hitta vad som orsakar vibrationsökningarna. Fast Fourier transform metoden har används i detta examensarbete. En jämförelse har gjorts med tidigare studier som använt FFT metoden för att kunna urskilja källan till vibrationsproblemet. Efter en rimlig källa hittades så utfördes en CFD-simulering i ANSYS för att visualisera problemet. Två fall simulerades med två olika turbulensmodeller: K-epsilon modellen och Largeeddy simulation modellen. Resultatet från CFD-simuleringarna jämfördes med tidigare studier som använt liknande metoder.  Rökgasfläktens höga vibrationer är med störst sannolikhet flödesinducerad. Simuleringsresultatet indikerar att LES modellen utfördes bättre än Kepsilon modellen. Då det saknas en validering i form av flödesmätningar så är det svårt att säga hur lik modellen är med verkligheten. Baserat på resultatet från simuleringarna så verkar inloppsgaller vara den mest lovande lösningen.

This thesis is about symptom-based troubleshooting of heavy vehicles. The existing troubleshooting system at Scania is adapted to handle errors based on electronic fault codes. This means that some faults, such as mechanical faults when sensors are missing, are difficult to troubleshoot. In the thesis, a method is developed that will be a part of a symptom-based troubleshooting system which can handle all types of errors. The main objectives of the thesis are both to develop a method that can link customer symptoms with system reactions and also to develop formats for both customer symptoms and FMEA for the developed method. In the thesis, a literature study was first conducted in which troubleshooting methods and principles for the formalization of customer data were identified. The identified troubleshooting methods were Bayesian Network, Case-Based-Reasoning and Fault tree analysis. A case study was then conducted which was based on several documents for troubleshooting in gas engines and gas tanks. In the case study, data from the literature study and the empirically collected data were used to develop the final concept of the method. The case study included, among other things, semi-structured interviews to map out the existing troubleshooting process, and a workshop to choose the final concept. In order to meet the objectives of the thesis two research questions and one question linked to the case study were formulated: Research Questions: • RQ1: How is the troubleshooting process affected by the methods that can be used to link customer symptoms with system reactions in heavy vehicles? • RQ2: How can customer data and FMEA be formalized in order to be useful in the troubleshooting process of heavy vehicles? Case Study: • What kind of data is missing from Scania’s existing documentation to link customer symptoms with system reactions? The thesis resulted in a method based on two troubleshooting methods Bayesian network and Case-Based-Reasoning. The method links customer symptoms with system reactions by excluding human considerations and instead relying on previously documented cases and probabilities. A requirement for using this method is a cooperation between customer support, mechanics and development engineers. The formalization of customer symptoms in the developed method is based on what good data is for mechanics in troubleshooting contexts and what customers are capable of communicating; deviation – the customer’s description of the vehicle’s unexpected condition, position – where the customer considers the deviation to be present, context – what happened before, during and after the deviation was discovered. The conclusions that can be drawn is that it is not necessary to link customer symptoms with system reactions since the developed method allows the customer symptoms to be linked directly to the corrective actions needed. In addition, it was