<p>Dagens biltillverkare tillverkar allt mer avancerade och komplexa elektroniska system i sina fordon. Det finns mellan 40 och 70 elektroniska styrenheter i en bil. Styrenheterna kontrollerar och reglerar allt från komplicerade bränslesystem till sätesuppvärmning. För att hitta elektroniska fel snabbt och säkert är funktionell och enkel diagnos- och testutrustning en bra investering för verkstäderna. Cabeco AB tillverkar och utvecklar diagnos- och testutrustningar. Genom att förnya designen och användarvänligheten och genom undersökning av mer miljövänliga material, utvecklades ett diagnosverktyg, Break-Out-Box. Med hjälp av etablerade produktutvecklingsmetoder togs fyra olika koncept fram. Två koncept valdes ut för fortsatt utveckling och endast ett av koncepten utvecklades fullständigt. En prototyp av den tillverkades. Resultatet av det nya konceptet visar att materialåtgången har minskats, monteringstiden blir betydligt kortare, verktygskostnaderna blir lägre, antalet monteringsoperationer blir färre, vilket sammantaget ger betydligt lägre tillverkningskostnader. Det har också lett till att de viktigaste kundkraven blev uppfyllda.</p>

Dagens biltillverkare tillverkar allt mer avancerade och komplexa elektroniska system i sina fordon. Det finns mellan 40 och 70 elektroniska styrenheter i en bil. Styrenheterna kontrollerar och reglerar allt från komplicerade bränslesystem till sätesuppvärmning. För att hitta elektroniska fel snabbt och säkert är funktionell och enkel diagnos- och testutrustning en bra investering för verkstäderna. Cabeco AB tillverkar och utvecklar diagnos- och testutrustningar. Genom att förnya designen och användarvänligheten och genom undersökning av mer miljövänliga material, utvecklades ett diagnosverktyg, Break-Out-Box. Med hjälp av etablerade produktutvecklingsmetoder togs fyra olika koncept fram. Två koncept valdes ut för fortsatt utveckling och endast ett av koncepten utvecklades fullständigt. En prototyp av den tillverkades. Resultatet av det nya konceptet visar att materialåtgången har minskats, monteringstiden blir betydligt kortare, verktygskostnaderna blir lägre, antalet monteringsoperationer blir färre, vilket sammantaget ger betydligt lägre tillverkningskostnader. Det har också lett till att de viktigaste kundkraven blev uppfyllda.

Förpackningsmaterial av plast är idag vida använt inom livsmedelsindustrin för att skydda livsmedel under transport, förvaring och tillagning. Vid tillverkning av plast används ett flertal olika additiv som visat sig kunna migrera till livsmedel och verka hormonstörande. Migrationen av ämnen från förpackningsmaterial påverkas av flera parametrar så som temperatur, förvaringstid, livsmedlets egenskaper som till exempel fetthalt eller aciditet samt det migrerade ämnenas egenskaper. Syftet med studien var att undersöka förekomst av östrogenlika ämnen i ett vanligt förekommande förpackningsmaterialet (TPH100) som används vid förvaring och uppvärmning samt om dessa ämnen migrerar till livsmedel under olika förhållanden. I Studien användes två livsmedelssimulanter, ättiksyra 3% (B) samt etanol 50% (D1) specificerade i gällande direktiv inom Europa. Temperaturens påverkan på migration från förpackningsmaterialet till livsmedelssimulantlösningarna undersöktes genom kylskåpsförvaring samt kylskåpsförvaring med efterföljande uppvärmning i ugn. Förekomst av östrogenlika ämnen i materialet och livsmedelssimulantlösningar analyserades med en mekanismspecifik östrogenreceptor (ER)-baserad bioanalys U2OS-ERα CALUX. För att undersöka om den östrogenlika aktiviteten som uppmättes i materialet kom från PAHer analyserades provet även med en aryl hydrocarbon (Ah)-receptor baserad bioanalys HII4E-luc. Studiens resultat visade förekomst av ämnen i förpackningsmaterialet som kunde binda till och aktivera östrogenreceptor ERα (4.1 pg EEQ/g plast). Vidare indikerade resultaten att dessa ämnen kan migrera till livsmedel med likvärdig aciditet som livsmedelssimulant B (&lt; pH 4,5) vid upphettning till 121 Cº i ugn under en timme. Migrationen från materialet under dessa förhållanden var 1,1-2,0 pg EEQ/g. För livsmedelssimulant B uppmättes ingen kvantifierbar migration vid kylskåpsförvaring. Resultaten för livsmedelssimulant D1 vid kylskåpsförvaring och/eller uppvärmning visade att det inte förekom någon migration till livsmedel med hög fetthalt i kvantifierbara mängder. Ingen kvantifierbar Ah-receptor aktivitet kunde detekteras med HII4E-luc bioanalysen vilket visar att det troligen inte var PAHer som orsakade den östrogenlika effekten. Resultaten indikerar att materialet innehåller och kan avge kvantifierbara mängder östrogenlika ämnen till livsmedel vid användning. Vidare studier med kemiskanalys behövs för att identifiera vilka ämnen som orsakat effekten i bioanalysen.