noted that the existing documentation at Scania on customer symptoms and system reactions is insufficient. However, this is not problematic as it was shown that FMEA is redundant for the method developed. In order for customer data to be useful, the formalization should include deviation, position and context. Further conclusions are that the role of the customer support becomes less critical when data driven troubleshooting methods are used, and that the accuracy of the developed method will improve over time as more data will be collected. / Detta arbete behandlar symptombaserad felsökning av tunga fordon. Scanias befintliga felsökningssystem är anpassat för att hantera fel som grundas i elektroniska felkoder. Detta innebär att vissa typer av fel, såsom mekaniska fel när sensorer saknas, är svåra att felsöka. I detta arbete utvecklas en metod som ska ingå i ett symptombaserat felsökningssystem eftersom ett sådant system kan hantera alla typer av fel. Målen med arbetet är att utveckla en metod som kan sammankoppla kundsymptom med systemreaktioner, och utveckla format för kundsymptom och FMEA för den framtagna metoden. I arbetet utfördes först en litteraturstudie där felsökningsmetoder och principer för formaliseringen av kunddata identifierades. Felsökningsmetoderna som identifierades var Bayesiska nätvkerk, Case-Based-Reasoning och Felträdsanalys. Därefter utfördes en fallstudie som grundades på underlag om felsökning inom gasmotorer och gastankar. I fallstudien användes data från litteraturstudien och den empiriskt insamlade data för att utveckla det slutgiltiga konceptet. I fallstudien utfördes bland annat semistrukturerade intervjuer för att kartlägga den befintliga felsökningsprocessen, och en workshop för att kunna välja det slutgiltiga konceptet. För att kunna uppfylla arbetets mål formulerades två forskningsfrågor och en frågeställning kopplad till fallstudien: Forskningsfrågor: • F1: Hur påverkas felsökningsprocessen utifrån de metoder som kan användas för att sammankoppla kundsymptom med systemreaktioner inom tunga fordon? • F2: Hur kan kunddata och FMEA formaliseras för att vara användbara inom felsökningsprocessen av tunga fordon? Fallstudie: • Vilken data saknas i Scanias befintliga dokumentation för att kunna sammankoppla kundsymptom med systemreaktioner? Arbetet resulterade i en metod som baseras på de två felsökningsmetoderna Bayesiska nätverk och Case-Based-Reasoning. Metoden sammankopplar kundsymptom med systemreaktioner genom att exkludera mänskligt avvägande och istället förlita sig på tidigare dokumenterade fall och sannolikhet. En förutsättning för att metoden ska kunna användas är ett samarbete mellan kundmottagare, mekaniker och utvecklingsingenjörer. Formaliseringen av kundsymptom i den framtagna metoden bygger på vad bra data är för mekaniker i felsökningssammanhang och vad kunderna är kapabla att förmedla; avvikelse – kundens beskrivning av fordonets oväntade tillstånd, position – var anser kunden att avvikelsen förekommer, kontext – vad hände innan, under och efter att avvikelsen upptäcktes. Slutsatserna som kan dras utifrån arbetet är att det inte är nödvändigt att sammankoppla kundsymptom med systemreaktioner, utan kundsymptom kan sammankopplas direkt med åtgärder med den framtagna metoden. Dessutom noterades det att den befintliga dokumentationen hos Scania angående kundsymptom och systemreaktioner är bristfällig. Detta är inte problematiskt då det påvisades att FMEA inte är nödvändig för att metoden ska fungera. För att kunddata ska vara användbart bör formaliseringen ske med avvikelse, position och kontext. Ytterligare slutsatser är att kundmottagarrollen blir mindre kritisk när datadrivna felsökningsmetoder används, och att den framtagna metodens träffsäkerhet kommer att förbättras över tid allt eftersom mer data har samlats in.

Ett vanligt förekommande problem med produktionsutrustning på Eberspächer är driftstopp där grundorsaken är svår att identifiera. Användning av sofistikerade system som isolerar felkällan kan minska avhjälpningstiden och därför vara till stor nytta för produktiviteten samt operatörens arbetsmiljö. Följande rapport undersöker möjligheterna kring att automatisera en återställning av en maskin fokuserad på mät- och kvalitetskontroll, till ett ursprungsläge där driftpersonal kan återuppta produktion efter ett driftstopp. Inledningsvis började arbetet med en litteraturstudie från vilket information inhämtades om de olika automatiserade delarna i mätcellen. Vidare studerades även maskinens PLC-program för att försöka förstå vad koden i de olika programmerade blocken gör. Programmeringen av den automatiserade återställningen gjordes i enighet med Eberspächers riktlinjer och kravspecifikation. Utifrån insamlad information om maskinens funktion har ett program med önskad funktionalitet kunnat skapas. Slutsatsen som kan dras av detta arbete är att det finns stora fördelar med att automatisera funktioner som kan vara svåra och kräva mycket av användaren. Den automatiserade återställningen är ett bra exempel på en funktion där det finns ekonomisk, ekologisk och ergonomisk vinning av att göra en komplicerad aktion lätthanterlig. / A common problem with production equipment at Eberspächer is downtime where the root cause is difficult to identify. The use of sophisticated systems that isolate the source of the error can reduce the remediation time and therefore be of great benefit to productivity. The following report examines how to automate the restoration of a machine focused on measurement and quality control, to an original mode where operating personnel can resume production after a downtime. Initially, work began on a literature study from which information was obtained about the various automated parts of the measuring cell. Furthermore, the machine's PLC program was also studied to try to understand what the code in the various programmed blocks does. The programming of the automated recovery was done in accordance with Eberspächer's guidelines and specification. Based on collected information about the machine's function, it has been possible to create a program with the desired functionality. The conclusion that can be drawn from this work is that there are great advantages to automating functions that can be difficult and require a lot of the user. The automated reset is a good example of a feature where there are economic, ecological and ergonomic benefits of making a complicated action manageable.

This study was conducted in collaboration with BAE Systems Hägglunds in Örnsköldsvik. They wanted help with their objective of researching the necessary components of a testability analysis. The primary goal was to enhance the efficiency of troubleshooting and diagnostics for their combat vehicle, Cv90. As their vehicles become increasingly advanced, troubleshooting can become challenging and time-consuming. An example of a problem that can arise is when an error code is displayed to the crew, but the technicians at the workshop are unable to identify the root cause of the error. To gather information, scientific articles and other relevant documents were extensively reviewed. Additionally, interviews were conducted with employees at BAE. The scope of the study was limited to troubleshooting within a workshop setting, rather than in the field. It was assumed that the troubleshooting equipment and software were functional, and the focus was solely on identifying faulty components. The research was conducted both in Umeå and on-site in Örnsköldsvik. A methodology for implementing a fault detection system with effective testability was developed. This encompassed considerations for the construction and content of the troubleshooting system. Determining the system's requirements and devising methods for testing their fulfillment were crucial aspects. Prioritization of different functions based on their criticality was recommended. Critical functions should be addressed first and may require more costly and intricate solutions. Various approaches to enhance troubleshooting at a more granular level were identified. These included establishing better threshold values, accounting for measurement uncertainties in the test equipment, and emphasizing the importance of a robust test design that considers deviations from system equilibrium. Additionally, worn components were recognized as a potential cause for false indications that are challenging to diagnose. It is important to note that these improved fault detection methods have not yet been implemented in the vehicles. / Studien genomfördes i samarbete med BAE Systems Hägglunds i Örnsköldsvik. De ville få hjälp med sitt mål att undersöka de nödvändiga komponenterna i en testabilityanalys. Det primära målet var att effektivisera felsökning och diagnostisering av deras stridsfordon, Cv90. När deras fordon blir alltmer avancerade kan felsökningen bli utmanande och tidskrävande. Ett exempel på ett problem som kan uppstå är att en felkod visas för besättningen, men teknikerna på verkstaden kan inte identifiera orsaken till felet. För att samla information gjordes en omfattande granskning av vetenskapliga artiklar och andra relevanta dokument. Dessutom genomfördes intervjuer med anställda på BAE. Studiens omfattning var begränsad till felsökning på verkstaden, snarare än i fält. Det antogs att felsökningsutrustningen och programvaran var funktionella, och fokus låg enbart på att identifiera felaktiga komponenter. Arbetet utfördes både i Umeå och på plats i Örnsköldsvik. En metodik för att implementera ett felsökningssystem med god testbarhet utvecklades. Detta omfattade överväganden för felsökningssystemets konstruktion och innehåll. Att bestämma systemets krav och utforma metoder för att testa deras uppfyllnad var avgörande aspekter. Prioritering av olika funktioner baserat på deras kritikalitet rekommenderades. Kritiska funktioner bör åtgärdas först och kan kräva mer kostsamma och invecklade lösningar. Olika metoder för att förbättra felsökning på en mer detaljerad nivå identifierades. Dessa inkluderade att fastställa bättre tröskelvärden, ta hänsyn till mätosäkerheter i testutrustningen och betona vikten av en robust testdesign som tar hänsyn till avvikelser från systemjämvikt. Dessutom identifierades slitna komponenter som en potentiell orsak till felaktiga indikationer som är svåra att diagnostisera. Det är viktigt att notera att dessa förbättrade felsökningsmetoder ännu inte har implementerats i fordonen.

Dagens uppvärming av hus kan ske med fjärrvärme och bakom leveransen av fjärrvärme finns det oftast en anläggning med en panna och operatörer som ska säkerställa driften så att hushållen får möjlighettill uppvärming. Vid eventuella störningar i anläggningen är det viktigt att operatörerna får möjlighet att felsöka problemet och därmed säkerställa driften av pannan, vilket ställer krav på felsökningen som operatörerna utför. Det här examensarbetet var i samarbete med Värmevärden i Nynäshamn AB och utfördes från juli 2020 till januari 2021. Syftet med projektet var att undersöka om det gick att identifiera vilka områden företaget behövde arbeta med för att förbättra den mekaniska felsökningen. Målet var att presentera ett förbättringsförslagför att ge operatörerna bättre förutsättningar vid felsökning av anläggningen. Projektprocessen som användes var projektcirkeln med två iterativa faser. För att planera projektet användes ett Gantt-schema och metoderna som användes för att samla information från operatörerna var observationer, intervjuer och information från företagets interna dokumentation. Inledningsvis genomfördes en kontextundersökning som var utgångspunkten i det här projektet. Ostrukturerade intervjuer med operatörerna och informationssamling från företagets interna dokumentation visade att företaget har utvecklingspotential gällande felsökning, grundorsaksanalyser och ensamarbete. Utifrån den kunskapen inhämtades därefter lämplig teori som grundorsaksanalys, ensamarbete, inlärning och kompetensutveckling, människans handlingsbeteenden, avvikelser i verksamheten, ta fram en metodstandard samt incidentrapportering. Kunskapen bidrog med ökad förståelse kring situationen och en djupare förståelse för ämnena. Därefter utfördes en datainsamling med hjälp av åtta intervjuer som pågick under tre dagar samt treobservationer i samband med besöken för intervjuerna. Denna datainsamling låg till grund för beskrivning av nuläget. Observation användes för att se hur tavlan med daglig styrning nyttjades men även för att studera hur personalen hanterade ett oplanerat strömavbrott. Slutligen analyserades även ”flippkortstavlan” som fanns inne i kontrollrummet som har fasta arbetsuppgifter, fördelade på jämna och ojämnaveckor. En intervju genomfördes med underhållsledaren men personen var ensam och därför kunde svaret inte skrivas ut i rapporten, med hänsyn till anonymiteten. Utifrån ovanstående datainsamling behövdes ytterligare information och teori för att komplettera kunskapen där ämnena var framtidens operatörer, systematiskt arbetsmiljöarbete, säkerhet och risk och förbättringsarbete. Därefter genomfördes en analys av nuläget där den teoretiska referensramen kopplades ihop med nuläget, som förklarade vilken möjlighet till förändring som fanns inom respektive område. Resultatet bestod av områden som företaget har möjlighet att förbättra. Operatörernas situation och säkerhet vid ensamarbete behövde förbättras för att kunna skapa en tryggare arbetsmiljö, exempelvisgenom att utföra riskanalyser och förbättra säkerhetsutrustningen i anläggningen. För att genomföra en felsökning fanns det möjlighet att använda en checklista med korta och enkla frågor som togs fram underprojektet. En förklaring till varför grundorsaken var så pass viktig att genomföra och förslag på vem som är ansvarig för att en grundorsaksanalys utfördes förklarades i resultatet. Det föreslogs även att ta fram en handlingsplan för grundorsaksanalyserna för att kunna genomföra dessa. För att möjliggöra lärande av felsökning var det viktigt att ha ordentlig dokumentation. För att skapa en lärande organisation föreslogs det att företaget kunde använda en iterativ process samt att se de anställda till individer som har olika förutsättningar. Värmevärden i Nynäshamn borde även ta fram en handlingsplan för att uppnå organisatoriskt lärande men även möjliggöra kunskapsöverföring för operatörerna. Vid störningar var det viktigt att skapa kontinuitet för arbetsuppgifter inte ska falla mellan stolarna. För att möjliggöra hanteringenav avvikelser gavs det även förslag på hjälpmedel att använda sig av i processen, som iterativa processer, tavlor för att kunna överblicka arbetsuppgifterna och verktygstavlor kunde placeras ut i anläggningen. Företagets dokumentation hade förbättringspotential gällande vokabulär och hur termer användes där även flödesschemat vid händelser hade utvecklingspotential. Till sist lyftes även hur företaget kunde gör aför att möjliggöra bättre kontinuitet vid händelser som sträcker sig under en längre tid. Diskussionskapitlet syftade till att diskutera och besvara relevans, reflektion och slutsatser och till sists vara på projektets sex frågeställningar. Rekommendationerna poängterade vad som skulle förändras först och förslagen presenterades i en prioriteringslista. Punkterna baserades på operatörernas intervjuer och den teoretiska referensramen. Första förändringen som rekommenderades att genomföra var att undersöka och genomföra en riskanalys på ensamarbetet. Det rekommenderades även att gå igenom säkerhetsutrustningen i anläggningen och hantera tidsbristen genom att tidsinventera arbetsuppgifterna, även de oförutsedda händelserna för att se hur mycket tid som lades på dessa. I rekommendationen förklarades även hur en förändringsplan implementerades för att kunna realisera förändringar. Till sist handlade vidarearbete om punkter som hade uppmärksammats under projektet, där det fanns potential att göra en förändring men punkterna behövde undersökas ytterligare för att se hur förändringen skulle genomföras. / Today’s heating of houses can take place with district heating and behind the delivery of district heating is there are often a facility with a boiler and operators that will ensure heating of the households. In the event of disturbances of the plant it is important that the operators are given the opportunity to troubleshoot the problem and thereby ensure that the boiler and the plant is working, which places demands on the troubleshooting that the operators perform. This master thesis was a collaboration with Värmevärden in Nynäshamn AB and was conducted from July 2020 to January 2021. The purpose of this project was to investigate whether it is possible to identify which areas the company needed to work with to improve the mechanical troubleshooting. The goal was to present an improvement proposal to give the operators better conditions when troubleshooting the facility. The process of the project was the project circle with two iterative phases. A Gantt-chart was used to plan the project and the methods used to gather information from the operators were observations, interviews, and information from the company’s internal documentation. Initially in the project, a context study was conducted which was the starting point for this project. Unstructured interviews with the operators and information gathering from the company’s internal documentation showed that the company had a development potential regarding troubleshooting, root cause analysis and working alone. Based on that knowledge, useful theory was then obtained such as root cause analysis, solo work, learning and competence development, human action behaviours, deviation in the business, developing a method standard and reporting incidents. The knowledge contributed with and increased understanding for the situation and deeper understanding for the topics. Subsequently, a data collection was made with help of eight interviews for three days, as well as three observations in connection with the visits for the interviews. This data collection was the basis for describing the current situation. Observation was used to see how the board with daily control was used but also to study how the staff handled an unplanned power outage. Finally, the ”flip cardboard” that was inside the control room, which has fixed tasks even and uneven weeks, was also analysed. An interview was conducted with the maintenance manager, but the person was alone and therefore the answer could not be printed in the report with regard to anonymity. Based on the data collection, additional information and theory were needed to supplement the knowledge where the subjects were the operators of the future, systematic work environment work, safety and risk and improvement work. The current situation was then analysed with the help of the theoretical framework, which explained the possibility of change in each area. An analysis of the current situation was then performed where the theoretical framework was linked to the current situation. The result consisted of areas that the company had the opportunity to improve. The operators’ situation and safety in working alone needed to be improved to be able to create a safer work environment, for example by carrying out risk analyses and improving the safety equipment in the facility. To perform a troubleshooting, it was possible to use a checklist with short and simple questions that was provided during this project. An explanation of why the root cause was so important to perform and suggestions on who is responsible for a root cause analysis was given in the result. It was also proposed to develop an action plan for the root cause analyses in order to be able to implement them. To enable to learn from the troubleshooting, it was important to have proper documentation. To create a learning organisation, it was suggested that the company used an iterative process and to saw the employees as individuals who had different conditions. Värmevärden in Nynäshamn should also develop an action plan to achieve organisational learning but also enable knowledge transfer for the operators. In the event of disturbances, it was important to create continuity so that work tasks do not fall between the chairs. To enable the handling of deviations, suggestions was also given for aids to use in the process, such as iterative processes, boards to be able to overview the work tasks and tool boards can be placed in the facility. The company’s documentation had potential for improvement regarding vocabulary and how terms were used, where the flow charts for events also had development potential. Finally, it also highlighted what the company could do to enable better continuity in the event of events that extend for a longer period.  The discussion chapter aimed to discuss and answer relevance, reflection and conclusions and finally answer the project’s six questions. The recommendations were intended to point out what should be changed first, and the proposals was presented in a priority list. The areas were based on the operators’ interview and the theoretical framework of this project. The first change that was recommended to be implemented was to investigate and perform a risk analysis of the work done alone. It was also recommended to go through the safety equipment in the facility and manage the lack of time by time-inventorying the work tasks, including the unforeseen events to see how much time that was spent on these events. The recommendation also explained how a change plan should be implemented in order to be able to realise changes. Finally, the further work highlighted areas that had been noticed during the project, where there was potential to make a change but the areas needed to be investigated further to see how the change would be implemented.

I denna rapport beskrivs en utvecklad utbildningssimulator över spårfordon och dess del- komponenter på järnvägen. Simulatorn är en hårdvarubaserad prototyp över ett dörrsystem på spårfordon. Prototypen ska användas av systemspecialister och tekniker inom järnvägs- branschen. Simulatorn ger användare en teknisk demonstration av hur komponenter funge- rar i ett dörrsystem. Prototypen innehåller motor, brytare, reläer och givare. Komponenterna används för att illustrerar funktioner i ett dörrsystem på ett spårfordon. Utbildningssimula- torn kontrolleras med en styrenhet och genom tryckknappar för manuell styrning. För de- monstration av säkerheten vid av och ombordstigning används en optisk givare som symbo- liserar hinderdetektering. Utbildningssimulatorn har två vanliga fel inbyggda: kabelfel och jordfel. En instruktions- manual bestående av ett kretsschema används för felsökning. Kretsschemat över dörrsyste- met används för hitta felen och åtgärda dem. I felanalysen ingår de faktorer som är orsaken till att de vanligaste felen inträffar på ett spårfordon. Dörrsystem tar emot diagnostiska ko- der från en dörrdator som styr prioriteringen på vilka åtgärder som ska göras. / This report is a description of a developed educational simulator over rail vehicles and its components. The simulator is a hardware-based prototype over a door system on rail vehi- cles. System specialists and technicians will use the prototype. The Simulator should give the user a technical demonstration on how components work in a door system. The proto- type consists of motor, switch, relay and sensor. The components are used for illustration of the functions in a door system on a rail vehicle. The educational simulator is controlled with a control unit and with pushbuttons for manual control. For demonstration of the boarding security an optical sensor is used as symbolize for the obstacle detection. The educational simulation has two embedded common faults: cable fault and ground fault. The instruction manual consists of a circuit diagram and is used for troubleshooting. The circuit diagram over the door system is used to find the faults and to correct them. The fault analysis includes the factors, which is the reason for the most common faults to occur in a rail vehicle. Door system receives diagnostic code from a door computer that control priori- tizing for arrangements that will be made.

Den snabba digitaliseringen har inte bara lett till stora förändringar i samhället utan också utbildningssystemet i vilket kunskaper om tillämpningar och funktion av olika tekniska system och digitala verktyg har blivit en nödvändighet. Programmering har blivit en naturlig del av processen att förstå dagens digitala system men också ett verktyg för problemlösning och design av digitala lösningar. Processen att lära sig programmering kan för många elever bli utmanande och omges av en mängd svårigheter på vägen. En känd problematik för nybörjare har sedan länge varit felsökning som är en nödvändig kunskap både för att kunna förhindra olika typer av fel men också för att kunna lösa fel som uppstår i ett program. Detta är också ett av lärandemålen i kursen Programmering 1. I detta examensarbete utvecklades och testades en prototyp till en elevhandledning vars syfte är att stödja elever i att lära sig felsökning som en del av undervisningen i kursen Programmering 1 på gymnasiet. Vidare var syftet med studien att identifiera de felsökningsstrategier som elever använder för att åtgärda olika typer av fel i sina program. Examensarbetet genomfördes som en del av projektet K-ULF som bedriver praktiknära forskning genom ett samarbete mellan skolor och universitet i Stockholm. Studien genomfördes i huvudsak i fyra delar där den första var en förstudie bestående av observationer under vilken felsökning identifierades som ett problemområde. Under denna del av studien kunde flera teman identifieras kopplade till problemlösningsstrategier som eleverna använder sig av. Därefter påbörjades utvecklingsarbetet av en prototyp till elevhandledningen. Designen av elevhandledningen utgick från data som samlats in under förstudien i kombination med resultat från tidigare forskning om nybörjares svårigheter med felsökning. Prototypen testades sedan på en elevgrupp bestående av andra- och tredjeårselever som läser ett naturvetenskapligt gymnasieprogram. Elevmaterialet utvärderades sedan ur ett elev- och lärarperspektiv genom en enkät respektive en intervju. Därefter bearbetades den tidigare versionen av prototypen utifrån det som framkommit under den utvärderande fasen av arbetet. Att behovet av ett elevmaterial som stödjer elever i felsökning finns, blev tydligt under arbetets gång och bekräftades sedan i den senare delen av arbetet. Resultatet av studien visar att det finns fyra huvudteman kopplade till elevers felsökningsstrategier. Dessa är Lärarstöd, Självständig lösning, Stöd från klasskamrat och Google. Vidare framkom att elevmaterialet visat sig ha en positiv effekt på elevers lärande genom att bidra till en ökad förståelse om felens orsak och uppkomst vilket ledde till att fler elever kunde lösa problem i sin kod självständigt. / The rapid digitalization has not only led to major changes in society but also in the education system in which knowledge of the applications and functions of various technical systems and digital tools has become a necessity. Programming has become a natural part of the process of understanding today's digital systems, but also a tool for problem solving and designing digital solutions. The process of learning programming can be challenging for many students and beset with many difficulties along the way. A known problem for beginners has long been troubleshooting, which is a necessary knowledge both to be able to prevent various types of errors but also to be able to solve errors that occur in a program, which is also one of the learning objectives in the course Programming 1. In this thesis a prototype for a student guide was developed and tested whose purpose is to support students in learning debugging as part of the teaching in the course Programming 1 in upper secondary school. Furthermore, the purpose of the study was to identify the debugging strategies that students use to fix different types of errors in their programs. The thesis was carried out as part of the K-ULF project, which conducts practical research through a collaboration between schools and universities in Stockholm. The study was mainly carried out in four parts where the first was a pilot study consisting of observations during which troubleshooting was identified as a problem area. During this part of the study, several themes could be identified linked to problem-solving strategies that the students use. Then the development work of a prototype for the student guide began. The design of the student guide was based on data collected during the pilot study combined with results from previous research on beginners' difficulties with troubleshooting. The prototype was then tested on a student group consisting of second- and third-year students studying a high school science program. The student material was thereafter evaluated from a student and teacher perspective through a questionnaire and an interview respectively. The initial version of the prototype was then revised based on what emerged during the evaluation phase of the work. The need for a student material that supports students in troubleshooting became clear during the course of the work and was then confirmed in the latter part of the work. The results of the study show that there are four main themes linked to students' troubleshooting strategies. These are Teacher Support, Independent Solution, Classmate Support and Google. Furthermore, it emerged that the student material proved to have a positive effect on students' learning by contributing to an increased understanding of the cause and origin of the errors which resulted in more students being able to solve issues in their code independently.

As modern systems are becoming increasingly complex, they are also becoming more and more cumbersome to diagnose and fix when things go wrong. One domain where it is very important for machinery and equipment to stay functional is in the world of medical IT, where technology is used to improve healthcare for people all over the world. This thesis aims to help with reducing downtime on critical life-saving equipment by implementing automatic analysis of system logs that without any domain experts involved can give an indication of the state that the system is in. First, a literature study was performed where three potential candidates of suitable neural network architectures was found. Next, the networks were implemented and a data pipeline for collecting and labeling training data was set up. After training the networks and testing them on a separate data set, the best performing model out of the three was based on GRU (Gated Recurrent Unit). Lastly, this model was tested on some real world system logs from two different sites, one without known issues and one with slow image import due to network issues. The results showed that it was feasible to build such a system that can give indications on external parameters such as network speed, latency and packet loss percentage using only raw system logs as input data. GRU, 1D-CNN (1-Dimensional Convolutional Neural Network) and Transformer's Encoder are the three models that were tested, and the best performing model was shown to produce correct patterns even on the real world system logs. / I takt med att moderna system ökar i komplexitet så blir de även svårare att felsöka och reparera när det uppstår problem. Ett område där det är mycket viktigt att maskiner och utrustning fungerar korrekt är inom medicinsk IT, där teknik används för att förbättra hälso- och sjukvården för människor över hela världen. Syftet med denna avhandling är att bidra till att minska tiden som kritisk livräddande utrustning inte fungerar genom att implementera automatisk analys av systemloggarna som utan hjälp av experter inom området kan ge en indikation på vilket tillstånd som systemet befinner sig i. Först genomfördes en litteraturstudie där tre lovande typer av neurala nätverk valdes ut. Sedan implementerades dessa nätverk och det sattes upp en datapipeline för insamling och märkning av träningsdata. Efter att ha tränat nätverken och testat dem på en separat datamängd så visade det sig att den bäst presterande modellen av de tre var baserad på GRU (Gated Recurrent Unit). Slutligen testades denna modell på riktiga systemloggar från två olika sjukhus, ett utan kända problem och ett där bilder importerades långsamt på grund av nätverksproblem. Resultaten visade på att det är möjligt att konstruera ett system som kan ge indikationer på externa parametrar såsom nätverkshastighet, latens och paketförlust i procent genom att enbart använda systemloggar som indata.  De tre modeller som testades var GRU, 1D-CNN (1-Dimensional Convolutional Neural Network) och Transformer's Encoder. Den bäst presterande modellen visade sig kunna producera korrekta mönster även för loggdata från verkliga system.